Gå till innehåll

Markera en text för att lyssna och översätta vid avsnittet eller klicka direkt på lyssna.

Hur använder jag verktyget?

Lyssna

Klicka på "Lyssna" för att läsa upp sidans innehåll. Du kan även markera ett avsnitt för att få det uppläst.

Översätt

Översätt text och få den uppläst på ett annat språk. Markera texten och välj ”Översättning” vid avsnittet.

Hjälpmedel

Genom att aktivera vårt inbyggda hjälpmedel kan du:

  • Lyssna på hela sidor eller markera avsnitt
  • Översätt valda delar till olika språk

NYHET

Fler utrikesfödda kvinnor ska ha ett jobb att gå till

Utrikesfödda kvinnor är bland de grupper som står allra längst från arbetsmarknaden. Det är ett segregationsproblem. Därför presenterar regeringen nu en rad insatser för att bryta segregationen och öka drivkrafterna till integration och jobb. Särskilt fokus ligger på att ge fler utrikesfödda kvinnor möjligheten att komma i jobb och bli en del av det svenska samhället.

Åtgärdspaketet presenterades under tisdagen den 24 maj vid en presskonferens med socialminister Lena Hallengren, integrations- och migrationsminister Anders Ygeman och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Förslagen är en del i regeringens prioritering om att vända på varje sten för att bryta segregationen och stoppa kriminaliteten i vårt samhälle.

Det gemensamma budskapet var tydligt: Allt för många utrikesfödda kvinnor har hamnat för långt från det svenska samhället och att det måste få ett slut. Ska vi lyckas trycka tillbaka våldet är det avgörande att samhället griper in i tid och bryter segregationen. De parallellsamhällen som har vuxit fram ska trängas tillbaka, så att vi förhindrar att barn dras in i kriminalitet. Alla i Sverige ska göra sin plikt, arbeta och bidra till välfärden. Det här är avgörande.

Regeringen kommer att tillsätta en utredning som ska se över möjligheterna till att öka drivkrafterna för att få fler att gå från bistånd till arbete. Dessutom har regeringen infört språkplikt som krav för ekonomiskt bistånd och en utredning av aktivitetsplikt för att få försörjningsstöd har gjorts. Det innebär att det ska ställas krav på individer att delta i heltidsaktiviteter samtidigt som kommunen ska ställa upp med sådana insatser.

– Tyvärr har andelen utrikesfödda kvinnor med långvarigt ekonomiskt bistånd ökat. Alla som kan arbeta ska arbeta. Vi vill att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. Här behöver fler få möjlighet att gå från bistånd till arbete, sa Lena Hallengren vid pressträffen.

Lena Hallengren berättade också om förslag för att ge socialtjänsten ytterligare befogenheter att vidta åtgärder och ge stöd till barn även om är deras föräldrar säger nej. Det handlar om insatser som t ex kontaktperson, stöd- och behandlingsinsatser och andra förebyggande insatser. När socialtjänsten och barnet är överens om behovet av stöd bör inte vårdnadshavare kunna stoppa att insatserna ges.

Åldersgränsen för när dessa ska kunna ges utan vårdnadshavares samtycke vill regeringen sänka till 12 års ålder från tidigare 15 år.

En annan åtgärd som presenterades rörde Arbetsförmedlingens etableringsprogram. För att bryta segregationen och öka jämställdheten måste framför fler utrikesfödda kvinnor komma i arbete, få en egen försörjning och med det få friheten att bestämma över sina egna liv. Arbetsförmedlingen och fler myndigheter kommer att få i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka utrikesfödda kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Jämställdhetsmyndigheten får även i uppdrag att genomföra en studie om utrikesfödda kvinnors situation och behov.

– Det är ju så att flera långa föräldraledigheter är något som kan innebära att man är borta från arbetsmarknaden i alldeles för många år. Det försvårar för utrikesfödda kvinnor att kunna skaffa jobb, försörja sig själva och bli en del av det svenska samhället, sa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Myndigheterna som ska ta fram planen ska i denna del föra dialog med civilsamhället och trossamfunden, för att öka chanserna att så många utrikesfödda kvinnor som möjligt nås av relevant samhällsinformation. Regeringen kommer även att påbörja ett arbete med att individualisera etableringstillägget, så att drivkrafterna att arbeta blir mer lika för kvinnor och män.

Sedan tidigare har regeringen lagt fram ett förslag om att våra kommuner ska arbeta uppsökande mot familjer som nyligen kommit till Sverige för att fler barn ska börja på förskola. Och tidigare i vår lade man även fram ett förslag att 90 föräldradagar på grundnivå ska reserveras åt vardera föräldern. Det kan öka incitamenten att dela föräldrapenningen mer lika, vilket i sin tur kan bidra till att kvinnornas arbetsmarknadsetablering påskyndas.

Utlandsfödda kvinnor står långt ifrån arbetsmarknaden

Studier visar att utlandsfödda kvinnor med barn i förskoleåldern har en tydligt lägre chans (drygt 50 procent lägre) att förvärvsarbeta fyra år efter invandringen. Det innebär också en kraftigt förhöjd risk (90 procent högre) att höra till gruppen som varken arbetar eller studerar.

En orsak är att kvinnor tar större ansvar för barn. En annan är att de arbetsmarknads­politiska åtgärderna inte är jämställt fördelade. Nyanlända kvinnor deltar i mindre omfattning i olika arbetsförberedande insatser jämfört med nyanlända män. De registreras senare hos Arbetsförmedlingen och påbörjar SFI senare än män.

Uppdaterades senast: