År 2003 firade Färgelanda Arbetarekommun, alltså socialdemokraterna i kommunen, sin nittioåriga tillvaro. Fast egentligen var det ett år för sent. Tyvärr finns inga protokoll förrän från 9 maj 1915 och framåt.
En förklaring till att 1912 är året för bildandet är arbetarekommunens fana som i texten har datumet 11/9 1912. Visserligen är den tillverkad långt senare men man har haft något att gå efter.
1922 och 1927 talar protokollen om 10 resp. 15 års jubileum, så därför är det helt säkert att bildandet skedde 1912. 1931 talas i protokoll om planering av 20-årsjubileum och i anslutning därtill invigning av fana. 1937 omnämns 25-årsjubileum men sen tycks det vara slut på firandet.
Egentligen var det inte Färgelanda arbetarekommun som bildades utan Stigens, men med hänsyn till fabriksledningen kallades den inte Stigens arbetarekommun. Det har påståtts att anställda som gick med i arbetarekommunen hotades med avsked men så lär inte ha skett i något fall.
Som en bild av företagets inflytande kan berättas om blåsorkestern i Stigen. Sådana fanns på många bruksorter och i Stigen hade fabriken försett orkestern med ett instrument. En första maj marscherade man från Stigen till Färgelanda – det skulle man nog inte ha gjort idag – och när man passerade Västra Stigen, där disponenten Valdemar Andersson bodde, spelade man Internationalen. Disponenten blev så ilsk att han tog tillbaka instrumenten, fast efter någon tid fick orkestern tillbaka dem.
Om arbetarekommunen i Färgelanda (Stigen) finns i berättelse från Västergötlands partidistrikt, som Dalsland då hörde till, uppgift om medlemsantalet 1914, vilket i början av året var 13 och vid årets slut 15. Av berättelsen framgår också kommunal representation och i Färgelanda hade socialdemokraterna en representant i vardera taxeringsnämnden och skol- och kyrkorådet. Skolan var på den tiden i mycket styrd av kyrkan.
Att det bildades en arbetarekommun i Stigen och inte i Färgelanda berodde på att Stigen var en ort med många arbetare medan Färgelanda på den tiden var en rätt obetydlig plats. Färgelanda var dock kommunnamnet och Stigen tillhörde den kommunen.
1917 resonerades om det var möjligt bilda en sektion i Färgelanda. En sektion bildades 1920 men upplöstes året efter.
I början av 1930-talet diskuterades att ha en arbetarekommun på vardera orten, men inledningsvis var intresset rätt litet i Färgelanda. Från 1 januari 1934 beslöts dock att vardera orten skulle ha sin arbetarekommun. Konstituerande möte med Färgelanda arbetarekommun hölls 3 mars 1934, så därför kan man diskutera vilket jubileum man egentligen skall fira.
Stigens arbetarekommun fortsatte skriva sina protokoll i boken från den ursprungliga Färgelanda arbetarekommun. Vid bildandet av storkommun 1974 gick man upp i Färgelanda Arbetarekommun.
Från arbetarekommunen i Ödeborg finns bevarat protokoll från 1926 och framåt och andra handlingar redan från 1917, vilket år arbetarekommunen bildades i januari månad. 1937 talas det om 20-årsjubileum. Arbetarekommunen i Ödeborg gick upp i Färgelanda 1967
I Rådanefors bildades en arbetarekommun i september 1932. Det skedde på initiativ av arbetarekommunen i Ödeborg. Rådanefors tillhörde dåvarande Ödeborgs kommun. 1974 ombildades arbetarekommunen i Rådanefors till en socialdemokratiska förening inom Färgelanda arbetarekommun. När den föreningen upphörde flyttades medlemmarna över till föreningen i Stigen.
Om övriga arbetarekommuner i nuvarande Färgelanda kommun finns så långt det är känt inga protokoll bevarade men däremot enstaka handlingar och noteringar i andra protokoll. Organisatoriskt strävade man efter att ha en socialdemokratisk organisation i form av arbetarekommun i varje kommun.
Redan 1919 nämns att en arbetarekommun bildats i Högsäter och på sommaren det årets inbjöds arbetarekommunerna i Högsäter, Ödeborg och Valbo Ryr till ett gemensamt arrangemang i Stigen. 1924 var det dåligt med liv i arbetarekommunen i Högsäter och 1927 försökte man få fart igen och 1932 talas det om verksamhet där.
I mars 1938 bildades en arbetarekommun i Råggärd och i april året efter omnämns arbetarekommunen i Rännelanda inför första majdemonstrationen i Färgelanda.
1939 nämns Torps arbetarekommun i ett protokoll.
Idag år 2003 har Färgelanda kommun mindre än 7 000 invånare. Av en befolkningsstatistik framgår att 1936 hade samma område 9 353 invånare och då hade man minskat med 161 från året förut.
Valbo Ryr, där vi hade en arbetarekommun, bildade 1952 tillsammans med Torp och Ödeborg en egen kommun – Ödeborg. 1967 överfördes Valbo Ryr till Munkedals nya kommun och bytte då också län. Det året bildade dåvarande Färgelanda och Ödeborg en ny kommun, Färgelanda.
Som ett exempel på hur kommunerna såg ut innan andra världskriget kan noteras att man 1932 hade planer på att bilda en partiorganisation i Milleryr.
I slutet av 1960 bildades Södra Dalslandskretsen av SAP. Den bestod av arbetarekommunerna i nuvarande Melleruds och Färgelanda kommuner samt de delar av nuvarande Vänersborgs kommun som ligger i landskapet Dalsland. Kretsen fanns kvar åtminstone 1968.
I mars 1974 bildades en arbetarekommun för – enligt protokollet – hela Valbo. Man skrev inte Färgelanda Arbetarekommun men den fick dock heta så redan från början. Samma år bildades nuvarande Färgelanda kommun.
I vår kommun har också funnits socialdemokratiska kvinnoklubbar och ungdomsklubbar. Kring dessa har inte tagits fram material i samband med det nu aktuella jubileumsfirandet.
I de protokoll som finns bevarade kan man läsa många intressanta uttalanden och kommentarer från olika händelser och episoder. Avsikten är att vid lämpligt tillfälle ordna en aktivitet kring våra partiorganisationers historia i vår kommun.
Tyvärr saknas en del äldre protokoll och också andra handlingar. Detta gäller framförallt partiverksamheten i de mindre kommuner som fanns före kommunsammanläggningarna.
* Noteringar om bildandet av socialdemokratiska organisationer inom nuvarande Färgelanda kommun. Uppgifter har hämtats i protokoll och andra handlingar som finns på Bohusläns Föreningsarkiv i Uddevalla.
Av: Gunnar Nilsson, Rune Carlsson.