Under de senaste tio åren har vi socialdemokrater genomfört betydande investeringar i kunskap. Det har gett stora resultat. Mer än en miljon vuxna har läst upp sin kompetens genom Kunskapslyftet. Över 100 000 nya platser har skapats på högskolan sedan 1994, och den sociala snedrekryteringen till högre utbildning har minskat kraftigt. Idag är svenskar med utländsk bakgrund lika representerade på högskolan som i samhället i övrigt, och andelen studenter från arbetarhem har näst intill fördubblats.
Vi är övertygade om att kraftfulla satsningar på utbildning och forskning bidrar till att öka Sveriges konkurrenskraft internationellt och att upprätthålla en hög ekonomisk tillväxt. Utbyggnaden av högskolan, som gett fler möjlighet att studera samtidigt som hela landet fått del av vad en högskola på orten eller i länet kan betyda, har varit viktig för utvecklingen av Sverige till en modern kunskapsnation.
Men mot vår vision om en öppen högskola har alltid stått moderaternas syn på högre utbildning som något reserverat för ett fåtal. Den inställningen blir inte mindre tydlig idag när den borgerliga regeringen skär ner på stödet till vuxenutbildningen, bromsar ner utbyggnaden av högskolan och ser till att ta bort högskolebehörigheten på en del av landets gymnasieprogram. Det är en förlegad politik. Sverige ska konkurrera med kunskap, inte med låga löner. De omfattande satsningarna på att lyfta kunskapsnivån i hela samhället från förskola, via grund- och gymnasieskola och komvux, till högskola och forskning måste få fortsätta.
Vi vill att fler ska få möjlighet att studera vid högskolan. Målet är att hälften av alla ungdomar ska ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Vi vill se en utveckling där fler tar ut sin examen, och snabbare slutför sin utbildning. Därför vill vi öppna upp för intensiva utbildningar, med kortare sommaruppehåll och ett studiemedelssystem som stimulerar till snabbare genomgång. Både högskolor och universitet ska ges möjlighet att utvecklas som attraktiva lärosäten på internationell nivå. Arbetet för att bryta den sociala snedrekryteringen kräver fortsatta insatser med tyngdpunkt mot de gymnasieskolor där få går vidare till en högre utbildning. Men det behövs också annan utbildning. Vi vill utveckla den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) som en attraktiv eftergymnasial utbildning. Den ska finnas på fler orter och vara nära kopplad till det lokala arbetslivet.
Tillgänglighet och kvalitet är viktiga inslag i den högre utbildningen, likaså den studiesociala situationen. Att veta att det finns någonstans att bo under sin studietid är en trygghet, inte minst för den som saknar kontaktnät. Vi vill att utbyggnaden av högskolan ska kopplas till krav på studentbostäder. Många studenter har en ansträngd ekonomi. Därför vill vi också höja studiemedlen och fribeloppet.
Idag studerar fler kvinnor än män på högskolan. På forskarutbildningen börjar lika många kvinnor och män. Men på många utbildningar är könsfördelningen ojämn. Vi behöver fler manliga studenter och fler kvinnor i ledande ställning på högskolan. All utbildning – från förskola till högskola – ska genomsyras av ett genusperspektiv. Alla, både män och kvinnor, ska ha lika möjligheter att nå alla positioner i samhället.
Utbildningen vid högskolan ska hålla hög kvalitet och vila på vetenskaplig grund. All högskoleutbildning ska ha god anknytning till forskningen. Högskolor ska vara kreativa forskarmiljöer och samverka med det omgivande samhället. Vi tycker, till skillnad från moderaterna, att det är viktigt att högskoleutbildningen inte bara centreras till ett fåtal etablerade universitet. För många orter har etableringen av en högskola inneburit ett uppsving för företagandet och samhällslivet i stort. Det har betytt mycket för hela Sverige och gjort att fler kunnat söka sig till högre studier. Ett kunskapssamhälle har inte råd med låga ambitioner i utbildningspolitiken. Vi måste se till att alla får möjligheten och chansen att studera vidare.