Åtgärder med anledning av skogsbränderna

Stöd till kommuner och markägare

Utöver de kostnader för räddningstjänst som kommunerna har rätt till ersättning för enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO), uppstår andra kostnader till följd av skogsbränderna, till exempel för evakuering av boende och kommunernas efterarbete till följd av bränderna.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har fattat beslut om att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska ges ökade möjligheter att ersätta de drabbade kommunerna för de kostnader som uppstår med anledning av skogsbränderna. Totalt tillförs 300 miljoner kronor till de berörda kommunerna.

Regeringen undersöker också vilka ekonomiska stöd till skogsägarna som kan bli aktuella. Utgångspunkten är det stöd som gavs efter den stora branden i Västmanland 2014.

När det akuta skedet i släckningsarbetet är över kommer en ny fas med eftersläckning, där ansvaret övergår från kommunal räddningstjänst till markägarna. För att underlätta för markägarna kommer regeringen inom kort att besluta om nationell samordning för eftersläckningsarbetet.

Stöd till frivilligorganisationerna

Frivilligorganisationerna genomför fantastiska insatser. Regeringen har också beslutat att förstärka resurserna till dem med 25 miljoner kronor för att kompensera för sådana kostnader som inte kan ersättas på annat sätt.

Förstärkt kapacitet och satsning på fler utbildningsplatser för brandmän

Regeringen har från och med i år ökat MSB:s anslag med 34 miljoner kronor för räddningstjänst och befolkningsskydd inom ramen för civilt försvar. MSB har bland annat förstärkt utbildningen för brandmän och tagit fram en ny grundutbildning för deltidsbrandmän.

Regeringen kommer i budgetpropositionen för 2019 föreslå att MSB:s resurser utökas med ytterligare 36 miljoner kronor för att möta det ökade kompetensbehovet.

Internationellt stöd

• MSB har bistått med att efterfråga stöd i form av brandbekämpningsflygplan från andra europeiska länder och regeringen har genom kontakter med EU-kommissionen påskyndat begäran. Majoriteten av mottaget internationellt stöd har kommit genom EU:s civilskyddsmekanism.
  
• Regeringen ser ett behov av att ytterligare stärka förmågan och vill därför förbättra förutsättningarna för att räddningstjänsten ska kunna få hjälp även från länder som inte ingår i EU:s civilskyddssamarbete. Det gäller då de länder som ingår i Nato och i Natos partnerskap för fred.
  
• Regeringen har beslutat om att utöka möjligheterna för MSB att begära hjälp av flygande brandbekämpningsresurser från länder som ingår partnerskapet för fred. Beslutet ger bättre förutsättningarna för att kunna rekvirera extra brandflyg. Detta för att Sverige ska ha tillräckliga resurser för att minska risken för nya bränder.
  

Åtgärder för starkare skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar

• Regeringen har förstärkt SOS Alarm med 111 miljoner kronor per år under 2018–2020 för att förkorta svarstiderna till nödnumret 112.
  
• Regeringen har gjort det möjligt att skicka Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) via SMS till människor som befinner sig på en krisdrabbad plats. Tidigare var det endast möjligt att skicka SMS till mobiltelefoner som var registrerade på platsen. Lagen trädde i kraft 1 juli 2017.
  
• Regeringen har tillsatt en utredning för en mer likvärdig, effektiv och säker kommunal räddningstjänst. Utredaren har bland annat föreslagit åtgärder för att förbättra rekryteringen av deltidsanställda brandmän och att förstärka räddningstjänstens arbete under omfattande räddningsinsatser, t.ex. stora skogsbränder. Utredningens förslag remitteras just nu.
  
• Regeringen har ökat MSB:s anslag med 34 mnkr för räddningstjänst och befolkningsskydd inom ramen för civilt försvar. MSB har bl.a. förstärkt utbildningen för brandmän och tagit fram en ny grundutbildning för deltidsbrandmän. Antalet utbildningsplatser har ökat från två till åtta platser i landet.
  
• Under våren har alla svenska hushåll få en skrift om förberedelser inför olika kriser eller i värsta fall höjd beredskap. Vi ska öka kunskapen om hur man kan förbereda sig, stärka hemberedskapen och därmed öka tryggheten.