Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010
Motion om krav på hälsofrämjande insatser inom primärvården
Historiskt sett arbetade sjukvården med fokus på hälsofrämjande insatser; som bättre hygien, påpekandet av behovet av vatten och avlopp, mödrahälsovård osv. Det var innan den moderna läkekonsten kunde bota och lindra sjukdom med behandlingar och läkemedel. När alltfler läkemedel utvecklades och behandlingsmetoderna blev mer effektiva, så svalnade intresset inom sjukvården för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Man ansåg att ”det förebyggande får andra sköta.”
Idag är det dock en allmänt erkänd kunskap att hälso- och sjukvården i sina personliga möten med enskilda människor har en stor möjlighet att både främja och förebygga sjukdom. Istället för att passivt skriva ut t.ex. blodtryckssänkande medicin så vet man idag att det är viktigt att fråga patienten om alkohol- och motionsvanor och motivera till en förändring om det verkar behövas. Fortfarande är det många vårdcentraler som inte aktivt erbjuder rökavvänjning för den som röker, trots att rökning är en av de faktorer som enskilt påverkar hälsan mest negativt. Att dricka för mycket alkohol, utan att personen har utvecklat beroende, är ganska vanligt. Hälso- och sjukvården har en stor möjlighet att genom motiverande samtal upptäcka riskbruk och motivera till en lägre alkoholkonsumtion, eftersom riskbruket kan leda till både beroende och sämre hälsa. Det här är några exempel på hur människors livsstil kan påverkas genom insatser från vårdcentralens olika personalkategorier. Men det gäller även för övervikt m.m. Det finns också många människor som lider av psykisk ohälsa, men som inte talar om det. Om man mår dåligt psykiskt så påverkar det även den fysiska hälsan. Även här kan hälso – och sjukvården bli bättre på att samtala med sina patienter och därmed ge mer adekvat hjälp.
Även om människors levnadsvanor i stor utsträckning är socialt betingade, så har hälso- och sjukvården en unik möjlighet att samtala med den enskilda människan om hennes levnadsvanor som kan påverka hälsan på sikt. Hälso- och sjukvården kan inte ändra på alla de sociala bestämningsfaktorer som påverkar hälsan, däremot kan man med sin kunskap ge samhället underlag för olika insatser. På individnivån är dock hälso- och sjukvården oslagbar, där kan man mellan fyra ögon prata om just ”min” hälsa och min livsstil, inte om levnadsvanor i allmänhet.
Idag är det inte längre kontroversiellt att anse att hälso - och sjukvården har en viktig roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Däremot praktiseras inte denna insikt i det system med vårdval som nu finns i Stockholm. Ersättningssystemet är helt enkelt inte uppbyggt för att främja den typen av insatser från olika personalgrupper. Idag är det istället tvärtom; det lönar sig för en vårdcentral att en patient gör många och korta besök hos en läkare för olika åkommor – istället för att erbjudas några längre samtal som kanske gör att det inte finns behov av läkarebesök så ofta.
Vid utformandet av ett nytt system för primärvården i Stockholm är det absolut nödvändigt att krav på hälsofrämjande insatser ställs, att de kan följas upp och att ersättningssystemen är så utformade att hälsofrämjande arbete gynnas.
Vi hemställer att årsmötet beslutar
att landstingsgruppen får i uppdrag att utforma kvalitetskrav kring hälsofrämjande arbete och där ersättningssystemen är kopplade till detta
S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa
Margareta Persson
ordförande
Motionen antagen på medlemsmöte 26 november 2009