Svenska familjer dräneras på sin köpkraft

• Livsmedelspriserna har ökat med över 30 procent (32%) sedan innan kostnadskrisen. (Livsmedels KPI juli 25/ jan 22).
• En familj med två barn kan betala mer än 30 000 mer för sin mat än innan kostnadskrisen (jan 2022, egna beräkningar).
• Inflationen brett har ökat med ca 20% sen januari 2022 (KPI juli 25/jan 22)
• Vanliga löntagare har drabbats av att tio års reallöneökningar har urholkats (Medlingsinstitutet).
• Hushållens skulder hos Kronofogden har ökat med 36% sedan 2022 och är nu på 138 miljarder. 2024 ökade skulderna med 52 miljoner om dagen. Även antalet skuldsatta ökar. (Kronofogden).
• Tre av tio (29 procent) av ensamstående föräldrar med låga inkomster anger att de haft svårigheter med att äta sig mätta. (Majblomman 2025).
• Nära sex av tio (58 procent) av ensamstående föräldrar med låga inkomster har upplevt svårigheter med att betala fritidsaktiviteter som kostar pengar till barnen (Majblomman 2025).
• Sverige är det land i OECD där framtidstron gått ner mest under årets första månader (december 2024 – april 2025, LO-ekonomerna).

100 000 fler arbetslösa

• Idag är mer än 100 000 (102 000) fler arbetslösa än vid valet, det är lika många som bor i Jönköping (säsongs- och trendrensade siffror, AKU sep 2022).

• Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshet. När Ulf Kristersson gick till val 2022 hade de en kampanj där det stod att “Europas fjärde högsta arbetslöshet borde göra S-regeringen arbetslös”. Idag har Sverige EU:s tredje högsta arbetslöshet (Eurostat)

• Sedan valet 2022 har antalet undersysselsatta ökat med mer än 100 000 personer. Undersysselsatt = personer som skulle vilja öka sin arbetstid, men kan/får inte (304 000 undersysselsatta sep 2022, 407 000 25Q2).

• Markant ökning av arbetslösheten bland akademiker. Av de arbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är gruppen som har eftergymnasial utbildning den som har vuxit snabbast. Enligt en rapport som LO:s ekonomer presenterade nu under sommaren har den här gruppen under de senaste 24 månaderna blivit 27 procent fler. Enligt Sveriges ingenjörer är arbetslösheten bland ingenjörer den hösta på 10 år, bortsett från pandemin.

• Under SD-regeringen har bidragsberoendet ökat. Helårsekvivalenter i transfereringssystemen har ökat under alla år med SD-regeringen, både som antal och andel. (BP, VÅP).

• Sverige tillväxt har de senaste åren legat i Europas bottenliga. Det är tre förlorade år för Sverige (Eurostat, spring 2025 forecast).

• Tidöregeringen kommer att ha gått med underskott samtliga år under mandatperioden. Enligt RK:s egna siffror kommer de ha gått med underskott varje år (strukturellt sparande) under mandatperioden. Justerat för Ukraina går de inte med underskott alla år, men de når fortfarande inte upp till FPR-målen.

• Mer än en halvering av bostadsbyggande och ökning av byggjobbare som drabbas av konkurser. Enligt Byggföretagens konjunkturprognos stiger bostadsbyggandet svagt till att nå 31 000 byggstarter (påbörjade lägenheter) 2026. Detta kan jämföras med antalet påbörjade lägenheter 2022, som var 56 100, eller 2021: 68 200. Det vi ser är alltså en halvering i nybyggnation, även om det beräknas ske en mindre ökning 2026. Under mandatperioden har över 16 000 anställda i byggindustrin berörts av konkurser. (Tillväxtanalys)

• Nästan 30 000 företag har gått i konkurs under SD-regeringen. Under mandatperioden (okt22-juli25) har nästan 30 000 (28 038) företag gått i konkurs, som berört nästan 70 000 (68 074) anställda. Som jämförelse gick omkring 23 000 (23 371) företag i konkurs under motsvarande period okt 2018-juli 2021. (Tillväxtanalys, statistikdatabasen)

• Förra året nådde antalet konkurser historiskt höga nivåer, över 10 000 företag gick i konkurs (10 762 företag, 26 829 anställda). Vi behöver gå tillbaka ända till 90-talet (1996) för att hitta ett år då antalet konkurser var högre. Under 2024 ökade antalet konkurser i samtliga län utom i Västerbottens län. (Tillväxtanalys).

• I augusti 2024 slogs rekord i väntetider i vården. Inte någon månad sedan väntetidsstatistiken började föras har så många väntat längre än vårdgarantin på en åtgärd eller operation.

• SD-regeringen skapade en sjukvårdskris. De har prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare framför helt nödvändiga resurser till vår gemensamma välfärd. Det betyder sämre arbetsmiljö för alla som jobbar i vården, färre kollegor och i värsta fall utebliven vård. Samtidigt möter patienter långa väntetider och stressade läkare som inte har tid för dem.

• Vårdens svåra ekonomiska läge stod klart redan våren 2023. Under ett helt år satt dock regeringen på händerna innan Ulf Kristersson plötsligt våren 2024 lovade lägga fram en budget som skulle förhindra alla uppsägningar. Då var det ju såklart för sent. Krisen var redan ett faktum med varslade medarbetare, inställda semestrar och beordrad övertid. Väntetider och tillgänglighet hade redan försämrats och i vissa regioner hade till och med planering för att stänga vårdavdelningar påbörjats.

skattepengar som försvinner till riskkapitalister

• Läckaget av skolans resurser via skolpengen tillåts fortsätta, trots att det dränerar kommunerna på flera miljarder varje år och berikar friskoleägare. Efter att ha röstat ner S-regeringens förslag om att stoppa överkompensationen till friskolor har SD-regeringen nu erkänt och utrett frågan, men åtgärder och besked lyser med sin frånvaro.

• Nedskärningar på skolan med uppsägningar av lärare och skolpersonal som följd. När regeringen i sin första budget hävdade att man gör de största satsningarna någonsin på skolan var det i själva verket en nedskärning på 2 miljarder som ledde till fler uppsägningar av lärare och skolpersonal.

• Regeringen kommer bara föreslå åtgärder som är tandlösa med vinstbegränsningar i vissa fall och första åren. De skolkoncerner som står för den största delen av vinstjakten får i princip fortsätta som vanligt. Vinstutredningen förbjöds att ens utreda ett verkligt vinstförbud i skolan.

• Det skriande behovet av ökad statlig styrning mot kvalitet och jämlikhet har mötts av passivitet. Utredningen om en skolpengsnorm, som man sa skulle lösa alla problem, slutade i osämja inom regeringsunderlaget. Efter att ha röstat ner den förra S-regeringen förslag om ett rättvist skolval där skolkoncerneras orättvisa köer skulle avskaffas, har åtgärderna lyst med sin frånvaro. Skolkoncernerna får fortsätta välja ut elever som man anser lönsamma med ökad segregation och ojämlikhet som följd.

• Betygsfifflet har kastat in svensk skola i en förtroendekris med orättvisa betyg och lärosäten som inte kan lita på att studenternas betyg stämmer. En rapport från Skolverket och UKÄ visade svart på vitt att elever som gått i friskolor klarar sig sämre än elever på kommunala skolor när de går direkt in på högskolan. Allra värst ser det ut för aktiebolagsdrivna skolor, där studenterna presterar över 6 procentenheter lägre jämfört med studenter som examinerats från offentliga gymnasieskolor. Även om högerpartierna äntligen ser ut att gå med på att genomföra förändringar i betygssystemet så låter man vinstjakten fortsätta. Det innebär att eleverna kommer att få betala priset för att bli av med betygsfifflet med fler prov och mer stress istället för att grundorsaken till vinstjakten tas bort.