Stopp för arbetskraftsinvandring till yrken utan särskilda kvalifikationer

Lagt om migrationspolitiken

De senaste åren har Socialdemokraterna lagt om migrations­politiken och infört en rad åtgärder för att skapa mer ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden. Vi står upp för schyssta löner och trygga anställningar oavsett bransch, yrke eller vem det är som arbetar.

Utmaningen de kommande åren är att fortsätta pressa arbetslösheten, särskilt bland nyanlända, och då ska inte jobb i yrken där det inte råder brist på arbetskraft i Sverige gå till andra än de som lever och bor i Sverige.

Om förslaget

• I stället för dagens system vill Socialdemokraterna införa en prövning av behovet på arbetsmarknaden. Prövningen ska göras av en myndighet, med råd och insyn från arbetsmarknadens parter, med utgångspunkten att det inte ska vara möjligt att erbjuda jobb till personer utanför EES i yrken där det inte råder brist på arbetskraft i Sverige.
  
• Socialdemokraterna vill också öka trycket på oseriösa arbetsgivare. Därför vill vi införa tuffare förhandskontroller av företag som ansöker om tillstånd för arbetskraftsinvandring och en straffsanktionerad anmälningsskyldighet för arbetsgivare som ändrar anställningsvillkor. Arbetstagare som utnyttjas eller drabbas av att arbetsgivare missköter sig ska ha rätt till skadestånd.

Behovet på arbetsmarknaden ska styra

Inför arbetsmarknadsprövning

Det ska införas en prövning av behovet på arbetsmarknaden vid tillstånd för arbetskraftsinvandring. En enskild arbetsgivares erbjudande till en arbetstagare ska inte räcka. Arbetsmarknadens parter ska ha insyn och ge råd, men bedömningen för en viss bransch ska göras av en oberoende myndighet. Arbetskraftsinvandringen ska inriktas på yrken där rätt personal inte går att hitta på den svenska arbetsmarknaden. Jobb där det inte råder brist på arbetskraft ska i första hand tillsättas med arbetslösa personer som redan bor i Sverige.

Utformningen av detaljerna för arbetsmarknadsprövningen ska utredas och utformas i dialog med parterna. Utformningen ska ske på ett sådant sätt att det inte försvårar för arbetskraftsinvandring till bristyrken. Det kan till exempel ske genom att det inte behöver göras någon prövning från en viss löne- eller utbildningsnivå. Att det blir färre ärenden som inte rör bristyrken kommer också att kunna innebära snabbare hantering av arbetskraftsinvandring till bristyrken.

Tröskel för en minsta utbildningsnivå eller yrkeserfarenhet för arbetskraftsinvandrare

För att säkerställa att arbetskraftsinvandring inte används av oseriösa arbetsgivare för att ta okvalificerad arbetskraft till Sverige vill vi se över om det bör införas krav på viss erfarenhet eller utbildning. Det kan till exempel handla om att det i normalfallet skulle ställas krav på antingen motsvarade gymnasie­­kompetens eller tre års belagd erfarenhet inom yrket för att få tillstånd för arbetskraftsinvandring.

Skärpt regelverk för att stoppa oseriösa arbetsgivare och skydda arbetstagare mot missbruk

Heltid ska vara norm vid arbetskraftsinvandring

Även om en arbetskraftsinvandrare får lön i nivå med kollektivavtal så förekommer det att arbetsgivare, i syfte att kringgå kravet på att den som kommer till Sverige ska tjäna tillräckligt mycket för att kunna försörja sig, drar ner arbetstiden till deltid. Vi vill därför ändra reglerna så att heltid ska vara norm vid tillstånd. Undantag ska bara medges om det finns särskilda skäl.

Tydligt försörjningskrav för att anhöriga ska kunna söka uppehållstillstånd

Det är rimligt att anhöriga till arbetskraftsinvandrare antingen kan försörja sig själva eller blir försörjda av anknytningspersonen (dvs. arbetskraftsinvandraren). Vi ska därför se över möjligheten att införa ett försörjningskrav för att anhöriga till arbetskraftsinvandrare ska få uppehållstillstånd i Sverige. Man ska vara välkommen att ta hit sin familj, men då ska man också kunna försörja den.

Skärpta förhandskontroller av arbetsgivare som vill använda arbetskraftsinvandring

De kontroller som Migrationsverket gör av arbetsgivare som vill anlita personal från tredjeland ska skärpas genom en tydligare vandels­prövning. Det finns uppgifter om omfattande fusk genom handel med arbetstillstånd som en parallell metod för att få uppehållstillstånd i Sverige även om man saknar skyddsskäl. En metod för att minska fusket är att pröva arbetsgivares lämplighet för att få rekrytera arbetstagare utanför EES. Tillstånd ska nekas om en arbetsgivare har misskött sig tidigare, inte betalat skatt eller inte uppfyllt andra rättsliga skyldigheter i Sverige.

Inför en straffsanktionerad anmälningsskyldighet för arbetsgivare som ändrar anställningsvillkor och ge skadestånd till arbetstagare vid missbruk

Det förekommer att arbetstagare kommer hit med ett visst erbjudande, men att arbetsgivaren sedan sänker lön eller andra villkor efter att man har kommit hit. En arbetsgivare bör bli skyldig att anmäla om anställningsvillkoren förändras jämfört med de uppgifter som ligger till grund för Migrationsverkets beslut om tillstånd. Om villkoren ändras ska Migrationsverket på nytt pröva om kraven för arbetstillstånd fortfarande är uppfyllda. Arbetstagare som utnyttjas eller drabbas av att arbetsgivare missköter sig ska ha rätt till skadestånd.

Skärp reglerna för spårbyte

Asylsystemet ska inte vara en genväg till arbetstillstånd. Uppehållstillstånd för asyl ska ges på grund av skyddsbehov. Uppehållstillstånd för arbete ska ges för att ett jobb behöver utföras och det saknas kompetens i Sverige som kan göra det. En sammanblandning av detta riskerar att urholka förtroendet för asylsystemet och ökar risken för människosmuggling och utnyttjande av arbetskraft. Vi vill därför minska möjligheten till så kallat spårbyte, som innebär att asylsökande som fått arbete får möjlighet att söka arbetstillstånd inifrån landet. Detta leder till sammanblandning av arbetskrafts- och asylinvandring. Spårbyte ska endast kunna ske i sektorer där det finns brist. Även vid spårbyte bör arbetsmarknadsprövning ske, liksom prövning av löne- och utbildningsnivå.