Stora satsningar på landsbygd och jordbruk i regeringens höstbudget

Vi socialdemokrater vill att det ska vara möjligt att bo, leva och arbeta i hela Sverige. I regeringens höstbudget kommer en stor satsning på svenskt jordbruk och landsbygd. Syftet är bland annat att skapa fler jobb, förbättra servicen, göra det enklare att resa och ta sig fram och stärka jordbruket i hela landet. Så tar vi Sverige framåt tillsammans.

Hela Sverige ska leva och alla ska vara med i samhällsbygget. Oavsett var du bu bor ska du ha tillgång till bra service, bra och säkra vägar och en stark och fungerande välfärd. Så är det inte överallt i Sverige idag och det håller vi på att förändra.

I den kommande höstbudgeten presenterar den socialdemokratiskt ledda regeringen nu flera viktiga satsningar på svensk landsbygd och jordbruk.

Här är listan med satsningar:

Satsning på den EU-gemensamma jordbrukspolitiken och nationella insatser för jordbruket

Regeringen föreslår en rejäl satsning på 28 miljarder kronor för att medfinansiera den EU-gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare samt flera nationella åtgärder för att stärka jordbruket i Sverige. Regeringen kommer att återkomma till åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken för åren 2023–2027 i en strategisk plan, som ska lämnas till EU-kommissionen för godkännande i slutet av året. Regeringen kommer också att återkomma till de nationella åtgärderna för jordbruket i sitt budgetförslag för år 2023.

Det senaste decenniet har gång på gång visat hur viktigt det är med en stark svensk matproduktion, till exempel torkan år 2018 och coronapandemin. Stöd och ersättningar är en viktig del av jordbrukarnas inkomster och bidrar till konkurrenskraften inom Sveriges jordbruk. Genom stöden kan vi hjälpa jordbrukarna med sitt arbete att göra svensk matproduktion mer hållbar. Ett stärkt jordbruk, med en ökad och mer hållbar produktion av mat, kan också leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

Dessutom leder en ökad försörjningsförmåga till bättre beredskap och mindre sårbarhet i livsmedelskedjan, och gör så att vi kan slippa matbrist vid exempelvis torka. Det ger också konsumenter bättre förutsättningar att göra medvetna val av matvaror producerade i Sverige.

Vägarna på landsbygden ska rustas upp

På landsbygden är vägnätet ofta avgörande för tillgängligheten och en förutsättning för att människor och näringsliv ska kunna leva och verka där de bor, ta sig till sina nära och kära eller helt enkelt att inte behöva flytta från sin hembygd. Därför lägger vi extra fokus på att rusta upp vägarna i det finmaskiga vägnätet på landsbygden. Det är en extra satsning utöver de 265 miljonerna som regeringen redan satsar genom infrastrukturpropositionen som lanserades i våras. Arbetet med att rusta upp vägarna kommer också att skapa arbetstillfällen inom till exempel bygg- och anläggningssektorn, maskinentreprenörer och leverantörer i hela landet.

Bredbandsutbyggnaden i hela Sverige ska fortsätta

Sverige ska ha bredband i världsklass, och alla ska ha tillgång till snabbt bredband - inte bara stadsborna. Det är viktigt både för oss som enskilda personer och för företag och arbetsplatser. Även om en stor utbyggnad av bredbandet nu pågår så är inte tillgången till bredband så bra som den borde vara. I höstbudgeten satsar regeringen därför ytterligare 500 miljoner kronor nästa år för att fortsätta utbyggnaden av bredband i hela Sverige.

Stöd till drivmedelsstationer

Vi tar mackdöden på allvar. Man ska kunna tanka bilen och få bra service, oavsett var i landet man bor. Samtidigt ska alla mackar vara säkra och följa de senaste säkerhetskraven. 2014 införde MSB nya regler för hanteringen av explosiva och brandfarliga vätskor. Det har inneburit att många mackar har behövt göra stora investeringar – många har klarat det, men inte alla. För att se till att vi har kvar mackar med god säkerhet i hela Sverige, skjuter regeringen nu till 150 miljoner kronor över två år. Det är en väldigt viktig satsning. För de allra flesta är bilen en livsnödvändighet.

Stödet till dagligvarubutiker ska stärkas

I glesbygden finns ofta små livsmedelsbutiker som fungerar som viktiga servicepunkter för många invånare och är ofta ombud för exempelvis apotek och Systembolaget samt för post- och betaltjänster. Men på grund av låg lönsamhet hotas dessa slås ut.

År 2016 införde regeringen 2016 ett särskilt stöd till dagligvarubutiker på landsbygden 2016. Stödet har varit uppskattat av de många småföretagare som driver de allra minsta butikerna, och viljan att göra investeringar i butikerna som fått stödet har ökat varje år. Regeringen föreslår därför att stödet ska förstärkas permanent med ytterligare 35 miljoner kronor varje år, från och med år 2023.

Företagsklimatet på landsbygden ska förbättras

Krisen är inte över men ekonomin vänder snabbt uppåt och många kommer snabbt tillbaka i arbete. Men i en del kommuner är det svårare än andra att hålla ett blomstrande näringsliv. De kämpar med problem som minskande befolkning, få arbetstillfällen och begränsad branschbredd. Alla kommuner behöver sitt näringsliv, och alla dessa små företag på landsbygden är med och bygger Sverige.

Därför ökar och förlänger vi nu statsbidrag till de kommuner som har störst utmaningar för att de ska kunna underlätta och öka servicen till företagarna i sin kommun. Kommunerna får själva avgöra vad stödet de får ska användas till, förutsatt att de går till näringslivsutveckling och satsningar på att förbättra företagsklimatet.

Idag väljer många kommuner till exempel att stärka sin kapacitet genom att anställa personal, vilket bland annat har lett till ökade resurser att leverera grundläggande service till företagen, som till exempel företagsträffar. Några av kommunerna nämner också att de fått ökade möjligheter att arbeta mer långsiktigt och strategiskt.

Besöksnäringen ska stärkas

I en föränderlig värld måste ett samhälle kunna möta upp för att alltid vara relevant. Allt från pandemier och medvetenhet om klimatutmatning till digitalisering och den gröna omställningen påverkar städers, företags och människors beteenden. Besöksnäringen är ett sådant område som vi vet kommer påverkas och att konkurrensen om besökarna kommer öka, även om vi inte vet exakt på vilket sätt. Däremot vet vi att det påverkar hela landet, från fjällen i norr till sandstränderna i söder.

Därför stärker vi nu Sveriges förutsättningar att ligga i framkant i omställningen, och se till att Sverige fortsätter vara attraktivt som besöksmål. Regeringen satsar 80 miljoner kronor på insatser för besöksnäringens omställning. Regeringen skjuter också till 20 miljoner kronor till VisitSweden för att öka Sveriges attraktionskraft som besöksmål.

Göta kanal ska fortsätta rustas upp

Göta kanal är ett stort semestermål för många människor och spelar en stor roll för hela turistnäringen i Sverige. Regeringen tillför nu 82 miljoner kronor mer för att slutföra upprustningsprojektet av Göta Kanal.

Satsning på veterinärs- och djursjukskötarutbildningen

Regeringen vill bygga ut utbildningen av veterinärer och djurskötare vid Sveriges lantbruksuniversitet och tillför nu mer pengar till Sveriges Lantbruksuniversitet för att de bland annat ska kunna investera i lokaler som är anpassade till det ökade antalet studenter.

Stöd till Livsmedelsverket

Regeringen tillför 29 miljoner kronor till Livsmedelsverket nästa år för att täcka upp för de ekonomiska underskott som uppstått på grund av nedskrivningarna av slakteriavgifter år 2017-2019 samt ekonomiska förluster som uppstått på grund av konkurser under förra året.

Den ökade vildsvinspopulationen ska motverkas

Regeringen vill förstärka arbetet med att motverka den växande vildsvinspopulationen. Det stora antalet vildsvin i Sverige ställer till problem för lantbrukare och landsbygdsbor med uppbökade åkrar och odlingar och många viltolyckor. Det skjuts fortfarande inte tillräckligt många vildsvin, som saknar en naturlig fiende. För att istället få mer vildsvin på tallriken subventionerar regeringen den nödvändiga analysen av vildsvinskött, så kallade trikintest, för att upptäcka om köttet innehåller detta. Satsningen i budgeten handlar om att fortsätta subventionera jägarnas kostnader för analyser av vildsvinskött.

Granbarkborren och andra skogsskador ska bekämpas

Det pågående angreppet av granbarkborre är det största hittills i Sverige. Regeringen vill därför skjuta till 20 miljoner kronor till Skogsstyrelsen nästa år för att stärka upp arbetet med att förebygga och bekämpa utbrott av granbarkborre och andra skogsskador.

På grund av torka har granbarkborren spridits explosivt i Sverige och orsakar skador för miljarder. Nu går vi in för att rädda den svenska skogen genom att sätta till mer pengar i arbetet mot granbarkborren.

Det ska bli lättare för jord- och skogsbruket att använda mer klimatvänliga arbetsmaskiner

Arbetsmaskiner står för drygt 3 miljoner ton av Sveriges årliga koldioxidutsläpp, vilket motsvarar omkring 6 procent av Sveriges nationella klimatpåverkan. Det behöver därför bli lättare för jord- och skogsbruket att gå över till mer klimatvänliga arbetsmaskiner. I höstbudgeten föreslår regeringen därför att den så kallade klimatpremien ska breddas så att den också inkluderar arbetsmaskiner som drivs med fordonsgas, bioetanol eller en hybrid av fordonsgas och bioetanol samt elektrisk energi från en bränslecell, ett batteri eller en extern källa.

Ekonomiskt stöd till kommuner med mindre än 9000 invånare

Många mindre kommuner, särskilt de med få invånare, har det tufft ekonomiskt. Därför föreslår regeringen att ett särskilt stöd på 300 miljoner kronor ska fördelas till 88 av Sveriges kommuner under åren 2022–2024. Stödet går till kommuner som har en befolkning på mindre än 9000 invånare men också till lite större kommuner som har stora strukturella utmaningar.

Det ekonomska stödet till kommuner med högt flyktingmottagande förlängs

Flera av de kommuner som under de senaste åren har tagit emot många nyanlända har fortfarande kostnader för mottagandet. I höstbudgeten föreslår därför regeringen att statsbidraget till kommuner med ett stort mottagande förlängs i tre år. Statsbidraget syftar till att underlätta för kommunerna att ordna ett bra mottagande av nyanlända, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en bra och tidig etablering i arbets- och samhällslivet.

Stöd till beredskapsflygplatser

Under pandemin har behovet av beredskapsflygplatser, framförallt för flygtransporter till sjukvården, ökat. Regeringen skjuter därför till över 40 miljoner kronor även nästa år för att säkra tillgängligheten till beredskapsflygplatser för samhällsviktiga flygtransporter.

Uppdaterades senaste: