Gå till innehåll

Markera en text för att lyssna och översätta vid avsnittet eller klicka direkt på lyssna.

Hur använder jag verktyget?

Lyssna

Klicka på "Lyssna" för att läsa upp sidans innehåll. Du kan även markera ett avsnitt för att få det uppläst.

Översätt

Översätt text och få den uppläst på ett annat språk. Markera texten och välj ”Översättning” vid avsnittet.

Hjälpmedel

Genom att aktivera vårt inbyggda hjälpmedel kan du:

  • Lyssna på hela sidor eller markera avsnitt
  • Översätt valda delar till olika språk

Nato

Partnerskapet med Nato är en viktig del av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken.

Rysslands invasion av Ukraina har omkullkastat det säkerhetspolitiska läget i norra Europa och dess effekter påverkar stora delar av världen. Det bästa för vårt lands säkerhet är att Sverige, givet det nya säkerhetspolitiska läget, blir medlem i Nato

Nato och ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen

Den militära alliansfriheten har varit ett fundament i Sveriges säkerhetspolitik. Den har historiskt tjänat oss väl och bidragit till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Ambitionen har varit att hålla ner spänningen i regionen och därmed säkra fred och stabilitet i närområdet. Den 24 februari 2022 valde Ryssland att invadera ett demokratiskt, fritt och självständigt land som inte på något sätt utgjorde ett hot. Sedan dess råder en helt ny verklighet där Ryssland totalt bryter mot den europeiska säkerhetsordningen.

Det finns ett före och ett efter den 24 februari. Det går inte att jämföra tiden innan med den vi befinner oss i nu. Det går inte heller att likställa den säkerhetspolitiska analysen som vi tvingades göra efter invasionen med den analys som gjordes innan den 24 februari. Vi befinner oss i ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge.

Det här är den största utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen på mycket länge. Även om kriget skulle sluta imorgon, har vi ett totalt förändrat säkerhetspolitiskt läge i Europa. Putin har förberett sig på en långvarig konflikt med väst, och den här konflikten är existentiell för den ryska makteliten.

Givet det nya säkerhetspolitiska läget har Sverige, tillsammans med Finland, ansökt om Natomedlemskap. När Sverige och Finland godkänns som Natomedlemmar kommer alla EU-länder och nordiska länder runt Östersjön vara bundna av samma ömsesidiga och trovärdiga försvarsgaranti. Våra länders samlade försvarsförmåga kommer att öka.

Ett svenskt Natomedlemskap kommer inte att minska möjligheterna att driva vår linje i exempelvis nedrustningsfrågan, i vår progressiva, feministiska utrikespolitik eller gällande medling i exempelvis Västsahara och Mellanöstern. Sverige ska fortsätta att arbeta för en värld utan kärnvapen och självklart ska socialdemokratin fortsätta att vara en kraft för nedrustning och internationell dialog. Det finns redan nu länder i Nato, till exempel Tyskland och Norge, som driver på det arbetet. Tillsammans med Tyskland har Sverige lanserat Stockholmsinitiativet för konkreta förslag för nedrustning och icke-spridning.

Nato har inte några egna kärnvapen. Det finns däremot medlemmar inom Nato som förfogar över dessa vapen.

Läs mer om Socialdemokraternas syn på Sveriges säkerhetspolitik.

Fakta om Nato

Vad är Nato?

Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato, är en politisk organisation och militär försvarsallians. Nato bildades 1949 av tio västeuropeiska länder samt USA och Kanada. Nato har idag 30 medlemsländer som samarbetar inom gemensamma säkerhets- och försvarsfrågor, tillsammans med 40 länder i Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Asien, genom formaliserade partnerskap. Natos agerande utgår från det så kallade strategiska konceptet som utgörs av kollektivt försvar, internationell krishantering och säkerhetssamarbete med partners.

Vilka länder är med i Nato?

Albanien, Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Montenegro, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern och USA.

Hur samarbetar Sverige med Nato idag?

Sveriges samarbete med Nato sker inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). Det inleddes 1994. Det är ett program för samarbete mellan Nato och intresserade stater inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Syftet är bland annat att öka förmågan att delta i fredsfrämjande insatser internationellt. Grundläggande för PFF-samarbetet är att varje land själv bestämmer inom vilka områden och på vilket sätt man är beredd att samarbeta. ‍

Samarbetet mellan Sverige och Nato har sedan 1994 breddats och fördjupats och Sverige har bidragit till Natos internationella krishanteringsinsatser. Sedan 2014 har bland andra Sverige respektive Finland individuella partnerskap med Nato, Enhanced Opportunities Programme (EOP). EOP ger varje land möjlighet att efter egen vilja, förmåga och behov ytterligare utveckla samarbetet med Nato. Sverige och Finland för dialog med Nato om säkerheten i Östersjöområdet och detta är en viktig del i det svensk-finska försvarssamarbetet.

I februari 2022 aktiverade Sverige och Finland för första gången det så kallade MSI-formatet inom Nato, som ger möjlighet till ett fördjupat informationsutbyte, närmare konsultationer och en koordinerad verksamhet med försvarsalliansen.

Uppdaterades senast: