Kvinnoklubbar
Över hela landet finns cirka 300 kvinnoklubbar/kvinnoföreningar. De arbetar med politiska frågor i sina kommuner och landsting och anordnar opinionsbildande aktioner på lokalplanet, men deltar även i internationella solidaritetssatsningar. En viktig uppgift för klubbarna är utbildning av medlemmarna i organisatoriska och politiska frågor. Klubbarna skriver motioner bl.a. till distriktsmötet och förbundsmötet. Genom att vara anslutna till den lokala arbetarekommunen är kvinnoklubbarna grundorganisationer i det socialdemokratiska partiet. Alla S-kvinnor är därför också medlemmar i partiet.
Distrikt
Alla kvinnoklubbar i ett län bildar tillsammans ett kvinnodistrikt. Det finns 26 kvinnodistrikt i landet. Distrikten stöder klubbarnas lokala arbete genom skolning och opinionsbildande arbete. Kvinnodistriktets styrelse består av aktiva medlemmar i klubbarna. Styrelsen väljs vid det årliga distriktsmötet. Distriktsmötet utser distriktets ombud till förbundsmötet.
Förbundet
Förbundsmötet är S-kvinnors högsta beslutande organ. Vartannat år samlas 100 ombud från distrikten och förbundsstyrelsen till förbundsmöte. Mötet tar ställning till de gångna två årens verksamhet och fattar beslut om de kommande årens politiska inriktning. Förbundsmötet behandlar alla, från klubbar och distrikt, inkomna motioner. Förbundsmötet väljer förbundsstyrelse, förbundsordförande och förbundssekreterare, vilka leder S-kvinnors verksamhet under de två kommande åren.
Genom opinionsbildning och påverkan på parti, riksdag och regering driver förbundsstyrelsen de av förbundsmötet beslutade politiska frågorna. S-kvinnors verksamhet bedrivs genom medlemsmöten, öppna möten, aktioner, uttalanden, motioner, föreläsningar, seminarier, kurser, konferenser och studiecirklar på alla nivåer i förbundet. Alla medlemmar får medlemstidningen Morgonbris, som utkommer med fyra nummer per år.
Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter, statsbidrag och anslag från det socialdemokratiska partiet.