Motion till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2012 "Cykelfärd Stockholm"
Cykling är bra för såväl miljön som folkhälsan. Om bilåkandet minskade på sträckor under 5 km, där cykeln lätt kan ersätta bilen, skulle koldioxidutsläppen minska avsevärt. Om människor oftare cyklade istället för att åka bil skulle förstås den dagliga motionen öka. Minst 30 minuters motion per dag ökar hälsan; detta skulle lätt uppnås med fler, kortare cykelfärder. Arbetspendlingen med cykel har redan ökat men kunde göra det mer om riskerna med att cykla minskade genom fler cykelbanor. Som ytterligare en vinst skulle framkomligheten för bilisterna öka om ett antal av dem blev cyklister istället. Det är ofta en minskning på marginalen som förebygger uppkomsten av bilköer. Det finns alltså ingen motsättning mellan cykelbanor och bilvägar.
Cyklingen i Stockholm har ökat kraftigt under senare år. Antalet cyklister har mer än fördubblats under de senaste 15 åren (trafikkontoret, Stockholm. I det följade refereras till den statistiken). Antalet cykelolyckor har varit konstant sedan 2000:
”Antalet polisrapporterade cykelolyckor i Stockholms stad är ganska konstant sedan år 2000. I genomsnitt har två personer avlidit varje år i samband med cykelolyckor i Stockholms stad. Det finns dock ett stort mörkertal när det gäller olycksstatistiken för cykelolyckor. Ungefär var tredje olycka är en singelolycka, som oftast inte rapporteras till polisen”. Antalet svårt skadade under år 2000 – 2009 varierar mellan 38 och 51. Lindrigt skadade ligger strax under eller strax över 200 per år.
Ett cykelprogram för Stockholm borde utgå från en nollvision: inga dödade eller svårt skadade cyklister och kraftig minskning av de lätt skadade.
Trafikkontoret utreder en cykelplan för Stockholm, som dock verkar svår att genomföra eftersom den borgerliga alliansen har skurit ned på cykelbudgeten. Det har till exempel haft till följd att inte en enda cykelbana anlagts i innerstaden sedan 2006! De befintliga cykelbanorna blir dessutom allt trängre med risk för kollisioner både mellan cyklister sinsemellan samt mellan cyklister och fotgängare.
Det som behövs är en ordentlig satsning på cyklismen i likhet med Köpenhamn och Göteborg. Säg att 10 % av satsningen på Förbifart Stockholm, som kostar minst 28 miljarder, skulle läggas på cykelbanor och andra cykelfrämjande åtgärder. Då skulle Stockholm på allvar kunna konkurrera med Köpenhamn om titeln Capital of Scandinavia. Om 5 % skulle satsas på cyklismen kunde Stockholm konkurrera med Göteborg om titeln Sveriges cykelhuvudstad. En sådan satsning skulle kunna döpas till Cykelfärd Stockholm med säkra, stimulerande, framkomliga och tillgängliga cykelvägar i alla delar av Stockholm. Det går dock att göra punktinsatser redan under mandatperioden. Det här är några exempel.
· Anlägg riktiga, separerade cykelbanor, där det idag bara finns målade cykelfiler som t ex på Fleminggatan och Hornsgatan. Det förekommer i princip alltid dubbelparkerade bilar i dessa cykelfiler, som gör att cyklister dagligen måste svänga ut i biltrafiken.
· Åtgärda platser där det förekommer mycket cykelolyckor. Ett exempel är en sträcka på Tegnérgatan, där cyklister från Kungsholmen först måste svänga vänster framför bilarna för att komma in på cykelbanan för att när den tar slut efter 100 meter svänga höger framför nya bilar.
· Ändra trafikljus så att de automatiskt slår om till grönt inte bara för bilar utan även för cyklar. (Detta förekommer redan i Göteborg.)
· Låt trafikljusen slå om till grönt ett par sekunder före för cyklister än för bilar, vilket minskar risken för påkörningar från högersvängande bilar. (Detta görs redan i Köpenhamn.
· Arrangera rådslag med cykelorganisationer om fler förbättringar som kan göras redan under mandatperioden
För att förverkliga Cykelfärd Stockholm krävs ett omfattande opinionsarbete från partiets sida i en mängd sammanhang, som behöver planeras och startas redan under mandatperioden.
Stockholms kommun behöver förstås samarbeta med andra kommuner i denna fråga. Inte minst gäller det byggandet av genomgående cykelbanor genom flera kommuner i både nord-sydlig riktning och väst-östlig.
Jag hemställer till Stockholms arbetarekommuns årsmöte att besluta
att partidistriktet verkar för att utarbeta en detaljerad cykelplan med en kraftig satsning på cyklismen
att man verkar för att väcka förslag om punktvisa förbättringar av cykelstandarden under mandatperioden
att man satsar på opinionsarbete på att föra fram nödvändigheten av en kraftigt ökad cykelvägsstandard i kommunen
att man samarbetar med övriga arbetarekommuner och partidistriktet i länet i denna fråga.
Hans Brunnberg
Motionen behandlad och antagen som sin egen på S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsas möte den 28 november 2011.
Margareta Persson/ ordförande