Publicerad på Newsmill den 16 april 2009.
Med en så obegripligt lam och kvinnofientlig konjunkturpolitik drar jag slutsatsen att regeringen har en dold agenda. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg ser helt enkelt en möjlighet att utnyttja krisen till att driva igenom ett systemskifte i välfärden, skriver Nalin Pekgul, ordförande för socialdemokratiska kvinnoförbundet.
Sedan moderaterna, Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har fått regeringsmakten har de fört en konsekvent kvinnofientlig politik. Jobbkrisen har också blivit en välfärdskris. Kommuner och landsting har i år fått en dramatisk försämring av sin ekonomi. Jämfört med regeringens soliga prognoser i höstas försämras kommunsektorns skatteinkomster med över 15 miljarder kronor och ändå får inte kommunerna en krona extra i år. Sedan står Fredrik Reinfeldt i TV och ljuger om att vi i Sverige inte kan göra mycket mer eftersom vi drabbats av en finanskris som kommer utifrån. Jag trodde att meningen med politik var att agera för att dämpa effekterna av en kris oavsett var den kommer ifrån.
Varselvågen i välfärden kommer att fortsätta. Det är kvinnorna som förlorar jobben och det är andra kvinnor som får slita när personalen i välfärdssektorn minskar. Fredrik Reinfeldt skryter om att han tar ansvar för statsfinanserna men är det ansvar att sänka skatterna med 85 miljarder kr för de allra rikaste i vårt land? Dessa pengar kunde ha använts till att förstärka kommunernas och landstingens ekonomi.
Redan innan krisen var över oss höjde regeringen A-kasseavgiften samtidigt som man försämrade villkoren för de arbetslösa och sjuka. Detta ledde till att de som nu bäst behöver pengar inte har några så att de kan konsumera. Detta i sin tur leder till att efterfrågan minskar och många kvinnor inom handeln och tjänstesektorn förlorar sina jobb.
I en tid när Sverige är på väg mot massarbetslöshet presenterar regeringen en budget med försvagade automatiska stabilisatorer, en arbetsmarknadspolitik där kvantitet sätts före kvalitet och en budget som är kliniskt ren från investeringar i jobb. Det enda som regeringen gör är att gömma undan 220 000 människor i passiva "garantier". Men där får endast några enstaka procent någon form av utbildning. Arbetslösheten kan väntas bli högre än de 11 procent som regeringe anger som ett genomsnitt för landet år 2010-2012.
Den konjunkturpolitik som presenteras i vårpropositionen kommer att få svåra konsekvenser även på sikt. Med regeringens ovilja att satsa på kvalificerad utbildning under lågkonjunkturen riskerar de som blir utan jobb under lågkonjunkturen att bli långvarigt arbetslösa. Vård och skola och omsorg kommer att utsättas för så stora nedskärningar under lågkonjunkturen. Resultatet blir en drastiskt försämrad kvalitet.
Med en så obegripligt lam och kvinnofientlig konjunkturpolitik drar jag slutsatsen att regeringen har en dold agenda. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg ser helt enkelt en möjlighet att utnyttja krisen till att driva igenom ett systemskifte i välfärden. Efter krisen kommer bristerna i den offentligt finansierade omsorgen, vården och skolan att vara så uppenbara att det framstår som nödvändig för dem som har råd att komplettera med egna lösningar. Det offentliga kommer att stå för basen, en rätt till sjukvård, skola och vård som tillkommer alla. På marknaden finns komplement att köpa. Vilken barnomsorg, vilken vård och vilken skola kommer vi då ha rätt till i det offentligt finansierade basen och hur mycket av omsorgen om barn och gamla kommer att föras tillbaka till hemmet och till oavlönat kvinnoarbete?
Nalin Pekgul
Ordförande S-kvinnor