Satsning på högre kunskapsresultat, fler utbildade lärare och ökad jämlikhet i skolan

Svensk skola ska vara jämlik och fungera för varenda elev. Men då behövs fler utbildade lärare, mer tid för undervisning och lika möjligheter för alla barn. Kunskap och bildning ska vara i fokus i alla klassrum, i hela Sverige.

Grunden för ett starkt samhälle läggs i skolan. Om kunskapsresultaten ska fortsätta uppåt behövs satsningar för en jämlik skola där fler elever lär sig mer.

I budgeten för nästa år föreslår den socialdemokratiskt ledda regeringen en ny skolmiljard. Dessutom presenteras satsningar för fler utbildade lärare och flera andra reformer av skolsystemet som ska öka jämlikheten, stärka fokuset på kunskap och bildning och skapa mer tid för lärande.

Det handlar bland annat om:

  • Fler utbildade lärare - möjlighet för personer med akademisk examen att gå en kompletterande pedagogisk utbildning för att bli lärare samt ett nationellt professionsprogram
  • Mer tid för kunskap - extra studietid och mer lovskola för elever som behöver det
  • Införa ett gemensamt skolval med nya urvalsgrunder
  • Kontrollen av konfessionella inslag ska skärpas
  • Ersätta kursbetyg med ämnesbetyg i gymnasieskolan
  • Införa högskolebehörighet på yrkesprogrammen
  • Stärka elevhälsan
  • Förlänga läslyftet i förskolan

Mer resurser för högre kunskapsresultat och ökad jämlikhet

Vi vill förstärka det statliga stödet till skolan med 1 miljard kronor nästa år, för att alla kommuner ska kunna se till att alla barn och elever, trots pandemin, får den utbildning de har rätt till. Pengarna kan kan bland annat användas till mer undervisningstid och mer stöd för elever som behöver det.

Vi föreslår också att det så kallade likvärdighetsbidraget ska stärkas nästa år. Pengarna kan bland annat användas för att höja kvaliteten och stärka jämlikheten i fritidshemmen. Med mer personal och mindre elevgrupper kan undervisningen i fritidshemmet förbättras, fler elever kan få stöd och bättre förutsättningar ges för lärandet under hela skoldagen.

Fler utbildade lärare

Utbildade lärare gör att eleverna lär sig mer. Vi har sett till att fler lärare har utbildats och anställts i svensk skola. Det har gett resultat. Men för att motverka lärarbristen och få fler utbildade lärare behöver vi också göra det enklare för personer med akademisk examen att ställa om till läraryrket. Därför föreslår vi bland annat en satsning som ska göra det lättare att komplettera sin utbildning för att bli lärare.

  • Vi inför steg för steg ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare för att förbättra kompetensutvecklingen.
  • Vi satsar på en försöksverksamhet med en ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för blivande grundlärare och ämneslärare.
  • Vi fortsätter satsningen för att lärosätena i högre grad ska kunna validera tidigare utbildnings- och yrkeserfarenheter för att på så sätt göra det möjligt för fler att bli behöriga att läsa en kompletterande pedagogisk utbildning.

Alla skolor ska ha fokus på kunskap och bildning

Kvalitetsdialoger med skolorna

Staten behöver ta ett större ansvar för skolans utveckling och finnas närmare skolorna runtom i landet för att möta deras behov, bidra till skolutveckling och motverka regionala skillnader mellan förskolor och mellan skolor. Staten ska bidra till att höja kvaliteten i utbildningen och stärka undervisningen, bland annat genom återkommande så kallade kvalitetsdialoger med skolorna.

Skärpt kontroll av konfessionella inslag i skolan

Undervisningen i Sverige ska vara fri från konfessionella inslag. Könsuppdelad undervisning, obligatoriska konfessionella inslag och barn som utsätts för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande miljöer hör inte hemma i det svenska skolväsendet.Svensk skola ska präglas av grundläggande demokratiska värderingar och respekt för mänskliga rättigheter. Därför vill vi skärpa kontrollen av konfessionella inslag i skolan.

Oseriösa och olämpliga aktörer ska inte få bedriva pedagogisk omsorg

I Sverige ska alla barn få en bra start i livet. Granskningar visar att barn i pedagogisk omsorg inte alltid får tillräckliga förutsättningar för att utvecklas och lära sig. Därför vill ha fler insatser för att förhindra att oseriösa och olämpliga aktörer bedriver pedagogisk omsorg. Regeringen räknar med att det behöver tillföras 2 miljoner kronor årligen från och med år 2023 för att införa åtgärder för att förbättra kvaliteten och jämlikheten i pedagogisk omsorg.

Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan

Vi föreslår också att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan. Ämnesbetyg kan ge bättre förutsättningar för ett fördjupat lärande och lärande över tid innan avgörande betyg sätts. För att förbereda och påbörja införandet av detta inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan tillför regeringen 14,6 miljoner kronor under nästa år.

En jämlik skola gör att fler lär sig mer

Barn från olika bakgrund ska mötas i skolan

Om fler elever ska lära sig och kunskapsresultaten ska kunna fortsätta uppåt så måste svensk skola bli mer jämlik. Vi vill därför att barn och elever från olika social bakgrund ska mötas i skolan. Regeringen kommer att lämna förslag om en mer allsidig social sammansättning av elever på skolor och i undervisningsgrupper.

Gemensamt skolvalssystem med förändrade urvalsgrunder

Skolvalet ska utvecklas och bli mer rättvist för alla elever genom att ett gemensamt skolvalssystem med förändrade urvalsgrunder ska införas. Urvalssystemet ska omfatta både kommunala och fristående skolor. Regeringen föreslår att 70 miljoner ska gå till reformen under nästa år.

Mer tid för lärande utanför ordinarie undervisningstid

Alla elever har inte samma möjlighet att få hjälp med skolarbete hemma. Vi föreslår därför att elever i grundskolan ska erbjudas minst 2 timmar extra studietid per vecka utanför ordinarie undervisningstid, där de kan få hjälp med läxor eller annat skolarbete.

Lovskolan ska byggas ut

Vi föreslår också att den obligatoriska lovskolan ska utvidgas så att elever erbjuds lovskola under läsåret, exempelvis på läslovet eller påsklovet.

Fler insatser för elever som behöver särskilt stöd

Elever som behöver undervisning i en mindre grupp för att utvecklas, vara trygga och känna sig delaktiga ska kunna få det. Därför föreslår vi fler insatser för att elever som är i behov av särskilt stöd ska få bättre stöd.

Stärkt elevhälsa

De elever som behöver hjälp och stöd från elevhälsan måste kunna få det. Vi tillför därför mer pengar för att fler ska kunna få tillgång till elevhälsan och för att elevhälsan ska få bättre förutsättningar att bedriva sitt förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Nytt bidrag till förskolan för att stärka jämlikheten

Förskolan är starten i det livslånga lärandet. Dessutom visar forskning att förskolan kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor. Nästa år inför vi därför ett nytt samlat bidrag för förskolan för att förstärka jämlikheten. Pengarna kan användas för att höja kvaliteten i förskolan och minska barngruppernas storlek.

Fler barn ska gå i förskolan och fler ska lära sig det svenska språket

Vi vill att alla barn ska få samma förutsättningar inför skolstarten. Därför föreslår vi reformer för att fler barn mellan 3 och 5 år ska kunna gå i förskolan. För att fler barn ska lära sig svenska språket föreslår vi även att Läslyftet i förskolan ska förlängas.

Kompetensutveckling för personalen i grundsärskolan och gymnasiesärskolan

Kvaliteten i grundsärskolan och gymnasiesärskolan behöver förbättras så att eleverna lär sig ännu mer. Därför vill vi stärka upp kompetensutvecklingen för personalen och se till att verktygen för att bedöma och följa upp elevernas kunskaper förbättras.

Tidiga stödinsatser i grundsärskolan

Alla elever med en intellektuell funktionsnedsättning som har förutsättningar att utveckla färdigheter i att läsa, skriva och räkna måste få möjlighet att göra detta. Vi vill därför införa en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan.

Nationell samordning av undervisningen i nationella minoritetsspråk

På grund av bristen på lärare får inte alla elever tillgång till undervisning i nationella minoritetsspråk. Vi vill därför ha en nationell samordning av undervisningen i nationella minoritetsspråk. Regeringen föreslår därför en satsning för att stödja undervisningen och framtagandet av läromedel inom nationella minoritetsspråk.

Attraktiva yrkesprogram

Yrkesprogrammen ska ska vara högskoleförberedande

Sverige står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning och många arbetsgivare har svårt att hitta gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft. Samtidigt har antalet elever på yrkesprogrammen sjunkit drastiskt, särskilt sedan yrkesprogrammen inte längre automatiskt innehåller de kurser som ger grundläggande behörighet till högre utbildning.

För att öka intresset för yrkesprogrammen vill regeringen att alla elever som väljer ett yrkesprogram ska vara garanterade att kunna läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet om de vill.

Uppdaterades senaste: