Vad vi har åstadkommit

Rösträtt

1866 Ståndsriksdagen avskaffas och ersattes med tvåkammarriksdag tio (10) procent av Sveriges vuxna medborgare röstberättigade. Kvinnor är inte röstberättigade.

1893 ”Folkriksdagar” (demokratiskt valda men politiskt maktlösa församlingar)

1896 Rösträttsdemonstrationer organiserade av socialdemokrater och liberaler) samlas.

1902 Stora rösträttsdemonstrationer och generalstrejk med deltagande av 120 000 arbetare.

1907 Rösträtt till andra (2:a) kammaren för män över 24 år, med vissa begränsningar. Ingen rösträtt för kvinnor. I kommunalval kan förmögna personer ha upp till 40 röster (40-gradiga skalan).

1918 Riksdagen beslutar om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män.

1920 Riksdagen bekräftar slutligt rösträttsreformen.

1937 Rösträttsåldern till första (1:a) kammaren (landstingsval) sänks till 23 år.

1941 Rösträttsåldern sänks till 21 år vid kommunalval.

1945 Rösträttsåldern sänks till 21 år vid val till (2:a) andra kammaren.

1970 Rösträttsåldern sänks till 20 år.

1974 Rösträttsåldern (och valbarhetsåldern) sänks till 18 år.

1976 Kommunal rösträtt för invandrare.

 

Arbetslivets förnyelse

1973 Lagen om anställningsskydd.

1974 Främjandelagen (för äldre och handikappade). – Förtroendemannalagen.

1975 Studieledighetslagen. Utredning om Löntagarfonder.

1976 Lagen om medbestämmande i arbetslivet.

1978 Arbetsmiljölagen.

 

Arbetsfred och Förhandlingsrätt

1899 Den Fackföreningsfientliga Åkarpslagen antas.

1905 Verkstadsarbetarna får kollektivavtal och föreningsrätt efter strejk.

1906 LO – SAF träffar avtal om föreningsrätt för arbetarna. I utbyte mot arbetsgivarnas rätt att själva fritt anta och avskeda arbetare (§23, senare 32). – Lag om förlikning i arbetstvister.

1920 Ny lag om medling i arbetstvister med central skiljenämnd.

1928 Lag om kollektivavtal och Arbetsdomstol antas under fackliga protester och demonstrationer.

1938 LO och SAF undertecknar det första huvudavtalet (”Saltsjöbadsavtalet”). – Åkarpslagen slutligen upphävd.

1973 Lag om löntagarrepresentation i företagens styrelser.

1974 Lag om rättegång vid arbetstvister (upphäver 1928 års lag). – Lag om facklig förtroendeman ställning på arbetsplatsen.

1976 Lagen om medbestämmande i arbetslivet, innebärande att arbetsgivarnas rätt att ”leda och fördela arbetet” begränsas (§23, senare 32).

 

Arbetstid

1890 Krav på (8) åtta timmars normalarbetsdag framförs i 1-maj demonstrationerna.

1919 Provisorisk lag om (8) åtta timmars arbetsdag.

1930 (8) åtta timmarsslagen blir permanent.

1960 Lag om 45 timmars arbetsvecka.

1969 Arbetstiden sänks till 42,5 timmar.

1971 40-timmars vecka genomförd.

 

Semester

1931 Riksdagen rekommenderar företag att ge minst (4) fyra dagars semester åt arbetare med lång anställning.

1938 Lag om (12) tolv dagars semester.

1946 Arbetstagare under 18 år får tre veckors semester.

1951 Tre veckors semester för alla anställda.

1965 Fyra veckors semester allmänt genomförd.

1978 Fem veckors semester allmänt genomförd.

 2009 Moderatledda regeringen i Riksdagen genomför en kraftig försämring av semesterlagen. Företagen ges möjlighet att beräkna semestertillägget på ett enklare sätt. För den som tjänar 23 000 kronor i månaden innebär det 4200 kronor i lägre semestertillägg. För långtidssjuka innebär den nya semesterlagen att de förlorar 13 dagars betald semester. Långtidssjukskrivna på grund av arbetsskada förlorar upp till 25 dagars betald semester.

 

Pension

1913 Lag om allmän pensionsförsäkring.

1935 Lag om folkpension.

1946 Ny lag om folkpension gör de gamla oberoende av fattigvården.

1960 Lagen om allmän tilläggspension (ATP) träder i kraft.

1976 Pensionsåldern sänks till 65 år. Möjlighet till deltidspension.

1994 En ny pensionsreform genomförs som bygger på individens livsinkomst. Deltidspension försvinner.

 

ATP-striden

1957 Förslag om allmän tilläggspension (ATP). Folkomröstning

om förslaget (oktober). Bondeförbundet lämnar koalitionsregeringen (oktober).

1958 Riksdagen fäller det socialdemokratiska ATP-förslaget (april). Riksdagen upplöses och nyval äger rum (juni), med mandatvinster för socialdemokratin och bondeförbundet.

1959 Riksdagen beslutar med 1 rösts övervikt att införa ATP (14 maj).

1960 Lagen om allmän tjänstepension (ATP) träder i kraft (1 januari).

 

Välfärden

2002 Maxtaxa på förskolan. Avgifterna för förskolan sänkts drastiskt.

2005 - 2007 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan personal anställs inom

förskolan.

2005 Barnbidraget höjdes med ytterligare 100 kronor i månaden.

2005 Flerbarnstillägget höjdes med 100 kronor och införs redan från

andra barnet.