Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola ökat från 70 000 till 400 000. Kvinnor i Sverige behöver inte, som i en del andra europeiska länder, välja mellan att skaffa barn och att arbeta.
Den svenska förskolan är unik genom att både erbjuda omsorg om barnen och en pedagogiskt utvecklande miljö. På senare år har dock förskolornas barngrupper blivit större och många föräldrar känner sig tvingade att korta ner barnens tid i förskolan genom att lämna sent och hämta tidigt. Det är inte heller ovanligt att förskolor stänger långt innan en normal arbetsdag slutar. En vanlig lösning är därför att mammor går ner i arbetstid. S-kvinnor vill hejda denna utveckling genom att tillföra resurser till förskolan så att barngrupperna blir mindre och personaltätheten ökar.
S-kvinnor vill se hårdare krav på kommunerna att tillhandahålla förskolor dygnet runt. Alla barn ska kunna ta del av förskolans verksamhet oberoende av föräldrarnas arbetstider. Föräldrar ska inte heller behöva tacka nej till jobb på obekväma arbetstider på grund av brister i den kommunala barnomsorgen.
S-kvinnor anser att nationella normer för personaltäthet, personalens kompetens och storlek på barngrupperna bör införas. Förskolan bör vara avgiftsfri och som ett första steg vill vi införa allmän förskola för alla 3-åringar, avgiftsfritt tre timmar per dag.
Enskilda förskolor med alternativ pedagogik är ett positivt komplement till den kommunala barnomsorgen.
S-kvinnor är motståndare till vårdnadsbidraget och barnomsorgspengen som tar resurser från förskolan, riskerar att förstärka skillnaderna i barns uppväxtvillkor och försvaga kvinnors ställning på arbetsmarknaden.
Läs mer:
Små barn har stort behov av omsorg
Flygblad barnomsorg