Gå till innehåll

Markera en text för att lyssna och översätta vid avsnittet eller klicka direkt på lyssna.

Hur använder jag verktyget?

Lyssna

Klicka på "Lyssna" för att läsa upp sidans innehåll. Du kan även markera ett avsnitt för att få det uppläst.

Översätt

Översätt text och få den uppläst på ett annat språk. Markera texten och välj ”Översättning” vid avsnittet.

Hjälpmedel

Genom att aktivera vårt inbyggda hjälpmedel kan du:

  • Lyssna på hela sidor eller markera avsnitt
  • Översätt valda delar till olika språk

NYHET

A-krimcentrum ska bekämpa arbetslivskriminalitet

Den socialdemokratiska regeringen tar ytterligare steg i kampen mot arbetslivskriminaliteten. Nu inrättas regionala centrum, så kallade ”a-krimcentrum”, som ett led i att bekämpa fusk och brott på arbetsmarknaden.

Bostads- och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson och LO:s ordförande Susanna Gideonsson presenterade under onsdagen ytterligare förslag på hur den växande arbetsmarknadskriminaliteten ska bekämpas.

Det handlar om brottslighet som resulterar i att människor utnyttjas och far illa på arbetsmarknaden och att seriösa företagare konkurreras ut av fuskare och kriminella. Exempel på arbetslivskriminalitet är arbete utan arbetstillstånd, människoexploatering och människohandel. Fusk med skatter och sociala avgifter och arbetstagare som tvingas arbeta med bristfälliga maskiner och verktyg. Men även viss välfärdsbrottslighet, som fusk med subventionerade anställningar och fusk med assistansersättning.

– Fusk och brottslighet på arbetsmarknaden, så kallad arbetslivskriminalitet, göder den organiserade brottsligheten och ska bekämpas med samhällets fulla styrka, sa Johan Danielsson vid den gemensamma pressträffen.

– De som livnär sig på att utnyttja andra människor ska inte sova gott på nätterna. Det ska vara svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad.

LO:s ordförande Susanna Gideonsson beskrev hur LO och deras medlemsförbund under de senaste tio åren upplevt ett växande problem med arbetslivskriminalitet.

– Vi ser arbetstagare som utnyttjas och sover på skitiga betonggolv, arbetstagare som har upp till 90-timmarsvecka. Där man arbetar helt utan skyddsutrustning och utan utbildning. Många är utländska arbetstagare med det är även ungdomar som luras att arbeta gratis, menade Susanna Gideonsson.

Sunda företag ska ha en chans att överleva

LO:s ordförande betonade att det i grunden handlar om att arbetstagare ska ha schyssta villkor – men också om att bekämpa en osund konkurrens.

– Vi vill att de sunda, smarta svenska företag som verkar här och som faktiskt gör sitt allra bästa för att följa de regelverk som gäller också ska ha en chans att överleva. Den arbetslivskriminalitet som nu bereder ut sig till allt fler branscher hotar både vår arbetsmarknadsmodell, men även vår välfärdsmodell, sa Susanna Gideonsson.

Ett viktigt verktyg i kampen mot arbetslivskriminalitet är det myndighetsgemensamma arbete som regeringen sjösatte i december 2017. Det arbetet har levererat över 6000 myndighetsgemensamma kontroller sedan start.

Arbetet förstärks nu ytterligare genom inrättandet av så kallade ”a-krimcentrum”. Minst två centrum mot arbetslivskriminalitet ska vara på plats redan juni 2022 och minst sju centrum ska vara på plats under 2023.

Genom en samlokalisering av myndighetspersonal i regionala centrum mot arbetslivskriminalitet skapas en fysisk struktur och lokal hållpunkt i kampen mot arbetslivskriminaliteten. I uppdraget läggs särskilt fokus vid att växla upp kontrollverksamheten och att stärka samverkan mellan myndigheter och med arbetsmarknadens parter regionalt och nationellt.

Genom fortsatta reformer som gör det svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad vill regeringen motarbeta de affärsmodeller som driver på arbetslivskriminaliteten.

Uppdaterades senast: