Militärt försvar och civilberedskap

Sverige ska ha ett starkt totalförsvar med en militär förmåga och civil beredskap som är fredsbevarande och krigsavhållande.

Socialdemokraterna vill

• fortsätta att kraftigt stärka Sveriges totalförsvarsförmåga
• öka anslaget till det militära försvaret med motsvarande två procent av BNP, bruttonationalprodukten, så fort som det är praktiskt möjligt
• öka den operativa förmågan i militärförbanden
• trygga tillgången till personal inom Försvarsmakten
• förstärka och samordna beredskapen för att möta nya hot
• fördjupa Sveriges internationella försvars- och säkerhetssamarbeten med demokratiska stater och organisationer
  

Bevara vår självständighet och stärka internationell fred och säkerhet

Sverige ska ha ett eget trovärdigt totalförsvar som klarar av att försvara vår territoriella integritet, våra grundläggande värden samt vår demokrati som bidrar till stabilitet i närområdet. Anslagen till det militära försvaret ska öka till motsvarande två procent av BNP så fort det är praktiskt möjligt, för att stärka vår försvarsförmåga.

En ökad svensk militär förmåga höjer försvarströskeln och ger en tydlig signal till omvärlden att vårt land tar sitt säkerhetspolitiska ansvar. Sveriges försvar ska vara modernt, effektivt och stå emot såväl traditionella som nya säkerhetshot.

Vi ska uppgradera den militära förmågan. Den operativa förmågan i krigsförbanden ska prioriteras och den samlade förmågan i totalförsvaret ska säkerställas. Tillgången till utbildad personal ska tryggas och den återaktiverade värnplikten för både kvinnor och män ska användas till detta. Värnplikten ska omfatta fler.

Försvars- och säkerhetssamarbetena med länder, regioner och organisationer i vår närhet ska fördjupas. Samarbetet med Finland är fortsatt viktigt. Den transatlantiska länken med USA och Kanada är central. EU:s mellanstatliga säkerhets- och försvarspolitiska samarbete ska utvecklas, liksom samarbetet kring Arktis.

Den militära alliansfriheten har varit ett fundament i Sveriges säkerhetspolitik sedan många år tillbaka. Den har tjänat oss väl historiskt och bidragit till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Vår ambition har varit att hålla ner spänningen i vår region och därmed säkra freden och stabiliteten i vårt närområde.

Den 24 februari i år valde Ryssland att invadera ett demokratiskt, fritt och självständigt land som inte på något sätt utgjorde ett hot. Sedan dess råder en helt ny verklighet där Ryssland bryter totalt mot den europeiska säkerhetsordningen och uttrycker sig och uppträder på ett hotfullt sätt. Därför beslutade vi att Sverige, tillsammans med Finland, skulle ansöka om medlemskap i Nato.

Säkerhetspolitiken ska utvecklas för att stå emot de alltmer komplexa säkerhetshoten. Sverige ska klara av att möta hot som terrorism och våldsbejakande extremism, konfliktrisker som följer av till exempel klimatförändringar och pandemier, eller cyberattacker på samhällsviktiga it-system.

Sverige påverkas av säkerhetspolitiska kriser och väpnade konflikter i vårt närområde. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Sveriges militära förmåga och civila beredskap ska därför utvecklas och anpassas utifrån dessa förutsättningar.

Det här har vi gjort

• brutit en långs tids nedskärningar i försvaret genom ett nytt partiöverskridande försvarsbeslut som steg för steg stärker vår egen militära förmåga
• ställt om försvaret från internationella insatser till ett nationellt försvar
• återaktiverat värnplikten
• arbetat för ett stärkt och inkluderande totalförsvar
• intensifierat samarbetet med andra länder för att bygga säkerhet
• ökat de ekonomiska anslagen till försvaret med mer än 85 procent mellan 2014-2025
• sett till att Veterandagen blivit allmän flaggdag.