I maj 2010 publicerades en rapport över hälsoläget i Stockholms län som baserades på den senaste folkhälsoenkäten. Syftet med rapporten var att fördjupa analysen av hälsoläget, livsvillkoren och levnadsvanorna i befolkningen. I Stockholms läns landsting (SLL) har också en regional folkhälsorapport presenterats ungefär vart fjärde år sedan 1987. Den senaste kom år 2007 och nästa rapport planeras komma år 2011. Detta är ett unikt kunskapsunderlag för regionala aktörer och naturligtvis för kommunpolitiker och stadsdelspolitiker.
Sedan tidigare vet vi att livslängden mellan de boende på röda linjens ändstationer skiljer 3 år, att 20-40 procent av ohälsan hos barn har sociala och ekonomiska orsaker samt att de rikaste 80-åringarna mår bättre än de fattigaste 65- åringarna. Landstingsrapporten i sin tur pekar på stora skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa mellan olika delar av Stockholm.
Stadsdelsområdena är placerade på en graderad skala utefter exempelvis andelen i befolkningen som känner tillit, motionerar varje dag, röker samt upplever god självskattad hälsa. Störst andel personer boende i Rinkeby-Kista och Skärholmen rapporterar att de känner låg tillit till andra människor i sitt bostadsområde, medan en liten andel känner så på Norrmalm och Kungsholmen.
Deltagande i sociala aktiviteter är högst bland boende på Östermalm och Norrmalm, men lägst i Rinkeby-Kista och Skärholmen. Andelen som motionerar och tränar regelbundet är störst bland kvinnor på Norrmalm och män på Kungsholmen, medan Skärholmen och Rinkeby-Kista utmärker sig med en låg andel män och kvinnor som dagligen motionerar. Störst andel rökare finns bland boende i Rinkeby-Kista, Skärholmen, Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Farsta, medan Norrmalm och Södermalm har en låg andel rökare. På Östermalm finns den lägsta andelen som har rapporterat sämre än god självskattad hälsa, medan en betydligt större andel rapporterar sämre hälsa i Rinkeby-Kista, Farsta och Skärholmen.
Ojämlikheten i hälsa mellan stadsdelarna finns även vid jämförelser av det s.k. ohälsotalet, ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Även här följer siffrorna (se fig. 15 nedan) en social gradient, alltså högst ohälsotal finns bland boende i Rinkey-Kista och Skärholmen, medan befolkningen på Östermalm och Norrmalm är minst sjuka. Intressant med siffrorna är även att utvecklingen över tid, som inkluderar de nya reglerna i sjukförsäkringen, visar att ojämlikheten kvarstår och vissa fall till och med ökat mellan stadsdelarna mellan åren 2000-2009.
Bild kan ej visas i detta dokument
Ojämlikheten i hälsa finns alltså mellan stadsdelsområdena i Stockholm, samt mellan högutbildade och lågutbildade, och även mellan könen. De sociala perspektiven på hälsa är därför viktiga att lyfta fram. Hälsan i befolkningen har inte förbättras under de senaste åren, särskilt inte eftersom en djup ekonomisk kris drabbat Sverige med negativa konsekvenser för såväl arbetstillfällen som välfärdssektorn. Snarare kan skillnaderna ha ökat.
För att utjämna de sociala skillnaderna i hälsa behövs politiska, kraftfulla insatser inom många områden och även fler riktade åtgärder. Forskningen visar t ex att följande levnadsvanor är särskilt relaterade till ohälsa: riskabel alkoholkonsumtion; daglig rökning; fetma, lite frukt och grönt; stillasittande fritid; riskabla spelvanor, (rapport Statens Folkhälsoinstitut). Vi anser att folkhälsosatsningar i första hand ska riktas till de stadsdelsområden som visar stor ohälsa. Vi menar att partiet bör ta fram en rapport med förslag om vad partiet bör göra för att förbättra folkhälsosituationen i Stockholm och göra den mer jämlik.
I enlighet med förra årsmötets beslut om att kommunen bör tillsätta en jämlikhetskommission för hälsan, med fokus på ohälsans sociala, miljörelaterade och ekonomiska bestämningsfaktorer, så är det viktigt att partiets företrädare i kommunen driver den frågan.
Vi yrkar att Stockholms arbetarekommuns årsmöte beslutar
- att ta fram en rapport senast till årsmötet 2012 där folkhälsofrågorna för oss Stockholmare analyseras och förslag till åtgärder föreslås
- att arbetet sker i nära samverkan med intresserade invånare och medlemmar.
- att partiets företrädare i kommunen driver frågan om en kommunal jämlikhetskommission för hälsan
Johanna Falk Gunnar Sandell
Motionen antagen som föreningens egen på medlemsmöte med S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa den 17 november 2010/ Margareta Persson