Skärpt syn på flerfaldig brottslighet

Den så kallade mängdrabatten för personer som döms för flera brott ska skärpas. Nu tillsätts en utredning till syfte att säkerställa att straffet står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Samtidigt ska inte flera mindre brott ge en högre straffskala än ett grovt brott.

När en person döms för flera brott bestämmer domstolen normalt en gemensam påföljd utifrån den samlade brottslighetens allvar. Det är i grunden en rimlig ordning. Samtidigt är det viktigt att tydligt markera att brott aldrig ska löna sig.

– Om lagstiftningen uppfattas så att det efter ett visst antal brott ser ut att sakna betydelse att en gärningsman gör sig skyldig till ytterligare brott, kan det ge intryck av att rättsordningen till sist är likgiltig inför den skada brottsligheten medför. Det riskerar att undergräva systemets trovärdighet och legitimitet. Vid flerfaldig brottslighet bör hela straffskalan användas i ökad utsträckning. Det är därför hög tid att se över dagens regelverk, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Regeringen tillsätter därför en utredning som ska se över lagstiftningen för att säkerställa att straffet står i proportion till brottslighetens allvar, även för den som begår flera brott.

Utredningen ingår i regeringens åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Utredare blir hovrättspresidenten Anders Perklev.

Varför döms flerfaldig brottslighet gemensamt?

Det som i folkmun kallas "mängdrabatt" finns för att vi ska kunna straffa allvarlig brottslighet hårdare än mindre allvarlig brottslighet även när någon döms för flera brott. Det är ingen rabatt, utan domstolen ska göra en helhetsbedömning och döma efter det.

Att helt ta bort systemet med helhetsbedömning och istället "plussa på" varje enskilt brott skulle kunna få orimliga effekter då flera mindre allvarliga brott skulle kunna straffas hårdare än ett allvarligt brott.

Varför ska systemet med flerfaldig brottslighet ses över?

När en domstol dömer en person för flera brott bestämmer domstolen normalt en gemensam påföljd för alla brotten utifrån den samlade brottslighetens allvar. Det är i grunden en rimlig ordning och innebär bland annat att det alltid kommer att vara allvarligare att göra sig skyldig till en våldtäkt än till exempel ett stort antal stölder.

Strafflagstiftningen måste dock tydligt markera samhällets avståndstagande, brott ska inte löna sig. Den nuvarande ordningen kan ifrågasättas för att den så kallade mängdrabatten är alltför stor, det gäller inte minst i förhållande till mäns våld mot kvinnor.

Om systemet uppfattas så att det efter ett visst antal brott ser ut att sakna betydelse att gärningsmannen även gör sig skyldig till annan brottslighet kan det ge intryck av att rättsordningen till sist är likgiltig inför den skada som brottsligheten medför. En sådan ordning riskerar att undergräva systemets trovärdighet och legitimitet.

Utredningen ska redovisas senast den 20 januari 2023.

Uppdaterades senaste: