Gå till innehåll

Markera en text för att lyssna och översätta vid avsnittet eller klicka direkt på lyssna.

Hur använder jag verktyget?

Lyssna

Klicka på "Lyssna" för att läsa upp sidans innehåll. Du kan även markera ett avsnitt för att få det uppläst.

Översätt

Översätt text och få den uppläst på ett annat språk. Markera texten och välj ”Översättning” vid avsnittet.

Hjälpmedel

Genom att aktivera vårt inbyggda hjälpmedel kan du:

  • Lyssna på hela sidor eller markera avsnitt
  • Översätt valda delar till olika språk

Säkerhetspolitik

Säkerhetspolitik för fred, stabilitet och självständighet

Svensk säkerhetspolitik ska vara fredsbevarande och krigsavhållande. Den ska innehålla: ett ökat samarbete i Norden, en aktiv Östersjöpolitik, ett stärkt Europasamarbete, ett tydligare Förenta Nationerna (FN) och ett starkt och säkerhetsskapande Nato Länk till annan webbplats..

Socialdemokraterna vill

  • att säkerhetspolitiken värnar Sveriges självständighet och frihet
  • att säkerhetspolitiken är stabil och långsiktig
  • att säkerhetspolitiken bidrar till stabilitet i vårt närområde
  • att säkerhetspolitiken bidrar till global fred, säkerhet och utveckling
  • att säkerhetspolitiken utvecklas för att stå emot de alltmer komplexa säkerhetshoten.

Sverige ska vara en stark röst för mer samarbete och gemensam säkerhet

Säkerhetspolitikens yttersta syfte är att garantera Sveriges oberoende och självständighet. Vi måste kunna värna vår suveränitet, svenska rättigheter och intressen, våra grundläggande värderingar och skydda svensk handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning. Säkerhetspolitiken är en del av samhällets samlade resurser för att möta hot och utmaningar mot vår säkerhet. Diplomati, handel, bistånd och totalförsvar är exempel på säkerhetspolitiska instrument för att hantera utmaningar såväl i närområdet som utanför närområdet.

Att fördjupa bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten är en viktig del av säkerhetspolitiken. Säkerhet bygger vi med andra och det är genom samarbete och informationsutbyte vi bäst kan möta samtidens hot.

EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. I en osäker tid står medlemsländerna starkare tillsammans. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik ska stärkas och EU:s medlemsländer måste tillsammans ta ett större ansvar för sin egen säkerhet.

Att stärka den samlade europeiska försvarsförmågan samt EU:s handlingsförmåga som säkerhetspolitisk aktör och förmåga att ta ansvar för unionens och närområdets säkerhet är avgörande. Vi vill inte bygga upp parallella försvarsstrukturer genom en EU-armé.

Finlands och Sveriges medlemskap i Nato innebär en ny era för nordisk säkerhetspolitik. Norden samlat i Nato ger en stor potential för det nordiska säkerhets- och försvarssamarbetet.

Natomedlemskapet höjer tröskeln i förhållande till en kris eller konflikt i vårt omedelbara närområde och ökar säkerheten både för Sverige och Nato som helhet. Vi har nu ett starkare försvar av vår frihet, vår demokrati och vårt sätt att leva. Sverige omfattas av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget. Nato är Sveriges viktigaste försvarspolitiska arena och Sveriges försvarsförmåga utgör enligt artikel 3 i nordatlantiska fördraget en del i det kollektiva försvaret.

FN:s verksamhet på det fredsbevarande området är viktig. Sverige bör fortsätta det aktiva engagemanget och deltagandet i internationella insatser inom ramen för FN, EU, Nato och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Kvinnors deltagande i konfliktförebyggande och krishantering före, under och efter en konflikt är en förutsättning för hållbar fred och utveckling. FN-resolutioner fördömer våldtäkt och sexualiserat våld i konflikter och slår fast att dessa handlingar utgör hot mot internationell säkerhet. Arbetet utifrån FN-resolutionerna 1325 och 1820 med flera måste intensifieras. Kvinnors rättigheter och perspektiv måste få bättre genomslag i arbetet för fred och säkerhet.

Det här har vi gjort

  • föreslagit och fått igenom att anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP.
  • avsatt resurser för att Sveriges försvarsförmåga kraftigt ska förstärkas och sett till att vi är mitt uppe i den största militära upprustningen sedan 1950-talet
  • återinfört värnplikten för att trygga tillgången till utbildad personal inom försvaret
  • sett till så att flera regementen har öppnat, att fler soldater utbildas och att nytt försvarsmateriel köps in och tillverkas inom den svenska försvarsindustrin.

Uppdaterades senast: