Debattartikel: Stärk samhällsorienteringen för nyanlända

Sverige är mästare i sysselsättning. Vi har högst sysselsättningsgrad i EU och höga ambitioner om jämn sysselsättning mellan kvinnor och män. Att dessa ambitioner också omfattar människor som kommit till Sverige som asylsökande är en självklarhet, men också en betydande utmaning. Fler nyanlända måste komma in i arbets- och samhällslivet snabbare och bättre än i dag.

För att stärka etableringen genomför regeringen viktiga strukturreformer. Vi gör genomgripande förändringar av arbetet med att ta emot och rusta människor som kommit nya till vårt land att bli del i det fortsatta byggandet av det. Åtgärder fokuserar på att ge bättre förutsättningar, men också på att tydliggöra individens eget ansvar för sin etablering. Nu tar regeringen nästa steg i arbetet med att lägga en bättre grund för etablering och integration. Vi växlar upp insatserna med att ge asylsökande och nyanlända kunskaper om det svenska samhället. Det handlar om att ge möjlighet att förstå hur samhällets stöd och förväntningar ser ut. Det är ett samhälleligt ansvar.

De senaste årens stora flyktingmottagande har ökat behovet av att ge människor som kommer nya till Sverige tidig och tydlig information om att leva, arbeta och bo här. Regeringen har mött detta genom att utöka tillgången till tidiga insatser för asylsökande. För den som beviljas uppehållstillstånd erbjuder kommunerna samhällsorientering och vi ser att den utvecklas positivt, både vad gäller tillgänglighet och omfång. Sammantaget gör kommuner och civilsamhälle ett viktigt arbete med att lära ut hur samhället är uppbyggt och organiserat. Det är bra men mer krävs.

Varje samhälle vilar på en uppsättning normer och värderingar, föränderliga över tid. De kommer till uttryck genom lagar, regler och styrande principer för hur samhället organiseras. Jämlikhet och jämställdhet, individuella rättigheter och skyldigheter, yttrandefrihet och tydligt värnande av barns rättigheter är exempel på sådana kollektiva värderingar. I bred mån är det värderingar vi delar med andra demokratiska länder, i viss mån tar sig dessa värderingar uttryck som inte delas lika brett. Ett exempel är den tvåförsörjarmodell som står stadigt förankrad i Sverige och Norden: Idén om att såväl kvinnor som män arbetar och att det ska understödjas genom politik.

När värderingar mäts internationellt sticker Sverige ut. I det globala forskarnätverket World Values Surveys Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. mätningar hamnar vi längst ut på den skala som kombinerar starka sekulära värderingar som individualism med hög tillit till medmänniskor. Naturligtvis blir det en viktig faktor i etableringen att förstå vilket samhälle det speglar. Uppföljning av samhällsorientering visar också att nyanlända efterfrågar mer diskussion om frågor som handlar om normer och värdeladdade ämnen.

Vi ska ta dessa viktiga samtal. Vi ska alltid stå upp för varje individs rätt att forma sitt eget liv, och för varje medborgares rätt att vara med och forma vårt samhälle. Men det får inte göra oss ängsliga inför att skapa dialog om vilka värderingar vårt samhälle vilar på i dag. Regeringen avser därför att identifiera åtgärder för att stärka asylsökande och nyanländas möjlighet att vara del i sådan dialog.

I ett första steg tar vi oss an samhällsorienteringen för nyanlända:

• Regeringen vill se över samhällsorienteringens innehåll och hur det nationellt framtagna utbildningsmaterial som används kan förändras för att frågor och samtal som handlar om rådande normer och värderingar ska kunna ges ökat utrymme.
  
• Det måste säkerställas att de kommunikatörer som ger samhällsorienteringen står väl rustade att leda en öppen dialog om dessa frågor.
  
• Goda regionala och lokala exempel på diskussionsunderlag och tillvägagångssätt för att skapa involverande dialog om normer och värderingar ska identifieras och samlas för att kunna utgöra underlag för fler.
  

Trots att Sverige under många år tagit ett stort ansvar för människor på flykt har vi saknat ett tillräckligt systematiskt sätt att ta oss an mottagande och etablering. Arbetet har i allt för stor utsträckning präglats av projekt, eldsjälar och rena tillfälligheter. Det har inte varit långsiktigt hållbart. Det har inte främjat etablering och integration. Strukturreformer har varit nödvändiga och satts på plats:

• Bosättningslag för att styra mottagandet av nyanlända. Tidigare har det saknats verktyg för att styra mottagandet av nyanlända. Bosättningslagen innebär att alla kommuner måste ta ansvar och planera för att ta emot nyanlända. Mottagandet styrs tydligare utifrån var arbeten finns. Regeringen har också aviserat en reformering av EBO, asylsökandes möjlighet att ordna eget boende.
  
• Tydligare krav i etableringen och utbildningsplikt för nyanlända. I den svenska modellen ska rättigheter och skyldigheter stå i balans, lika för alla. Från den 1 januari 2018 kommer nyanlända liksom andra arbetssökande vid Arbetsförmedlingen att omfattas av tydliga krav på att ta del av insatser som bedöms leda till arbete. Nyanlända kommer också att omfattas av sanktioner för den som inte lever upp till dessa krav. Samtidigt införs en utbildningsplikt för nyanlända. Den som kan jobba ska jobba, men den som behöver utbildning för att komma i arbete ska ta del av utbildning.
  
• Introduktionsjobb för enkelt och träffsäkert stöd. Möjligheten till anställning med stöd är viktig för nyanlända. Regeringen genomför en kraftig förenkling av anställningsstöden. Introduktionsjobb ersätter flera olika former av stöd. Det blir ett enkelt och träffsäkert sätt att kraftigt sänka lönekostnaden för arbetsgivare, utan att urholka lön och övriga villkor för individen.
  
• Insatser riktade till utrikes födda kvinnor. Fler utrikes födda kvinnor måste komma i jobb och steg för steg undanröjs hinder för det. Den borgerliga regeringens vårdnadsbidrag har skrotats och begränsningar i föräldraförsäkringen har införts för den som kommer till Sverige med barn som är äldre än ett år. I regeringens budget för 2018 görs ytterligare riktade insatser. Sammanlagt satsas 135 miljoner kronor på åtgärder som handlar om stärkta möjligheter att lära sig svenska, uppsökande och motiverande insatser och att öka kvinnors företagande.
  

I internationell jämförelse har Sverige hög sysselsättning även bland utrikes födda. En större andel nyanlända lämnar etableringen hos Arbetsförmedlingen för arbete eller studier, jämfört med när regeringen tillträdde. Det är bra att resultaten förbättrats, men det är inte tillräckligt. Den svenska modellen förutsätter att alla som kan arbeta gör det och bidrar till vår gemensamma välfärd. Så har vi byggt vårt land och vår välfärd, och så ska vi fortsätta bygga det.

Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister
Debattartikeln är publicerad i Dagens Nyheter 12/1-2017 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.