Publicerad på Newsmill den 5 januari 2010.
Moderaternas riksdagskandidat och islamisten Abdiresak Waberi har krävt vår ordförande Nalin Pekguls avgång sedan hon kritiserat den religiösa extremismens hot mot kvinnors frihet. Jag vill betona att hela kvinnoförbundet står bakom Pekgul i denna fråga, skriver Carina Hägg, s-kvinna och riksdagsledamot.
I en artikel för en vecka sedan här på Newmill tackade rapparen Kadaffi Hussein Mona Sahlin för att hon var med dansade vid en somalisk fest i Rinkeby Folkets hus. Därmed markerade hon var och ens självklara rätt att dansa och lyssna på musik.
Några av dem som kommenterat artikeln tolkar Mona Sahlins närvaro vi festen som ett plötsligt uppflammande valtaktiskt intresse för integrationsfrågor betingat av Sverigdemokraternas framgångar. De som skriver detta är antingen okunniga eller försöker medvetet smutskasta vårt parti. Sanningen är att socialdemokraterna sedan ett antal år tillbaka med oro följt utbredningen av religiös extremism inom såväl kristna som muslimska samfund. Inte minst har företrädare för det socialdemokratiska kvinnoförbundet i tal och artiklar varnat för följderna av denna extremism. Vid förbundsmötet 2007 sa till exempel S-kvinnors ordförande Nalin Pekgul:
"Jag är orolig för att trångsynthet, intolerans och rädslor av olika slag kan få en framskjuten plats i debatten. Vi kan helt oväntat hamna på defensiven och tvingas försvara rättigheter som vi trodde var säkrade för all framtid. Vi får därför aldrig glömma att basen för att driva den politik vi tror på är ett öppet och tolerant samhälle".
Nu visar vår partiledares tydliga markering att extremister inte får hindra ungdomar att dansa och ha roligt vilken vikt vi socialdemokrater lägger vid denna fråga.
Jag var själv närvarande vid det seminarium i Tensta träff som Kadaffi Hussein nämner i sin artikel och fick med egna öron höra hur företrädare för organisationer som får statliga medel försvarade Al Shababs rekryteringar av rinkebyungdomar till kriget i Somalia. Jag blev chockad men kände mig samtidigt glad över att tenstaseminarierna gör det möjligt att föra en diskussion kring dessa frågor. Det hoppfulla är också att det finns många som liksom Kadaffi Hussein tar avstånd från extremister och vill att människor och oavsett bakgrund ska kunna leva tillsammans. Hans mod är beundransvärt. Nu kommer det an på alla oss andra som vill leva i ett samhälle präglat av mångfald och tolerans att vi också tar aktiv del i motståndet mot intoleransen och förhindrar att det blir extremister som styr samhällsutvecklingen.
Kadaffi Hussein beskriver i sin artikel hur de muslimska extremisterna skaffat sig inflytande genom att gå in som medlemmar i alla politiska partier. Det här visar hur lite kunskap de politiska partierna har om extrem islam. Vi har alla ansvar att se till att hålla extremister borta från politiskt inflytande.
Den kristna högern som av historiska skäl har en mycket starkare bas att utgå från flyttar fram sina positioner på alla nivåer i politiken. EU har fått en president som har starka band till katolska kyrkan. I Sverige lierar sig katolska kyrkan med Pingströrelsen och kretsar inom kd. Den kristna högerns symbolfrågor, abortmotståndet och heterosexualiteten som norm för samlevnad, vittnar om ett behov att kontrollera. I grunden är det samma kontrollbehov som präglar de "religiösa gubbar" som vill hindra Kadaffi Husseins fester i Rinkeby.
Ytterst drabbas flickorna och kvinnorna. Flickor och unga kvinnor som inte får dansa. Kvinnor som tvingas underkasta sig oönskade graviditeter och dör i sviterna av illegala aborter. Kvinnorna som förnekas rätten att styra över sina egna liv. Drabbas gör också alla de som inte lever upp till mullornas och kyrkornas uppfattning om normal sexualitet. Religiösa ledare som påstår sig representera alla troende för fram konservativa politiska uppfattningar med anspråk på att representera en djupare sanning. Men konservativa religiösa ledare kan aldrig representera alla troende. Det gäller biskopar och pastorer lika väl som imamer.
Samtidigt måste vi inse att extremisternas åsikter slår an. Många djupt troende människor och många sökande ungdomar uppfattar dem som rena och tydliga i sin lära. Många män är oroade över att deras ställning i familjen och i samhället ska försvagas. Vi som menar att demokrati innebär att åsikter fritt ska debatteras måste därför ständigt vara beredda att ta debatten.
Men ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta. På Facebook har ett upprop startats som kan undertecknas av alla dem som inte vill att Nalin Pekgul ska vara S-kvinnors ordförande. Det officiella skälet till Facebook-sidan är att Nalin Pekgul, just här på Newsmill, skrivit en artikel där hon vänder sig mot Anna Ankas konservativa kvinnosyn. Över hundra män har undertecknat uppropet.
Vi kan förstå att det finns många män som inte gillar S-kvinnors politik, men det här är första gången i vår drygt 100-åriga historia som män vill avsätta vår ordförande! Allra mest förvånande är att moderaternas (!) riksdagskandidat från Göteborg Abdiresak Waberi har undertecknat uppropet. Waberi som tycker att män ska ha fyra fruar och att en man kan slå sin fru och att sex före äktenskapet är förbjudet har visserligen all anledning att reta sig på vår ordförande och tar uppenbarligen tacksamt emot varje tillfälle att visa sitt avsky. Men är det möjligt att en riksdagskandidat är okunnig om att endast S-kvinnors medlemmar kan avgöra vem som ska vara vår ordförande?
Jag vill upplysa herr Waberi att hela det socialdemokratiska kvinnoförbundet står bakom Nalin Pekguls fördömanden av de extrema muslimernas åsikter och att vi tänker fortsätta vår kamp för kvinnors och mäns lika rättigheter oavsett vem som leder s-kvinnorna. Vi har svårt att föreställa oss att moderaterna skulle stå bakom Waberi. Men så länge vi inte får ett officiellt avstånstagande betyder det att Waberis åsikter är sanktionerat av partiet.
Carina Hägg
Internationellt ansvarig S-kvinnor