Publicerad på Newsmill den 24 maj 2010.
Om inte utbildningsvillkoren förbättras och längre utbildning ger högre lön kommer bristen på specialistsjuksköterskor att bestå. Samhället ska inte räkna med att sjuksköterskor betraktar sitt yrke som ett kall utan kvinnor vill också ha betalt för sin arbetsinsats och kompetens. Det är dags för kommuner och landsting att inse det, skriver Nalin Pekgul, utbildad sjuksköterska och ordförande för S-kvinnor.
Sedan en längre tid råder därför brist på sjuksköterskor med specialistutbildning. Socialstyrelsen bedömer att bristen kommer att bestå under överskådlig tid framöver bl a därför att pensionsavgångarna kommer att öka kraftigt under de kommande tio åren.
Enligt en undersökning som vårdförbundet genomförde bland landets landsting och kommuner år 2007 minskade antalet specialistsjuksköterskor som var sysselsatta inom vård och omsorg från 58 223 till 52 647 under perioden 1995-2005. Under samma period ökade antalet sjuksköterskor och andelen specialistutbildade sjuksköterskor sjönk från 67 till 53 procent.
Enligt den undersökning från Vårdförbundet som citerades ovan råder brist på såväl yrkeserfarna som nyutexaminerade specialistutbildade sjuksköterskor. Inom vissa områden är bristen särskilt besvärlig. I landstingens bedömning av behovet av specialistutbildade sjuksköterskor framhölls tre grupper; psykiatri, kirurgisk vård och intensivvård. Men det rapporterades även brist på specialister med inriktning mot onkologisk vård, anestesi, hälso- och sjukvård av barn och ungdomar samt på distriktssköterskor. Enligt kommunernas svar fanns det största behovet bland sjuksköterskor med specialistutbildning inom vård av äldre. Det finns även stort behov av specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård samt av distriktssköterskor.
Flera åtgärder behöver vidtas för att lösa dagens bristsituation. Jag tänker emellertid koncentrera mig på de ekonomiska incitamenten för specialistutbildning. Om tillgången på specialissjuksköterskor ska öka måste utbildning löna sig. Då får det inte kosta för mycket att utbilda sig och den förväntade löneökningen efter en genomförd utbildning måste vara tillräckligt hög.
I dag utbildar sig kvinnor mer än män trots att kvinnors löneutveckling är sämre än männens. Denna iakttagelse från 2000-talets arbetsmarknad har kanske bidragit till att befästa en gammal folktro, att kvinnors karriäryrken är kall som ska premieras på annat sätt än med reda pengar. Enligt folktron skulle kvinnor alltså reagera svagare på ekonomiska incitament än vad män gör uppfyllda som de är av högre ideal. Om det nu skulle vara gammalt skrock som hindrar oss att komma till rätta med bristen på sjuksköterskor med specialistkompetens är det hög tid ta i tu med vidskepelsen. Låt oss därför testa om det skulle kunna vara så att tillgången på specialistsjuksköterskor ökar om utbildningsvillkoren förbättras och lönerna för sköterskor med specialistkometens höjs.
En enkel jämförelse mellan villkor för vidareutbildning inom ett traditionellt manligt yrke som läkare och ett traditionellt kvinnoyrke som sjuksköterskor tyder på att det finns en del att göra.
Efter grundutbildningen vidtar, för läkarnas del, omedelbart en påbyggnadsutbildning i form av AT-tjänstgöring. Därefter följer ST-tjänst som ger läkaren specialistkompetens. Erbjudandet om vidareutbildning omfattar alla. Lön utgår. Efter utbildningen står det läkaren fritt att söka arbete var han eller hon behagar.
Sjuksköterskan erbjuds också vidareutbildning, men den den ersätts inte lika generöst som läkarnas. Kommunerna är sämst. Enligt vårdförbundets undersökning betalade bara 28 procent av kommunerna ut hela eller viss del av lönen under utbildningen, och endast 3 procent av kommunerna betalade utan förbehåll om att personen måste stanna på arbetsplatsen en viss tid efter avslutad utbildning. Landstingen erbjöd bättre villkor; 94 procent av landstingen betalade hela, eller en viss del, av lönen under utbildningstiden, 38 procent av landstingen dessutom utan förbehåll. Specialistsjuksköterskeutbildning kräver minst ett års ytterligare studier efter den treåriga sjuksköterskeutbildningen.
Att vidareutbilda sig innebär alltså för sjuksköterskan, till skillnad från läkaren, i regel en ekonomisk uppoffring. Tyvärr är det långt ifrån säkert att denna investering ger någon vidare avkastning. Enligt vårdförbundets undersökning betalde endast 69 procent av landstingen och 49 procent av kommunerna ut högre lön efter genomförd utbildning. Genomsnittslönen för sjuksköteskor inom landstinget var, enligt vårdförbundets undersökning, 22 880 kronor. För en specialistutbildad sjuksköterska låg medellönen inom landstinget i intervallet 24 000-25 9000 kronor.
Om inte utbildningsvillkoren förbättras och längre utbildning ger högre lön kommer bristen på specialistsjuksköterskor att bestå. Samhället ska inte räkna med att sjuksköterskor betraktar sitt yrke som ett kall utan kvinnor vill också ha betalt för sin arbetsinsats och kompetens. Det är dags för kommuner och landsting att inse det.
Nalin Pekgul
Ordförande S-kvinnor