Enligt BRÅ:s senaste publicerade studie är det 2,5 gånger vanligare att en utrikes född person (under perioden 1997-2001) misstänktes för brott än en svenskfödd person. Samma risk för en person med minst en förälder född i utlandet var 1,6 gånger högre. Betyder det att det verkligen är högre brottsbenägenhet bland invandrare än bland personer födda i Sverige? För det första kan man invända att undersökningen utgår från misstänkta för brott. Misstanke är inte det samma som att någon är skyldig till brott. Detta är viktigt, i synnerhet då man kan anta att samma fördomar som är vanliga i övriga samhället också är vanliga inom polis- och åklagaremyndighet.
Men ponera att skillnaden avspeglar faktisk brottslighet, är då siffran hög? Svaret är nej. Mellan kvinnor och män är skillnaden ännu större. Det är 3,5 gånger vanligare att en man är misstänkt för brott än en kvinna. Klasstillhörighet är en ännu viktigare orsaksvariabel. Exempelvis är det sex gånger vanligare att en person vars familj har haft socialbidrag är registrerad för brott än en person vars familj inte haft det.
Detta säger oss att det inte är kulturella skillnader som styr brottslighet eller brottslighetens karaktär, utan andra faktorer är avgörande. Enskilt viktigast är social position i samhället. Invandrare hamnar ofta lägst ner på samhällsstegen och lever i utsatta områden. Invandrares barn hamnar ofta i svåra situationer med att inte bemästra språket och samtidigt lära sig en rad nya ämnen. Invandrare blir ofta diskriminerade och har problem att få jobb. Allt detta förklarar skillnaderna i andelen misstänkta för brott. Det är alltså inte egenskapen invandrare som gör att brottsligheten är hög i en viss grupp, utan sociala faktorer, såsom tillgång och möjlighet att ta till sig utbildning, tillgång till arbete, graden av diskriminering o s v.
läs Brås rapport här