5 miljarder för att stärka svensk sjukvård

I budgeten för nästa år föreslår regeringen ytterligare fem miljarder för att stärka svensk sjukvård nästa år. Det handlar bland annat om satsningar på jämställd vård och förlossningsvård, satsningar på sjukvårdspersonalens vidareutbildning och mer pengar för att hantera coronaköerna i vården.

Sjukvårdens medarbetare har slitit omänskligt hårt under pandemin. Även om mycket börjar ljusna så är det fortfarande ett pressat läge i stora delar av sjukvården. Dels är det fortfarande många som smittas av viruset, men det ansträngda läget beror också på att många patienter har fått sin vård uppskjuten när den akuta covid-vården har fått gå före. Det är en tung situation för alla inblandade, både för de människor som väntar på vård och för all personal inom sjukvården som har en hög arbetsbelastning.

Under krisen har regeringen gjort historiskt omfattande satsningar på bland annat sjukvården. Nu följer vi upp med ytterligare fem miljarder kronor, som ska användas till fler kollegor till personalen i sjukvården, bättre arbetsvillkor och rimliga förutsättningar att beta av coronaköerna.

Det handlar bland annat om:

  • Mer resurser för att beta av coronaköerna
  • Vidareutbildning för sjukvårdspersonalen
  • Fler ska kunna utbilda sig till vårdyrken
  • Jämställd vård och förlossningsvård

Coronaköerna ska betas av

Pandemin har gjort att många planerade vårdinsatser, så som återbesök och operationer, har behövt ställas in för att prioritera vården av patienter med sjukdomen covid-19 och andra akuta sjukdomar. Detta har lett till att väntetiderna till vård har blivit längre och att många fått vänta på vårdinsatser.

För att hantera coronaköerna i sjukvården föreslår regeringen nu att det avsätts ytterligare 2 miljarder kronor för riktade insatser under nästa år. Tillsammans med tidigare satsningarna som regeringen presenterat avsätts totalt 6 miljarder kronor 2022 för att beta av coronaköerna i vården.

Regeringen föreslår även att ytterligare 345 miljoner kronor avsätts i höstbudgeten för 2021 för att ersätta kommuners och regioners merkostnader för december 2020 till följd av covid-19 eftersom de hittills tillförda medlen inte är tillräckliga.

Förlossningsvården och kvinnors hälsa ska stärkas

Regeringen har sedan 2015 avsatt medel i överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) med målet att alla kvinnor och deras familjer ska känna trygghet och få en säker vård i rätt tid i samband med graviditet, förlossning och eftervård. Regeringen vill förlänga satsningen även till 2023 och avsätter därför 1,5 miljarder kronor, vilket är samma nivå som sedan tidigare aviserats för 2022.

Regeringen kommer att fortsätta jobba för en säker förlossningsvård, en stärkt hälsa för kvinnor och en jämställd vård. Trots goda resultat från tidigare arbete finns fortfarande betydelsefulla skillnader mellan kvinnors och mäns hälsa, samt mellan olika grupper av kvinnor. Det finns också omotiverade skillnader mellan kvinnors och mäns tillgång till hälso- och sjukvård och kvaliteten på vården.

Personalsatsning i sjukvården

Regeringen föreslår att 2 miljarder kronor fortsatt ska avsättas årligen för en personalsatsning inom hälso- och sjukvården 2022–2023. För att fler sjuksköterskor ska ges möjlighet till betald specialistutbildning föreslår regeringen också en fortsatt stärkt möjlighet till betald specialistutbildning för sjuksköterskor om 100 miljoner 2023, vilket innebär att det avsätts totalt 500 miljoner.

I år påbörjades en satsning på fler platser på specialistundersköterskeutbildning inom yrkeshögskolan. Satsningen handlar om att öka medicinsk kompetens inom äldreomsorgen. Regeringen föreslår nu att 30 miljoner kronor tillförs även för nästa år, så att utbildningen på de nya platserna ska kunna slutföras. Regeringen vill också att tillföra 41 miljoner kronor under 2023.

Fler ska kunna studera till vårdyrken

Sverige har ett stort behov av fler personer som vill arbeta inom vården och nu vill fler utbilda sig till olika vårdyrken. För att universitet och högskolor ska kunna ta emot fler studenter krävs att det finns tillgång till verksamhetsförlagd utbildning, så kallade VFU-platser. Bristen på sådana platser är i nuläget en av de största flaskhalsarna för att lärosätena ska kunna utbilda fler sjuksköterskor.

Regeringen föreslår att 25 miljoner kronor avsätts 2022 och 50 miljoner kronor årligen från och med 2023 för att möjliggöra en ökning av lärosätenas ersättning till kommuner och regioner för VFU-platser. Den ökade ersättningen förutsätter att huvudmännen gör ett tydligt åtagande för sin medverkan i sjuksköterskeutbildningarna med fokus på att ta fram fler VFU-platser och kommer att följas upp under kommande år.

Utöver det avsätts 2 miljoner kronor årligen 2022–2024 till Universitetskanslersämbetet för stöd till förstärkt VFU-samordning.

Decentraliserad vårdutbildning i hela landet

Decentraliserade vårdutbildningar och vårdutbildningar på distans är en viktig del av arbetet för att möta behovet av utbildad personal i hela landet. Inom många av dessa utbildningar finns delar som behöver bedrivas på plats, till exempel praktiska moment som verksamhetsförlagd utbildning. För att utbildningen ska vara tillgänglig för studenter i hela landet kan utbildningen eller delar av den behöva bedrivas på flera orter vilket kan innebära ökade kostnader, särskilt om avstånden är stora.

Regeringen satsar 20 miljoner kronor 2022–2030 på decentraliserad vårdutbildning vid ett antal lärosäten i landet. Satsningen ökar förutsättningarna för att fler ska utbilda sig till exempelvis sjuksköterska eller specialistsjuksköterska.

Uppdaterades senaste: