Gå till innehåll

Nato

Partnerskapet med Nato är en viktig del av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken.

Rysslands invasion av Ukraina har omkullkastat det säkerhetspolitiska läget i norra Europa. Det bästa för vårt lands säkerhet är att Sverige söker medlemskap i Nato och att vi gör det nu, tillsammans med Finland. Då skulle alla EU-länder och nordiska länder runt Östersjön vara bundna av samma ömsesidiga och trovärdiga försvarsgaranti. Våra länders samlade försvarsförmåga skulle öka drastiskt.

Nato och ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen

Den militära alliansfriheten har varit ett fundament i Sveriges säkerhetspolitik. Den har tjänat oss väl historiskt och bidragit till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Vår ambition har varit att hålla ner spänningen i vår region och därmed säkra fred och stabilitet i vårt närområde. Den 24 februari 2022 valde Ryssland att invadera ett demokratiskt, fritt och självständigt land som inte på något sätt utgjorde ett hot. Sedan dess råder en helt ny verklighet där Ryssland totalt bryter mot den europeiska säkerhetsordningen.

Det finns ett före och ett efter den 24 februari. Det går inte att jämföra tiden innan med den vi befinner oss i nu. Det går inte heller att likställa den säkerhetspolitiska analysen som vi har gjort nu med den analys vi gjorde innan den 24 februari. Vi är nu i ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge.

Det här är den största utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen på mycket, mycket länge. Även om kriget skulle sluta imorgon, har vi ett totalt förändrat säkerhetspolitiskt läge i Europa. Putin har förberett sig på en långvarig konflikt med väst, och den här konflikten är existentiell för den ryska makteliten. Givet det nya säkerhetspolitiska läget efter den 24 februari 2022 har Sverige ansökt om medlemskap i Nato.

Sverige kommer att kunna fortsätta med vår linje i de globala frågor som vi vill driva, exempelvis i nedrustningsfrågorna, i vår progressiva utrikespolitik med den feministiska utrikespolitiken som grund, med medling i exempelvis Västsahara och Mellanöstern. Vi kan jämföra med Norge, Kanada eller Nederländerna. De är inte en mindre aktör i medling, i FN eller kärnvapennedrustning för att de är Natomedlemmar.

Sverige fortsätter att arbeta för en värld utan kärnvapen och självklart ska socialdemokratin fortsätta att vara en kraft för nedrustning och internationell dialog. Det finns även länder i Nato, till exempel Tyskland och Norge, som också driver på det. Tillsammans med Tyskland, som är Natomedlem, har Sverige lanserat Stockholmsinitiativet för konkreta förslag för nedrustning och icke-spridning.

Nato har inte några egna kärnvapen. Det finns däremot medlemmar inom Nato som förfogar över dessa vapen.

Läs mer om Socialdemokraternas syn på Sveriges säkerhetspolitik.

Fakta om Nato

Vad är Nato?

Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato, är en politisk organisation och militär försvarsallians. Nato bildades 1949 av tio västeuropeiska länder samt USA och Kanada. Nato har idag 30 medlemsländer som samarbetar inom gemensamma säkerhets- och försvarsfrågor, tillsammans med 40 länder i Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Asien, genom formaliserade partnerskap. Natos agerande utgår från det så kallade strategiska konceptet som utgörs av kollektivt försvar, internationell krishantering och säkerhetssamarbete med partners.

Vilka länder är med i Nato?

Albanien, Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Montenegro, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern och USA.

Hur samarbetar Sverige med Nato idag?

Sveriges samarbete med Nato sker inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). Det inleddes 1994. Det är ett program för samarbete mellan Nato och intresserade stater inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Syftet är bland annat att öka förmågan att delta i fredsfrämjande insatser internationellt. Grundläggande för PFF-samarbetet är att varje land själv bestämmer inom vilka områden och på vilket sätt man är beredd att samarbeta. ‍

Samarbetet mellan Sverige och Nato har sedan 1994 breddats och fördjupats och Sverige har bidragit till Natos internationella krishanteringsinsatser. Sedan 2014 har bland andra Sverige respektive Finland individuella partnerskap med Nato, Enhanced Opportunities Programme (EOP). EOP ger varje land möjlighet att efter egen vilja, förmåga och behov ytterligare utveckla samarbetet med Nato. Sverige och Finland för dialog med Nato om säkerheten i Östersjöområdet och detta är en viktig del i det svensk-finska försvarssamarbetet.

I februari 2022 aktiverade Sverige och Finland för första gången det så kallade MSI-formatet inom Nato, som ger möjlighet till ett fördjupat informationsutbyte, närmare konsultationer och en koordinerad verksamhet med försvarsalliansen.

Uppdaterades senast: