Gå till innehåll

NYHET

Mikael Damberg om de stigande matpriserna

De stigande matpriserna oroar många. Varför ökar livsmedelspriserna? Och vad kan regeringen göra för att dämpa effekterna? Vi bad finansminister Mikael Damberg svara och förklara.

Rysslands olagliga invasion av Ukraina orsakar inte bara mänskligt lidande, det påverkar också världens börser och ekonomier. Sverige har ett litet handelsutbyte med Ryssland och Ukraina, men vi påverkas ändå via höga priser på el och drivmedel – men också på livsmedel. Priset på vete och majs har stigit kraftigt efter invasionen. Utöver kriget i Ukraina finns en mängd andra faktorer som lett till att priser på andra livsmedel har ökat. Priset på kaffe har exempelvis ökat med nästan 30 procent på ett år.

Enligt finansminister Mikael Damberg är det en kombination av faktorer som ligger bakom prisökningarna på mat.

– Rysslands krig mot Ukraina påverkar matpriserna kraftigt. Det beror bland annat på att Ryssland och Ukraina tillverkar en fjärdedel av all världens vete. Dessutom är Ryssland en stor exportör av konstgödsel, som behövs i jordbruket. Höga priser på el och bränsle, i kombination med dåliga skördar, har bidragit till att priserna har stigit ytterligare.

– Under pandemin uppstod det dessutom flaskhalsar i de globala leveranskedjorna. Det har gjort leveranser dyrare, som också påverkar priserna på livsmedel.

Vad kan regeringen göra för att dämpa effekterna av prisökningarna?

– Ingen politiker kan lova att kompensera för alla prisökningar. Vi har ett krig i vårt närområde, och det påverkar oss alla. Men vi ska lindra krigets effekter för vanligt folk.

– Därför har regeringen lagt fram ett förslag om elpriskompensation. Vi har sänkt skatten på bensin, och sänkt skatten på diesel till EU:s miniminivå. Vi vill även förbättra reseavdraget så att människor ska kunna åka till och från jobbet och ändå få ekonomin att gå ihop.

– I det här osäkra ekonomiska läget är det viktigt att vi stöttar de grupper som har det extra svårt med prisökningarna. Internationella organisationer som OECD och IMF menar också att det är extra viktigt att ge stöd till hushållen med minst marginaler. I Sverige gäller det till exempel de fattigaste pensionärerna och barnfamiljerna. Där har regeringen också gått fram med ett förslag som ger kraftiga tillskott till de pensionärer som har en svag ekonomi. Vi har också lagt fram ett förslag om ett tillfälligt stärkt bostadsbidrag för barnfamiljer.

Svenska bönder drabbas hårt av kostnadsökningarna, vad kan regeringen göra för att stötta svenskt jordbruk?

– Vi ska ha ett starkt jordbruk i Sverige. Redan innan Rysslands invasion av Ukraina var det ett pressat läge för jordbruket till följd av höga priser på varor som behövs i produktionen, exempelvis konstgödsel. Därför presenterade vi redan i februari ett stödpaket till jordbruket, för att hålla nere deras kostnader.

– Sedan Ryssland invaderade Ukraina har det svenska jordbruket pressats ytterligare. Därför har regeringen lagt fram två stödpaket på sammanlagt 3,2 miljarder för att stötta jordbruket.

De höga matpriserna har också bidragit till en högre inflation. Inflationen i Sverige steg under april till 6,4 procent, den högsta siffran på drygt 30 år.

Vad är egentligen inflation? Och varför ökar den nu?

– Inflationen är prisökningarna i samhället. Det handlar inte om att priset på enstaka varor ökar, utan att den allmänna prisnivån höjs. Det är flera faktorer som ligger bakom den höga inflationen. Putins olagliga invasion av Ukraina har fått priserna på el, drivmedel och livsmedel att stiga. Det här i kombination med flaskhalsar i de globala försörjningskedjorna har gjort att priset på flera varor ökat tydligt. Det är osäkert hur länge den höga inflationen kommer att bestå.

– I Sverige har vi haft en lång period av låg inflation och reallöneökningar. Det har inneburit att löneökningarna har varit större än inflationen, så att människor faktiskt har fått mer i plånboken år ut och år in. När vi nu har en hög inflation så märks det genom att pengarna räcker till färre saker varje månad.

– En hög inflation är dåligt för ekonomin, och det påverkar många människor. Det är Riksbankens uppgift att upprätthålla en låg och stabil inflation. Min uppgift som finansminister är att se till att vi har starka statsfinanser, samtidigt som vi lindrar konsekvenserna för de svagaste hushållen.

Uppdaterades senast: