Ge oss svar och argument

Vi saknar argumentation från borgarna för deras egna förslag i landstingsfullmäktige, och vi saknar svar på många frågor, skriver Börje Wennberg, Marlene Burwick med flera i UNT 081218.
 
Landstingsfullmäktige 17-18 november blev en mer ideologisk debatt än på länge. Äntligen fick vi upp den borgerliga majoriteten på banan! Men vi saknar argumentation från borgarna för deras egna förslag och vi saknar svar på många frågor. Upplänningarna och oppositionen har rätt att få svar på sina frågor. Med hopp om att majoriteten i lugn och ro nu kan överväga/överlägga kring svaren, vill vi åter ställa de frågor som vi inte fick några svar på i fullmäktige.

Mångfald och valfrihet. Ord som borgarna upprepar i oändlighet, men när vi ställer frågor om vad dessa honnörsord betyder får vi inga svar. Mammografin ska privatiseras, och från att tidigare varit hänvisade till den landstingsdrivna mammografin kommer länets kvinnor nu att hänvisas till en privat utförare.
Tre vårdcentraler har upphandlats. De har exakt samma uppdrag som de landstingsdrivna, patienterna har exakt samma rätt till vård och betalar exakt samma avgift oavsett vem som driver vårdcentralen. Vilket blir mervärdet av att Carema AB nu ska driva tre vårdcentraler? Vad är det som mångfaldigas med dessa privatiseringar? Vilken är patientens valfrihet?
Vi sätter patienternas möjlighet att välja i centrum, den borgerliga majoriteten har sitt fokus på valfrihet för producenterna.

Ersättningssystem för primärvården: Landstingets egen primärvård har räknat på hur det nya ersättningssystemet slår för de olika vårdcentralerna och man konstaterar att det blir stora överskott på vårdcent¬raler/husläkarmottagningar med få yrkesgrupper, medan de med flera yrkesgrupper blir förlorarna. Så blir effekten av att ersättningen är kopplad till läkare och läkarbesök. När vi frågar om den borgerliga majoriteten tycker att detta är bra eller inte, får vi inga svar. Är det bra att ersättningssystemet gynnar de mer renodlade husläkarmottagningarna på bekostnad av de som byggt upp större och flerspecialiserade team med andra professioner än läkare?

Vad gäller etablering av andra privata vårdgivare lämnas olika besked i massmedierna varje dag av företrädare för majoriteten. I fullmäktige fick vi inte heller några raka besked. Beslut om att tillåta fler privata aktörer nästa år påverkar inte bara landstingets egen verksamhet utan också den upphandlade verksamheten. Förutsättningarna kan alltså dramatiskt förändras om man inför en ökad etablering. Hur blir det? Kommer ni i den borgerliga majoriteten att öppna för nya etableringar under nästa år? Kommer det i så fall att vara en fri etablering eller kommer det att vara en politisk bedömning av faktiskt behov?
Varför minskade ramar till primärvården och lasarettet i Enköping? Lasarettet i Enköping har fått i uppdrag att producera 10 procent mer vård utan att öka kostnaderna. Samtidigt lägger majoriteten ett sparkrav på 10 miljoner kronor på lasarettet. Primärvården ska klara ett tidigare sparbeting på 20 miljoner kronor och har också kravet att öka produktionen med 10 procent. Här lägger borgarna ett extra sparbeting på 7 miljoner kronor. Varför lägger ni ut extra sparbeting på dessa förvaltningar?

Sjukhusvården. För Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping upphör den prestationsbaserade ersättningen nästa år. Samtidigt ska ett nytt ersättningssystem utarbetas till år 2010. Det betyder att sjukhusen får tre olika ersättningssystem på lika många år. Detta blir ryckigt och otympligt för verksamheterna och försvårar dessutom jämförbarheten mellan de tre åren. Skälet sägs vara att öka kostnadskontrollen och att nuvarande ersättningssystem, med en rörlig del, är en av orsakerna till underskottet på Akademiska sjukhuset. Men när vi frågar om vilket underlag eller analys som ligger till grund för den slutsatsen, får vi inga svar. Så vi frågar igen.
Anser den borgerliga majoriteten att det nuvarande systemet med rörlig ersättning är orsaken till de ekonomiska problemen för Akademiska sjukhuset? Vilket underlag har den i så fall för det påståendet?

Kollektivtrafiken. Majoriteten vill inte ge Upplands Lokaltrafik (UL) den ersättning de behöver för att bibehålla och utveckla kollektivtrafiken i länet. Alternativet för UL är att höja biljettpriserna, men då behövs en kraftig höjning. Landstinget och övriga ägare har dock bestämt att taxorna får höjas med 5-6 procent. Det betyder i klartext att UL inför nästa år måste dra ned på trafiken. Gång på gång ställdes frågan till majoriteten om det var detta de ville och vad de tycker att UL ska dra ned på. Vi fick inga svar. Inser inte majoriteten att UL genom dess agerande och dess budgetförslag tvingas att minska på kollektivtrafiken för att klara sin budget? Är detta verkligen rätt signal i dessa tider när klimathotet blir allt tydligare?

Sören Bergqvist (v)
Börje Wennberg (s)
Johan Edstav (mp)
Marlene Burwick (s)
samtliga landstingsråd i opposition
UNT 19/12 2008

Sidan uppdaterades senast: 2008-12-18 12:25