Förstärkning av hela rättsväsendet

När den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde 2014 lades kursen om för Sveriges kriminalpolitik. Bland annat har regeringen skärpt ett stort antal straff, gett de brottsbekämpande myndigheterna större muskler och inlett en historisk utbyggnad av både Polismyndigheten och Kriminalvården.

Två nya polisutbildningar har startat i Malmö och Borås, vilket har gjort att mer än dubbelt så många nya polisstudenter tas in per år jämfört med alliansregeringens sista år. Vi är därmed på god väg mot målet om 10 000 nya polisanställda till 2024.

Den strängare synen på brott har också fått avtryck i den så kallade straffmassan, det vill säga det totala antalet fängelseår som döms ut under ett år. Från 2017 till 2020 ökade den med drygt 40 procent. För att kunna hantera ökningen av utdömda fängelseår kommer Kriminalvården att bygga ut med mer än 3000 nya häktes- och anstaltsplatser mellan 2021 och 2028, vilket är en ökning på drygt 40 procent.

I budgetpropositionen för nästa år föreslår den socialdemokratiskt ledda regeringen ett stort ekonomiskt tillskott till rättsväsendet på mer än 2,5 miljarder. Syftet är att brottsbekämpningen ska kunna fortsätta att trappas upp.

Läs mer om satsningarna på att förstärka rättskedjan här:

Brottsbekämpande myndig­heters förmåga vässas

Regeringen fort­sätter den historiska utbygg­naden av Polis­myndig­heten. Från 2016 till och med 2024 ska antalet polis­anställda ha ökat med 10 000. Vid halvårs­skiftet 2021 hade antalet anställda ökat med mer än 7 000. Utbyggnaden av polis­utbild­ningen ger ett ökat inflöde av nya poliser.

När polisen får mer resurser ökar trycket också i det övriga rätts­väsendet. För att förstärka de brotts­bekäm­pande myndig­heternas för­måga att möta det ökade inflödet av grova och svår­utredda brott föreslår regeringen sats­ningar på Åklagar­myndig­heten, Eko­brotts­myndig­heten, Rätts­medicinal­verket och Tull­verket. Även Sveriges Dom­stolars kapa­citet föreslås stärkas.

Nytt teknikpaket för att bekämpa brott

Regeringen före­slår ett helt nytt teknikpaket för att polisen ska kunna bekämpa fler brott. Pengarna ska bland annat gå till att utveckla Polis­myndig­hetens förmåga att läsa av krimi­nellas krypte­rade kommuni­kation och förstärka kapa­citeten inom Nationellt foren­siskt centrum för att snabbare än i dag kunna hantera digitala bevis och DNA. Sats­ningen inne­bär också fler kameror vilka blir allt vikti­gare för digital bevis­säkring och som trygg­hets­skapande instrument för polisen.

Förstärkta före­byggande åtgärder

Om brotts­lig­heten ska minska och trygg­heten öka, så räcker det inte med att bekämpa brotten – brottens orsaker måste också bekämpas. För att lyckas med det måste kommunerna kunna bedriva ett effektivt brotts­före­byggande arbete tillsammans med lokala rätts­vårdande aktörer. Regeringen arbetar nu därför med ett förslag om att införa en ny lag som ger kommu­nerna ett ansvar att arbeta brotts­före­byggande. I höstbudgeten sätter regeringen av pengar som kommunerna från och med år 2023 kan ansöka om för att genom­föra brotts­före­byggande åtgärder.

Det finns ett stort behov hos kommu­nerna att kunna placera ungdomar på särskilda ungdoms­hem enligt lagen med särskilda bestäm­melser om vård av unga (LVU) och social­tjänstlagen. Regeringen föreslår en sub­vention som ska göra det möjligt för Social­tjänsten att genom­föra lämp­liga insatser för att förhindra fortsatt krimi­nalitet och bidra till att de ungdomar som är i behov av vård kan få det vid Statens institutions­styrelses (SiS) olika hem. För att SiS lång­siktigt ska kunna full­följa arbetet med att höja kompe­tensen, kvaliteten, säker­heten och rätts­säkerheten i verksam­heten föreslår regeringen att deras anslag ska ökas.

Regeringens sats­ningar handlar också om att få fler att lämna det krimi­nella livet med sats­ningar på avhoppar­verk­samhet och Sluta skjut-modellen. Social­styrelsen får ett särskilt upp­drag att ta fram stöd för tillämp­ningen av lagen med särskilda bestäm­melser om vård av unga (LVU) med fokus på heders­problematik och kriminalitet.

Ytterligare straff­skärpningar och utbyggnad av Kriminal­vården

Regeringen arbetar just nu den så kallade gäng­brotts­utredningens förslag, med några av de mest omfattande straff­skärp­ningarna någon­sin för gäng­rela­terad brotts­lighet. Brott med kopp­lingar till krimi­nella nätverk är ofta särskilt svåra att utreda. En anledning till det är den utbredda tystnads­kultur som finns i de krimi­nella nätverken och i brotts­utsatta bostads­områden. Utredningen om en stärkt rätts­process och en ökad lagföring har lämnat lag­förslag med syftet att bryta tystnads­kulturen.

Även Heders­brotts­utred­ningens förslag om ett särskilt heders­brott är på gång. Regeringen bereder vidare förslag från 2020 års sexualbrotts­utredning. Utred­ningen föreslår bland annat att straffskalorna för ett flertal sexual­brott ska skärpas.

De många straff­skärp­ningar som regeringen genom­fört de senaste åren har bidragit till att belägg­ningen i både häkte och anstalt har ökat. Regeringen föreslår därför ytter­ligare pengar för att finansi­era en fortsatt utbygg­nad av Kriminal­vården och för att myndig­heten ska kunna upprätt­hålla kvalitet, effekti­vitet och en god säker­het inom verk­samheten.

Satsningar för stärkt rätts­säkerhet

Att stärka rätten till skade­stånd för brotts­offer är viktigt för att stärka brotts­offers ställ­ning och minska skade­verk­ningarna av brott. Regeringen föreslår därför att Brotts­offer­myndig­hetens ersättningsanslag ska öka med 20 miljoner kronor årligen från och med 2023. Anslaget föreslås minskas med 1 miljon kronor 2022 medan Krono­fogde­myndig­hetens anslag ökas med mot­svarande belopp för att finansiera föränd­ringar till följd av de plane­rade förslagen.

Regeringen före­slår även att Integri­tets­skydds­myndig­heten ska få mer pengar för att möta de höga kraven på harmo­nisering i arbetet med GDPR. Polis­myndig­heten har fått nya verktyg när det kommer till att använda hemliga tvångs­medel och därför förstärks även Säkerhets- och integri­tets­skydds­nämn­den för att kunna möta upp och granska den utökade använd­ningen av hemliga tvångs­medel.