Stefan Löfvens första maj-tal 2021

Det talade ordet gäller.

Vänner,

I 131 år har svenska socialdemokrater firat den här dagen – i krigstid och fredstid, under krisår och under välståndsår.

Det här är det andra året på rad som vi firar Första maj på det här sättet.

Utan folksamlingar, utan demonstrationståg, utan plakat och fanor och utan tal i en park eller på ett torg.

Det känns konstigt. Jag saknar det.

Tillsammans har vi genomlevt kanske den värsta pandemin på ett sekel. Tillsammans har vi genomlevt den största ekonomiska krisen på 30 år. Tillsammans har vi tvingats uppleva hur över 3 miljoner av våra medmänniskor i världen avlidit i en sjukdom som tills nyligen var okänd.

Tillsammans har vi sörjt vänner och familjemedlemmar som inte längre är med oss.

Vi mötte krisen tillsammans och när vi nu ska lyfta vårt land ur krisen så är det precis så vi ska göra det.

Vi ska framåt – tillsammans.

***

Att vi kan ta oss framåt kan vi tacka vaccinerna mot covid-19 för.

För ett år sedan fanns de inte, nu har över 2,5 miljoner svenskar fått sin första dos. Allt snabbare får allt fler vaccin och spruta för spruta bryter vi covid-19:s grepp om vårt land, om världen. Vaccinerna är framstegsgarantin och vägen ur krisen. Vaccinerna låter oss planera för framtiden.

***

Vänner,

Vi socialdemokrater firar första maj 2021 under parollen ”Välfärden först”.

Jag tror att också människor som inte röstar på vårt parti kan ställa sig bakom det.

Nu om inte förr har många insett hur viktigt det är med välfärd som fungerar, som får kosta, som är ordentligt bemannad, som erbjuder de anställda bra arbetsvillkor och trygghet för alla. Årtionden av vinstjakt och kostnadspress i välfärden har nått vägs ände. När allt mer av vardagslivet underkastats marknadens logik så har sociala band försvagats och samhällen delats upp. När egennyttan satts före gemensamma behov gick något förlorat. Men nu vi hör inte längre någon tala om att välfärden borde rustas ned. Skällsorden riktade mot vår samhällsmodell har tonat bort.

Det råder – kort sagt – ett nytt politiskt läge.

Ja, coronakrisen har gjort det tydligt vilka brister vårt samhällsbygge har.

***

För socialdemokratin är det här ingen nyhet.

I valet 2014 var vårt budskap att Sverige är ett bra land men att samhällsväven tänjts till bristningsgränsen.

Vi sa så för att vi visste att under lång tid hade det gemensamma fått stå tillbaka. Vi sa så för att Sverige hade slarvat med det som måste vara det viktigaste i en välfärdsstat: välfärden. Det är därför vi sedan vi bildade regering har gjort historiska satsningar på just välfärden. Det är därför det i dag jobbar 100 000 fler i skola, vård och omsorg. Det är därför vi arbetar för att den med hemtjänst ska få en fast omsorgskontakt. Vi förbättrar villkoren för de anställda inom äldreomsorgen genom att erbjuda heltid och utbildning på betald arbetstid. Vi skyddar yrkestiteln undersköterska för att få fler att söka sig till yrket.

Vi har stärkt cancervården, ambulanssjukvården, förlossningsvården och jobbar för att se till att fler personer har ska få en fast läkarkontakt. Det här är satsningar på framtiden, för att samhället ska vara starkt – så att människor slipper vara svaga. Varje person i vårt land ska kunna lita på Sverige. Och det oavsett om man bor i glesbygd, förort, storstad eller landsbygd.

Du ska kunna lita på att när du behöver hjälp och stöd så får du det. När du blir gammal, när du blir sjuk, när du blir av med jobbet. Välfärden kommer först.

För att människor som känner trygghet är inte rädda för det nya. För att människor som känner trygghet tar ett steg framåt och prövar sina vingar.

***

Vänner,

I en ekonomisk kris så slits ofta tryggheten itu för människor.

Jag vet – inte minst sedan min tid inom i IF Metall – att när kriser slår till så är det vanliga löntagares arbeten och hem som får ta smällen.

Det är ofta de som arbetar hårt, gör sitt, ställer upp och sliter som får bära tyngst.

Det är ofta byggnadsarbetarna, sjuksköterskorna, lärarna, industriarbetarna, undersköteterskorna, butiksanställda – ja, alla löntagare – och småföretagarna som får göra störst uppoffringar.

Så behöver det inte vara.

Under den här krisen har regeringen levererat politik som värnar löntagare och företag.

Vi har byggt ut systemet med korttidspermitteringar så att man som anställd kan gå ner i arbetstid under en period men behålla en stor del av sin lön. För människor som ändå blivit uppsagda har vi gjort satsningar för att man ska komma i arbete eller få en utbildning,

Vi har skyddat löntagare från privatekonomisk ruin genom att förstärka a-kassan.

I budgeten för 2021 gjorde vi satsningar som sammanlagt motsvarar 75 000 fler jobb redan i år. Sedan vi tog över 2014 och under hela denna kris har regeringen bedrivit en konsekvent jobbpolitik. När krisen slog till hade vi den lägsta statsskulden sedan 1977 och 350 000 fler hade kommit i arbete jämfört med när vi tillträdde.

När vi nu ska återstarta Sverige igen, när vi tagit oss igenom pandemin, då ska en sak stå klar:

Det är de miljoner människor som varje dag går till jobbet som får hjulen att snurra i vårt land.

Hjulen snurrar tack vare människors hårda arbete. Hjulen snurrar tack vare att människor visar disciplin och pålitlighet. Hjulen snurrar tack vare att människor gör sin plikt och bidrar till det gemensamma. Det är därför återstarten kommer ha fokus på jobben. Det är bara när alla som kan arbeta arbetar som vi kan förstärka och bygga ut välfärden. Det är bara när alla som kan arbeta arbetar som vi kan snabba på den nödvändiga klimatomställningen. Det är bara när alla som kan arbeta arbetar som vi har råd med fler poliser och bättre förebyggande, sociala åtgärder mot kriminaliteten.

***

Vänner, Att ha ett arbete ger självrespekt. Att se sina föräldrar gå till arbetet ger framtidstro. Kampen för jobben är en kamp mot missmod, utanförskap och desperation. Kampen för jobben är en kamp för välfärden och jämlikheten. Det är en är en kamp för individens frihet. För sammanhållningen. Det är en kamp som socialdemokratin alltid kommer att leda.

***

Det finns ett ögonblick, i nästan varje vuxen människas liv.

Jag tror du har känt det själv. När du gjort något på jobbet, som du inte bara var nöjd med – utan till och med stolt. Det kan bekräftas i ett uppmuntrande ord. Ett bra resultat. En känsla av lycka vid dagens slut.

Det du känner då, är anledningen till att ett jobb är mer än en lön, mer än prestige och position. Det du känner är arbetets värde.

När jag var 14 år fick jag mitt första sommarjobb. Jag röjde sly längs vägarna i Ådalen och det var varmt och det var snårigt. Trots att mitt enda verktyg var en röjkniv, trots att klockan ringde tidigt på morgonen, så hade jag fått chansen.

Till en egen lön, till ett steg in i vuxenlivet, till friheten att forma mitt eget liv. Alla borde få känna så och det är därför den växande ungdomsarbetslösheten och de många inställda sommarjobben i pandemins spår är så oroande. När unga går sysslolösa, när ungas inträde på arbetsmarknaden fördröjs, då urholkas framtidstron. Erfarenheterna från finanskrisen talar sitt tydliga språk. De satsningar som inte görs på unga i en kris får vi betala senare.

Men tillsammans kan vi ge unga möjligheten att ta sina första steg in i arbetslivet. Varje ung människa ska ges möjlighet att känna arbetets värde. Det är därför vi nu kraftsamlar för att pressa tillbaka arbetslösheten – inte minst bland unga människor.

Vi beslutar om ett nytt jobbpaket med 22 000 nya vägar till jobb för unga. Och den som redan står långt från arbetsmarknaden ska få en kortare väg till jobb genom en satsning där yrkesutbildning kan kombineras med utbildning i att lära sig svenska.

Vuxna som behöver omställning ska hitta ett nytt arbete där kunskaperna från deras tidigare arbetsliv kommer till nytta.

Vi gör dessutom en särskild satsning på för att fler arbetslösa ska kunna få subventionerade anställningar, ett första jobb och en väg in på arbetsmarknaden.

Det här är ett jobbpaket för arbete och trygghet. Det är ett jobbpaket för att fler ska få makten att forma sitt eget liv.

***

Vänner, Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga och kommer att förändra tillvaron i Stockholm och Shanghai, Skutskär och Santiago. Alla kommer påverkas – men 10 procent av världens befolkning orsakar genom sin konsumtion närmare hälften av världens utsläpp. Den rikaste tiondelen i Sverige släpper ut sju gånger mer än den fattigaste. Klimatförändringarna är orättvisa i praktiken och därför ska omställningen vara rättvis i praktiken. Sveriges välstånd är byggt på hög tillväxt, hög sysselsättning och snabb omställning från gammal teknik till nya jobb. Det har lagt grunden till vårt välfärdssamhälle. Nu är vi mitt i nästa steg. På väg mot att bygga Sverige till världens första fossilfria välfärdsland. När vi pressar ned utsläppen lägger vi också grunden till nya exportframgångar och nya jobb här. Klimatomställningen är ett samhällsbygge som vi bara kan klara tillsammans. Den är bara möjlig om alla får stöd att ställa om och ta de nya jobb som växer fram.

Det är därför vi lagt grunden med tydliga mål och en lag som tvingar alla regeringar att prioritera klimatet.

Det är därför vi gör de största investeringarna i miljö och klimat någonsin. Det är därför vi har sjösatt industriklivet som snabbar på industrins omställning, ger nya exportframgångar och säkrar svenska jobb.

***

När vi vann valet 2014 talade vi om att nyindustrialisera Sverige. Nu händer det.

Företag flyttar hem produktion och helt nya industrier etableras, inte minst i Skellefteå, Gällivare, Luleå och Boden.

Här är man till exempel igång med att tillverka fossilfritt järn och stål. Här byggs jättelika batterifabriker.

Men en klimatomställning handlar inte bara om teknik och investeringar. Det handlar lika mycket om rättvisa, trygghet och fördelning av resurser. Det är därför socialdemokratin kommer leda omställningen.

Vi är en rörelse som inte bara sätter ambitiösa mål utan också har politik som sätter kraft bakom orden. Ingen ska behöva frukta klimatomställningen. Alla ska kunna vara med på resan.

Det är smart – men att värna mänskligheten och vår planets överlevnad är också vår plikt och skyldighet.

***

Vänner,

Vi socialdemokrater vet att grunden för ett starkt och jämlikt samhälle läggs i skolan. Men under några årtionden har marknaden i hög grad fått ta över kontrollen över skolans utveckling. En låt-gå-attityd har fått breda ut sig. Elever ses som kunder och lärarrollen ses av många av många som en sorts handledare och underleverantör av betyg. Kunskapsuppdraget har urholkats. Där kan vi snacka om flumskola. Och skolsystemet – och detta är kanske det allra allvarligaste – började öka klyftorna i samhället i stället för att motverka dem. I regeringsställning har vi därför steg för steg lagt om politiken. Vi har satsat stort på skolan och elever, lärare, skolledare har tillsammans vänt skolresultaten. Fler elever lär sig nu mer.

Men ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt, ska Sverige åter ha en av världens bästa skolor – ja då behöver vi stärka jämlikheten. Nu ser regeringen bland annat till att alla skolor ska ha fokus på kunskap och bildning. Skolor med stora brister ska stänga. Oseriösa aktörer ska inte få driva skola. Inga nya religiösa friskolor ska få starta. Vi ser till att skolan är som starkast där utmaningarna är som tuffast. Mer resurser och statligt stöd ska gå dit det behövs bäst.

Men det räcker inte.

Sverige behöver göra upp med marknadsstyrningen och återupprätta skolan som en gemensam samhällsinstitution. Den segregerade skolan skapar bara förlorare. Men en skola där aktiemäklarens dotter är bänkgranne med lokalvårdarens son är bra för sammanhållningen och tilliten i samhället. Där kan ungarna bli kompisar, bli kära i varandra, bråka och bli sams.

I dag delas eleverna upp mellan olika skolor. Det beror bland annat på dagens orättvisa utformning av skolvalet, där friskolor får använda sig av egna köer. Det är otroligt orättvist och gör att platser redan är paxade när det är dags för de flesta att välja skola. Det gör att den elev som är född sent på året eller flyttar över en kommun- eller landsgräns i praktiken är diskvalificerad från att få en plats. Ett sådant system går inte att försvara.

Och så länge kötid finns – kort eller lång – så kommer den elev som har föräldrar som arbetar vid en dator ha fördel i skolvalet framför den vars föräldrar sliter i vården eller kör buss.

Dagens kösystem kan bara beskrivas på ett sätt: ett ofritt och orättvist skolval. Detta, vänner, vill vi ändra på. Elever ska kunna välja skola, men skolor ska inte kunna välja elever! Därför ska en gemensam antagning införas där alla skolor ingår – både kommunala och fristående – och kötid ska inte få vara ett urvalskriterium.

Samtidigt har vi ett skolpengssystem som överkompenserar friskolorna på den kommunala skolans bekostnad. Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att garantera att alla barn kan erbjudas en skolplats och kunna ta emot nyinflyttade barn. Det kostar pengar. Ändå ersätts friskolorna med miljoner för detta – för ett ansvar de inte har!

Därför vill vi socialdemokrater se till att lika villkor ska gälla.

Vi måste sluta överkompensera friskolor med skattepengar för ett ansvar de enligt lagen inte har. På så vis kan mer resurser gå till de elever som behöver det bäst.

Alla skolor ska vara bra skolor. Det är var och ens ansträngning som ska avgöra vilka kunskaper man får med sig i livet – inte var man bor eller vilka föräldrar man råkar födas med. Det är så vi bygger framtidstro och hopp.

***

Vänner,

Vad gör det med ett barn som får se sin mamma bli slagen? Att kanske se sin pappa – gång efter gång – misshandla mamma? Hur många knytnävsslag tvingas barnet själv ta emot? Vilka spår sätter våld hos en liten människa?

De tankarna har inte lämnat mig under de senaste veckorna, efter alla skakande rapporter om kvinnor som mördats av män som står dem nära. De senaste fyra åren har i snitt 15 kvinnor årligen dödats av en närstående i en parrelation. Förra året polisanmäldes ungefär 13 500 misshandelsbrott mot kvinnor där gärningspersonen var hennes partner. Mörkertalet är stort men bakom alla siffror finns en mamma, en dotter, en arbetskamrat eller vän. De män som utsätter kvinnor för dessa avskyvärda brott ska straffas. Rädslan som får kvinnor att begränsa sina liv är ett gift som vi ska utrota.

Regeringen har två huvudprioriteringar inom kriminalpolitiken. Det ena är att stoppa gängkriminaliteten och bryta nyrekryteringen. Den andra är att stoppa mäns våld mot kvinnor. Det krävs ett långsiktigt arbete som vi påbörjade redan förra mandatperioden.

Därför genomför regeringen den största utbyggnaden av polisen någonsin. Vi skärper straffen för den här typen av sexualbrott. Vi har skärpt straffen för mord och andra grova våldsbrott. De statliga anslagen till kvinnojourerna har ökat från 25 miljoner kronor 2015 till 150 miljoner kronor 2020. Vi har infört den strängaste sexualbrottslagstiftningen någonsin. Vi har föreslagit ett barnfridsbrott, som innebär ett särskilt straff för den man som slår sin sambo eller fru inför barnen.

Och förra veckan kunde vi berätta att vi tar fram ett lagförslag om att skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till ett års fängelse. Fotboja blir en möjlig första åtgärd vid utvidgat kontaktförbud och det blir skärpta straff vid överträdelse av kontaktförbud. Vi gör mycket - men det räcker inte.

Det måste göras mer.

Jag har gett jämställdhetsminister Märta Stenevi, justitieminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg i uppdrag att intensifiera regeringens arbete och föreslå ytterligare åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Men du och jag måste göra mer.

För våra mammor, systrar, döttrar, arbetskamrater och vänner. För barnen. Vänd inte bort blicken, slå larm, agera. Räck ut en hand. Säg ifrån. Ring på, fråga hur allt är, erbjud en fristad. Ring polisen. Så kan vi rädda liv.

Och framför allt: sprid sunda värderingar – inte minst till små pojkar. Manlighet är inte slag, våld och förnedring. Manlighet är respekt, ömhet och vänlighet.

***

Vänner,

Vi människor vill göra gott. Vi vill ha ett sammanhang. Vi vill finnas där för varandra. Det tycker jag blivit tydligt under den här pandemin. Det vi sett under det här långa coronaåret är hur ideal som medmänsklighet och solidaritet ser ut i praktiken. Vi har sett hur starkt Sverige är när enskilda människor ställer upp för varandra.

Den kraften ska vi använda nu, när vi lyfter Sverige ur krisen, när vi blickar mot framtiden, när hjulen ska börja snurra.

Vi ska framåt – tillsammans. Tack för att ni lyssnat.

Uppdaterades senaste: