NYHET
Hela Sverige behöver kultur och kreativitet
Man ska kunna bo, arbeta och leva i hela Sverige. Det är helt centralt i det starka samhälle vi vill bygga. I alla delar av landet ska det finnas platser där människor kan mötas för att utbyta tankar och idéer och ta del av kultur. Därför går Socialdemokraterna till val på att stärka kulturverksamheterna i hela landet, inte bara i storstäderna.
Socialdemokraterna föreslår:
- Fri entré till regionala museer. Fri entré till statliga museer blev en stor publiksuccé. Nu vill vi utvidga reformen till fler museer i hela landet.
- Fler mötesplatser som är fredade från kommersiella intressen. Vi vill fördubbla stödet till allmänna samlingslokaler och mötesplatser.
- Ökade resurser till regionala och lokala kulturverksamheter. Oavsett var i landet du bor ska du ha tillgång till konst och kultur av hög kvalitet. Därför vill vi höja anslaget till kultursamverkansmodellen.
Fri entré till regionala museer
Ett levande kulturliv främjar det demokratiska samtalet och är en vital del av ett öppet samhälle. Genom att exponeras för nya tankar, perspektiv och idéer ökar förutsättningarna för människor att mötas och förstå varandra. Men tillgången till kultur är inte självklar idag. Det finns betydande klassklyftor och klyftor mellan stad och land.
Fri entré återinfördes 2016 för flera statliga museer med resultatet att museibesöken ökade kraftigt. Många av de statliga muséerna är dock belägna i storstadsregionerna. Genom att utvidga reformen till att också omfatta regionala museer tillgängliggörs konst och kultur för människor på fler håll i landet. Kostnaden för detta uppskattas till 150 miljoner kronor per år.
Fler mötesplatser som är fredade från kommersiella intressen
Arbetarrörelsen har varit drivande i att bygga upp en unik infrastruktur för kultur och civilsamhälle som når stora delar av landet. Mötesplatser som Folkets Hus och Folkets Park blev tidigt en viktig del av den infrastrukturen, eftersom fysiska mötesplatserna är en förutsättning för människor att samlas. Nu ser vi en utveckling där det offentliga rummet i allt högre utsträckning kommersialiseras. Teatrar blir affärer. Samlingslokaler försvinner eller får så hög hyra att många föreningar inte har råd att använda dem.
De senaste åren har satsningar gjorts på föreningslokaler, men resurserna har i högre utsträckning prioriterats till storstadsregionerna än till landsbygden. På landsbygden är samlingslokalen en träffpunkt, ett centrum och en kraftkälla till utveckling av ideell verksamhet men nyttjas också av t.ex. entreprenörer i ett uppstartsskede. Jämfört med storstäderna råder det inte lika stor brist på samlingslokaler på landsbygden, men det behövs stöd för att utveckla lokalerna. Samlingslokaler på landsbygden behöver vara ändamålsenliga och moderna så att de attraherar nya verksamheter och yngre generationer.
Vi vill höja investeringsbidraget till de allmänna samlingslokalerna med 50 miljoner kronor per år under nästa mandatperiod. Boverket är den myndighet som betalar ut anslaget. År 2017 höjdes nivån från 32 miljoner kronor till 52 miljoner kronor. För 2019 och 2020 beräknas anslaget i budgetpropositionen för 2018 uppgå till 62 miljoner kronor, men jämfört med nivån 2018 innebär ovanstående förslag en fördubbling av anslaget.
Öka resurserna till regionala och lokala kulturverksamheter
Ett brett kulturutbud av hög kvalitet ska vara tillgängligt för alla och i hela landet. Kulturen kan åstadkomma ökad sammanhållning och tillit, samtidigt som den bidrar till att skapa jobb och göra en ort mer attraktiv. De som tar del av den professionella kulturen idag är dock i högre utsträckning personer med god ekonomi som bor i storstäder än andra grupper. Därför vill vi öka stödet till kultur i hela Sverige genom att höja anslaget till kultursamverkansmodellen med 50 miljoner kronor.
Kultursamverkansmodellen har sedan 2011 bidragit till ett varierat kulturutbud på flera håll i landet. Samverkansmodellen har också gett lokala och regionala aktörer ökat inflytande över hur resurserna till konst och kultur ska prioriteras. Trots att modellen har ett starkt stöd har statens andel av finansieringen minskat sedan den lanserades, medan regionernas och kommunernas andel har ökat.
Uppdaterades senast: