Allt du behöver veta om Socialdemokraterna i Kyrkovalet

Här har vi samlat svar på de vanligaste frågorna om Kyrkovalet och Socialdemokraternas deltagande.

Varför är det viktigt att rösta i kyrkovalet?

Det finns många skäl och varje medlem har sitt. Här är tre:

1. Svenska kyrkan är Sveriges största medlemsorganisation.

Det spelar roll för hela samhället vilka värderingar som kyrkopolitiken bärs av. Vi behöver hjälpas åt för att Socialdemokraternas syn på människors lika värde ska fortsätta vara stark också i Svenska kyrkan. Det är extra viktigt inför årets val eftersom extremhögern mobiliserar hårt. Inte minst Sverigedemokraterna försöker använda Svenska kyrkan som en plattform för sitt samhällsomvandlande projekt. I kyrkomötet har de på olika sätt ansträngt sig för att begränsa Svenska kyrkans solidariska insatser mot både människor och miljö.

För oss socialdemokrater är det viktigt att kyrkan är till för alla. Det ska inte spela någon roll hur troende man är eller hur mycket pengar man har. Vi vill att Svenska kyrkan ska fortsätta vara öppen och solidarisk.

2.Svenska kyrkan är en av Sveriges största arbetsgivare,

med över 20.000 anställda runt om i landet. Det spelar roll för hela samhället vilken syn på arbetsgivarfrågor som beslutsfattarna i Svenska kyrkan har.

Socialdemokraterna är den grupp i kyrkopolitiken som talar tydligast om hur viktigt det är att Svenska kyrkan är ett föredöme som arbetsgivare. Vi tycker att personalen ska ha en bra arbetsmiljö. Men också att Svenska kyrkan ska ställa krav på kollektivavtal hos de många företag som anlitas som underleverantörer. Det innebär att vår fackliga kamp i Svenska kyrkan också får genomslag i samhället som helhet.

3.Svenska kyrkan är en viktig aktör för hållbar utveckling,

både i opinionsbildning och i sin egen omfattande förvaltning av fastigheter och skogsbruk. Det spelar roll för hela samhället om Svenska kyrkans beslutsfattare är progressiva miljövänner eller om de är klimatförnekare.

Varför ställer Socialdemokraterna upp i kyrkovalet?

Socialdemokraterna har som helt parti valt att engagera sig i kyrkopolitiken. Vi menar att Svenska kyrkan är en angelägenhet för hela folket, inte bara för de som är medlemmar eller engagerade i verksamheten.

Tack vare ett genuint och mångårigt engagemang har Socialdemokraterna bidragit till att Svenska kyrkan utvecklats till att vara en progressiv kraft i samhället, en öppen och demokratisk folkkyrka buren av ett evangelium som befriar.

Det har bland annat fått till följd att kvinnor kan vara präster och att människor av samma kön ska känna sig trygga med att deras kärlek är lika mycket värd som den mellan man och kvinna.

Vi har också medverkat till att Svenska kyrkan ska bli en förebild i arbetet för hållbar utveckling. På vårt förslag beslutade kyrkomötet 2018 att ta fram en nationell klimatstrategi för Svenska kyrkan.

Men inga segrar går att ta för givna. Kampen för att bevara kloka beslut och utveckla nya måste föras hela tiden.

Vårt övergripande mål i kyrkopolitiken är att slå vakt om den öppna och demokratiska folkkyrkan som står upp för alla människors lika och okränkbara värde. Dessa socialdemokratiska värderingar är väl sammanflätade med Svenska kyrkans grundläggande värderingar.

Alla som vill ha en relation till Svenska kyrkan ska känna att de är medräknade, oavsett om relationen är nära och innerlig eller mer distanserad. För oss socialdemokrater är det viktigt att stå upp också för de medlemmar som inte självklart har en regelbunden kontakt med kyrkan.

Vad går Socialdemokraterna till val på?

Vi vill att Svenska kyrkan ska fortsätta utvecklas som öppen och solidarisk folkkyrka.

Det betyder att det lokala församlingslivets närvaro i hela landet ska säkras, att Svenska kyrkan ska välkomna till delaktighet, att vi ska bli ännu bättre på att möta människor där de finns.

Vi vill att Svenska kyrkan ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Det betyder att alla anställda ska ha rätt till en god arbetsmiljö, schysta villkor och rätt till kompetensutveckling. Delaktighet och jämställdhet ska vara hörnpelare i Svenska kyrkans personalpolitik.

Vi vill kämpa mot diskriminering. Det betyder att Svenska kyrkan ska verka för att alla – oavsett bakgrund, sexuell läggning, etnicitet, kön eller hudfärg – ska behandlas lika i vårt samhälle. Vår målsättning är också att alla präster i Svenska kyrkan på sikt ska vilja viga samkönade par, något annat är inte rimligt i en kyrka som vill bejaka livslång och trogen kärlek.

Vi vill att Svenska kyrkans kulturliv ska vara tillgängligt för alla.

Det betyder att den ideella kultur- och musikverksamheten ska stimuleras, att barn- och ungdomsverksamheten ska vara avgiftsfri och att barn och ungas kompetens ska tas till vara i hela kyrkans verksamhet.

Vi vill att Svenska kyrkan ska vårda miljön och klimatet.

Det betyder att vi ska satsa betydande resurser på det nationella arbetet för en klimatsmart kyrka. Alla nivåer ska delta i omställningsarbetet, och där spelar skogsförvaltningen en viktig roll. Vi vill att Svenska kyrkan ska vara aktiv i diskussionen om Agenda 2030 och göra sitt yttersta för att realisera de målen. Vi ska gå före i den gröna omställningen, både i kyrkans egen organisation och i dess kontakter med leverantörer och andra delar av civilsamhället.

Vi vill att Svenska kyrkans sociala, diakonala och internationella arbete ska utvecklas.

Det betyder att kyrkans roll i välfärdsbygget ska stärkas genom ett ökat samarbete med den gemensamma sektorn och frivilligorganisationerna. Det betyder också att mer resurser ska gå till diakonalt arbete i Sverige och det internationella arbetet genom Act Svenska kyrkan.

Vilka är våra huvudmotståndare?

Extremhögern

Socialdemokraterna står upp mot extremhögerns försök att göra Svenska kyrkan till skådeplats för sitt kulturkrig. Sverigedemokraterna och Alternativ För Sverige mobiliserar hårt i kyrkovalet. Skulle de stärka sina positioner riskerar Svenska kyrkan att bli sluten och inåtvänd.

Det kan till exempel handla om att begränsa homosexuellas rätt att gifta sig i kyrkan, eller möjligheten för kvinnor att vara präster utan att bli diskriminerade och om jämställdhetsfrågor i största allmänhet. Sverigedemokraterna har också visat att de vill minimera Svenska kyrkans arbete för ett bättre klimat.

”Partipolitiskt obundna”

De grupper som ställer upp i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper. De motsvarar ungefär partier i de allmänna valen. Däremot är det inte alla nomineringsgrupper som i likhet med Socialdemokraterna har en partipolitisk hemvist. Det finns både grupper med mer eller mindre stark koppling till politiska partier och grupper som betraktar sig som partipolitiskt obundna.

Några av de ”partipolitisk obundna” grupperna profilerar sig hårt för att kritisera de som ställer upp i kyrkovalet under partipolitisk flagg. De mest högljudda är grupper som POSK (Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan) och Frimodig kyrka.

Frimodig kyrka är en liten men starkt konservativ grupp. Också i POSK finns det kyrkopolitiker som är teologiskt konservativa eller politiskt orienterade åt höger, och det spelar roll för deras ställningstaganden i t.ex. arbetsgivarfrågor eller frågor som har med teologisk öppenhet att göra.

Också dessa grupper riskerar att göra kyrkan mer sluten och inåtvänd. Se mer nedan om kritiken mot Socialdemokraternas engagemang.

Ska verkligen politiska partier engagera sig i kyrkan?

Som framgår ovan finns det grupper som aktivt motarbetar att politiska partier engagerar sig i Svenska kyrkan. Vårt svar till dem är att vi är stolta över att det finns flera tusen socialdemokrater som vill vara förtroendevalda i Svenska kyrkan – med en tydlig varudeklaration som just socialdemokrater.

För oss är det ytterst en fråga om ärlighet. Även om inte alla partipolitiska ställningstaganden är tillämpbara på kyrkan så kan en människa med hjärtat till vänster veta att en röst på Socialdemokraterna till exempel är en garant för att inte neka barn att delta i verksamheten för att de inte kan betala för sig. Också de medlemmar som inte självklart har en regelbunden kontakt med kyrkan ska vara trygga med vad kyrkans förtroendevalda står för.

Ofta utgår kritikerna från en felaktig förståelse för hur kyrkopolitik fungerar i praktiken. Socialdemokraternas riksdagsgrupp beslutar inte om vad de tusentals socialdemokrater som engagerar sig i Svenska kyrkan ska tycka. Sant är att vi utgår från samma ideologiska värdegrund när vi formar våra respektive idéprogram, men Socialdemokraternas riksdagsledamöter har på inget vis något påverkansmandat på de beslut som vi socialdemokrater i Svenska kyrkan fattar, såvida de inte själva är kyrkopolitiker.

De som kritiserar vår nomineringsgrupps organisering företräder ofta en syn som går ut på att det är de regelbundna gudstjänstbesökarna, eller aktiva på annat sätt, som har förtur i valet av Svenska kyrkans beslutsfattare. Ett sådant synsätt riskerar att dela in kyrkans medlemmar i A- och B-lag. Det är en rest från den överhetskyrka som tidigare fick styra och ställa, och ibland förtrycka, de egna medlemmarna. Som socialdemokrater värnar vi den öppna evangeliska folkkyrkan, där alla medlemmar är lika värdefulla, oavsett graden av engagemang.

Svenska kyrkan uttalar sig ibland i samhällsdebatten. Är det något som kyrkan ska lägga sig i?

Ja, det finns faktiskt de som tycker att Svenska kyrkan ska hålla sig utanför samhällsdebatten. Inte sällan är det samma grupper som vill vrida klockan tillbaka och göra kyrkan nationalistisk och introvert.

Vi tycker tvärtom! Svenska kyrkan får inte tystna eller ge upp sin solidaritet med planetens fattigaste, med minoriteter i vårt eget samhälle och med andra som lever i utsatthet. Vi socialdemokrater är glada och stolta över att Svenska kyrkan står upp för mänskliga rättigheter och bekämpar orättvisor. Det arbetet ska inte minska, utan stärkas, och det gäller i såväl praktisk handling som engagerad debatt.

På kyrkspråk kallas det för att vara en ”profetisk röst”. För en levande kyrka är det en viktig sak.

När är valet och vem kan rösta?

Valdagen är den 19 september men förtidsröstningen öppnar redan den 6 september. Alla som har fyllt 16 år och är medlemmar i Svenska kyrkan har rösträtt. Röstkorten kommer i brevlådan några veckor före valet.

Här förklarar vi lite mer om hur man röstar

Vad är det vi röstar på?

Valet gäller hur Svenska kyrkan ska styras. Det handlar om strategisk inriktning, om budget och resursfördelning samt om uppföljning av hur den grundläggande uppgiften genomförs.

Precis som i de allmänna valen röstar vi på tre nivåer – lokalt till kyrkofullmäktige, regionalt till stiftsfullmäktige och nationellt till kyrkomötet.

  • Kyrkofullmäktige styr församlingarnas arbete, vars grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.
  • Stiftsfullmäktige styr arbetet i respektive stift. Stiftens grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet i stiftet.
  • Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Där fattas beslut om frågor som handlar om kyrkoordningen och annat som har betydelse för hela Svenska kyrkan.

Uppdaterades senaste: