Gå till innehåll

Markera en text för att lyssna och översätta vid avsnittet eller klicka direkt på lyssna.

Hur använder jag verktyget?

Lyssna

Klicka på "Lyssna" för att läsa upp sidans innehåll. Du kan även markera ett avsnitt för att få det uppläst.

Översätt

Översätt text och få den uppläst på ett annat språk. Markera texten och välj ”Översättning” vid avsnittet.

Hjälpmedel

Genom att aktivera vårt inbyggda hjälpmedel kan du:

  • Lyssna på hela sidor eller markera avsnitt
  • Översätt valda delar till olika språk

NYHET

S föreslår dubbelt så mycket pengar till välfärden

I sin budgetmotion föreslår Socialdemokraterna ett dubblerat tillskott till de generella statsbidragen jämfört med högerregeringen. Det skulle stärka välfärden och innebära fler anställda inom vård, skola och omsorg. Det är helt avgörande för att landets välfärd ska kunna fungera och säkras när det ekonomiska läget försämras. Det här meddelade Magdalena Andersson och Mikael Damberg på en pressträff från Sveavägen 68 den 21 november 2022.

placeholder

Sverige och svenska folket befinner sig i en mycket svår ekonomisk situation och utvecklingen slår också hårt mot välfärden. Redan nu larmar kommuner och regioner om att kostnadsökningarna tar allt större utrymme när den höga inflationen gröper ur kommunsektorns kassor. De kommande åren kan bli mycket tuffa.

I det här läget måste politiken orka prioritera resurser till välfärden framför skattesänkningar för höginkomsttagare. Därför går Socialdemokraterna fram med förslag på dubbelt så stora generella statsbidrag till välfärden jämfört med Åkesson och Kristerssons regering. Det handlar om att säkra den välfärd som gör Sverige unikt.

I den budget som Sverigedemokraterna och högerregeringen presenterat ökas de generella statsbidragen med endast sex miljarder. Det är en anmärkningsvärt mindre summa än vad SD, M, KD och L lägger på att sänka skatten för höginkomsttagare, och det räcker inte för att rädda välfärden från nedskärningar. Landets kommuner behöver betydligt mer resurser, alternativen är att kommunerna antingen tvingas höja skatten, eller att landets skolor, äldreboenden och vårdcentraler ska ställas inför nedskärningar.

I Socialdemokraternas budgetmotion föreslås ett dubblerat tillskott till de generella statsbidragen jämfört med högerregeringens budget. Det skulle stärka välfärden och till exempel kunna innebära att 14 600 förskollärare, eller 16 000 undersköterskor skulle kunna anställas i Sverige. Det är helt avgörande för att landets välfärd ska kunna fungera och säkras när det ekonomiska läget försämras, och det handlar också om respekt för de många hårt arbetande människor som varje dag sliter i välfärden.

Välfärden måste kunna behålla personal, rekrytera nödvändig personal och fortsätta utvecklas. Skolan har en central roll. Barnen ska inte behöva betala priset för regeringens prioriteringar och möta konjunkturläget med stökigare klassrum, färre lärare och mindre kunskap. De skolor som har tuffast förutsättningar måste få de resurser som krävs för att kunna ge eleverna bästa möjliga utgångspunkt i livet. Det är avgörande för att vi ska lyckas bryta segregationen och stoppa nyrekryteringen till gängen. Barn och unga som rustas med kunskap, trygga vuxna förebilder och framtidshopp stänger dörren till de kriminella gäng som vill slå klorna i nästa generation.

  • I Socialdemokraternas förslag till statsbudget för år 2023 får kommuner och regioner 12 miljarder i generella statsbidrag. Det är en dubblering jämfört med regeringens budget.
  • Socialdemokraterna ökar likvärdighetsbidraget[1] med en miljard för år 2023 jämfört med regeringens budget. Av förstärkningen tillfaller 882 miljoner kommunala huvudmän och 118 miljoner fristående huvudmän.[2]

[1] Den S-ledda regeringen införde år 2018 ett statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan som fördelas med hänsyn till antalet elever och elevernas socioekonomiska bakgrund. Statskontorets utvärdering av likvärdighetsbidraget (Statskontoret 2021:2) visade att bidraget har haft en utjämnande effekt, i stor utsträckning har nått skolor med stora behov och att det vanligaste användningsområdet för statsbidraget har handlat om personalförstärkningar.

[2] Riksdagens utredningstjänst.

Uppdaterades senast: