S kommenterar regeringens förslag till ny grundlagsutredning

Torsdagen den 15 juni presenterades regeringens förslag om att tillsätta en ny grundlagskommitté. Strax efter kommenterade Socialdemokraternas Ardalan Shekarabi, justitieutskottet och Ida Karkiainen, konstitutionsutskottet förslaget på en pressträff i riksdagen. De konstaterade att möjligheterna att nå en bred samsyn i flera frågor kommer att vara svår och ifrågasätter regeringens val av frågor att utreda.

Regeringen redogjorde under torsdagen att de väljer att tillsätta en grundlagsutredning. Grundlagsändringar brukar präglas av en bred politisk enighet men i många av de delar utredningen ska titta på kommer möjligheten till samsyn vara svår. I andra delar är det också svårt att förstå vilket problem som regeringen vill komma åt.

Fler av delarna i utredningen är mycket problematiska och det är svårt att se hur samsyn ska kunna nås. Det är ett anmärkningsvärt agerande från regeringen. Ulf Kristersson har ofta efterlyst bred uppslutning och samarbete i viktiga frågor, men när det kommer till grundlagen visar det sig återigen att regeringen lutar sig mot SD i stället för att hitta en bred samsyn i avgörande frågor.

Socialdemokraterna ser bland annat problem med direktiven kring stärkt äganderätt. Sverige är i ett känsligt säkerhetspolitiskt läge där problemet med mer utländskt ägande av samhällsviktig infrastruktur och fastigheter seglat upp som ett allvarligt hot.

– I tider av osäkerhet och när vi behöver ett starkt samhälle, behöver vi också se till att vårt gemensamma fungerar. Genom att öppna upp för att äganderätten ska stärkas riskerar samhällets möjligheter att mobilisera och lösa kriser minska. Man bör snarare se över hur man kan stärka det gemensamma och hur samhällets robusthet kan byggas upp, sa Ida Karkiainen.

Även medborgarskapsgrunden och diskrimineringslagstiftningen är oroande. Integrationen är en av vår tids stora samhällsutmaningar. Att då skapa ett A- och ett B-lag bland svenska medborgare är S mycket tveksamma till. Utformningen här är avgörande – medborgarskapet är något som ska hanteras med stor respekt. Vad gäller skyddet mot diskriminering riskerar utredningen leda till att det blir urvattnat och tandlöst.

– Regeringen säger sig i utredningen vilja stärka skyddet mot diskriminering. Men om man gör som justitieminister Gunnar Strömmer verkar mena att allt ska kunna vara diskriminering blir effekten snarare att inget blir diskriminering. Vi är mycket oroade att den här inriktningen skulle slå hårt mot de som reden är mest utsatta, säger Ardalan Shekarabi.

Tydliga exempel på att Sverigedemokraterna haft inflytande över direktiven är de delar som handlar om diskriminering där SD i en kommittémotion i höstas efterlyste liknande ingångar. Regeringen lyfter inte heller frågan om förbud mot nazistiska organisationer, när man ändå öppnar för att se över föreningsfriheten. Även det ser ut som en eftergift till SD.

Slutligen är den tidsplan som regeringen har satt upp för utredningen väldigt kort. Det innebär att regeringen har större möjligheter att pressa igenom grundlagsändringarna innan de nya reglerna för ändring i grundlagslag trätt i kraft, regler de själva ställt sig bakom.