Gå till innehåll

Markera en text för att lyssna och översätta vid avsnittet eller klicka direkt på lyssna.

Hur använder jag verktyget?

Lyssna

Klicka på "Lyssna" för att läsa upp sidans innehåll. Du kan även markera ett avsnitt för att få det uppläst.

Översätt

Översätt text och få den uppläst på ett annat språk. Markera texten och välj ”Översättning” vid avsnittet.

Hjälpmedel

Genom att aktivera vårt inbyggda hjälpmedel kan du:

  • Lyssna på hela sidor eller markera avsnitt
  • Översätt valda delar till olika språk

JOBB OCH ARBETSMARKNAD

2014-2018

  • 300 000 fler människor i jobb.
  • Sysselsättningsgraden i åldrarna 20–64 år var den högsta i EU.
  • A-kassan höjs för ökad trygghet för löntagarna.
  • En historiskt stor satsning på infrastruktur och ökade resurser till järnvägsunderhåll med 47 procent.
  • Lex Laval avskaffad, svenska kollektivavtal kan krävas igen.
  • Krav på kollektivavtalsenliga villkor vad gäller lön, arbetstid och semester införs vid offentlig upphandling.
  • Investerat i ett kunskapslyft Länk till annan webbplats. för 100 000 nya utbildningsplatser i hela landet.
  • Ett klimatpolitiskt ramverk med ambitiösa klimatmål införs.
  • Miljöbudgeten fördubblas, Klimat- och Industriklivet lanseras.

2018 och framåt

  • Kan agera kraftfullt tack vare god ekonomi och den lägsta statsskulden sen 1977.
  • 450 000 fler i arbete jämfört med 2014.
  • Ett nytt system för korttidsarbete införs och hundratusentals jobb räddas.
  • Stöd till utbildning för korttidspermitterade införs.
  • A-kassan förstärks ytterligare och omfattar fler. Antalet medlemmar ökar.
  • Rejäla satsningar på Arbetsförmedlingen, bland annat för att förbättra jobbstödet i utsatta områden.
  • Lanserat fyra samverkansprogram för mandatperioden 2019-2022 för att ytterligare stärka samverkan mellan näringsliv, akademi och det offentliga. Samverkansprogrammen bygger på målsättningen att kraftsamla för att stärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft och möta de stora samhällsutmaningarna.
  • Hårdare krav på arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Sverige så att svenska löner och villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige.
  • Krafttag mot arbetslivskriminalitet. Rejäl tillskott till Arbetsmiljöverket och satsningar på regionala a-krim-center.
  • Från och med 2021 bygger vi ut Kunskapslyftet till över 150 000 platser.
  • 150 nya arbetsmiljöinspektörer och 10 000 fler inspektioner.
  • Missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring och exploatering av utländsk arbetskraft på svensk arbetsmarknad stoppas.
  • Lagt grunden för världens bästa omställningssystem som ger vanliga löntagare möjlighet till studier för kompetensutveckling mitt i arbetslivet med 80 procent av lönen.
  • Utökade möjligheter för arbetslösa att studera med bibehållen ersättning.
  • Alla arbetstagare ska ha rätt att larma om missförhållanden. Därför stärkt skyddet för visselblåsare i all privat och offentlig verksamhet.
  • Bättre och snabbare etablering genom bland annat det nya intensivåret för nyanlända liksom en rad andra insatser.
  • Rekordstort byggande: Sverige har haft det mest omfattande bostadsbyggandet på 30 år och det socialdemokratiska målet om 250 000 nya bostäder till 2020 uppnåddes med råge. Det beror bland annat på regeringens investeringsstöd för byggande.
  • Sedan investeringsstödet infördes i slutet av 2016 fram t.o.m. augusti 2022 har det möjliggjort byggandet av drygt 57 000 bostäder, inklusive cirka 6 600 bostäder för studerande. Det handlar således om tiotusentals lägenheter med omkring 1 500 kronor i lägre månadshyra jämfört med annan nyproduktion. Investeringsstödet har även möjliggjort byggande av bostäder i kommuner där det knappast byggts något sedan 1990-talet. De statliga investeringsstöden har varit framgångsrika och bidragit till omkring 20 procent av alla hyresbostäder som byggts de senaste åren. Det är beklagligt att de högerkonservativa partierna i riksdagen valde att avskaffa investeringsstödet i budgetbeslutet för 2022.
  • 2016 infördes ett stöd för att stimulera renovering och energieffektivisering av hyresbostäder i områden med socioekonomiska utmaningar. Det stödet justerades och breddades sedan 2021 för att täcka energieffektivisering i flerbostadshus. Båda stöden avskaffades av de högerkonservativa partierna i riksdagen.

VÄLFÄRD

2014-2018

  • Över 100 000 fler anställda i välfärden ger en viktig ökning av antalet sysselsatta i kommunfinansierad verksamhet i förhållande till befolkningen.
  • Största bostadspolitiska satsningen på 20 år. År 2018 färdigställdes det största antalet lägenheter sedan 1973 och över hälften var hyresrätter.
  • Barnbidraget höjs med 200 kronor i månaden.
  • Tagit bort skatteklyftan mellan pension och lön för personer över 65 år, klyftan är helt borta från 2023
  • Barngrupperna i förskolan är de minsta sedan 1992.
  • Gjort barnkonventionen till svensk lag.
  • Lärarlönelyftet har gett 65 000 lärare höjda löner.
  • Stora resurstillskott och 31 000 fler anställda i skolan.
  • Fler elever klarar skolan och förbättrade resultat i de internationella kunskapsmätningarna.

2018 och framåt

  • Historisk satsning på välfärden. Allt som allt, och inklusive extraordinära kostnader för corona, tillförde vi välfärden 61 miljarder kronor 2020 och vi tillför 44 miljarder kronor 2021. Det är pengar som kommuner och regioner kan använda till att exempelvis stärka äldreomsorgen och skolan. Vi täcker tre gånger så mycket som de beräknade förlorade skatteintäkterna på grund av Coronakrisen.
  • I detta ingår en historisk satsning på svensk äldreomsorg med en bred permanent resursförstärkning till kommunernas äldreomsorg med 4 miljarder kronor årligen och en storsatsning på kompetenshöjande åtgärder inom regeringens äldreomsorgslyft med ytterligare 1,7 miljarder kronor 2021. Tillsammans med de medel som aviserades när äldreomsorgslyftet presenterades i våras innebär det 7,4 miljarder kronor till svensk äldreomsorg 2021.
  • Det generella statsbidraget – det vill säga statens ekonomiska bidrag till kommuner och regioner – har dessutom höjts permanent med 22,5 miljarder kronor hittills under mandatperioden. Även detta pengar regioner och kommuner kan använda för att exempelvis stärka vården, skolan och äldreomsorgen.
  • Ett stort Likvärdighetsbidrag till skolan där mest resurser går dit de behövs bäst
  • Vi levererar nu på pensionärslöftet så att det ger upp till 5 000 kr mer om året i plånboken efter skatt till framförallt pensionärer i LO-yrken.
  • Den orättfärdiga skillnaden i beskattning mellan lön och pension tas bort till 2023.
  • Sjukförsäkringen blir tryggare. Den kritiserade 180-dagarsgränsen har ändrats och Försäkringskassas arbete med stöd och rehabilitering har förstärkts.
  • Yrket undersköterska har reglerats. Det innebär att yrkets betydelse tydliggjorts i lag och att det nu finns krav för vem som kan anställas som undersköterska.
  • Anställda inom äldreomsorgen har fått rätt till kostnadsfria arbetskläder
  • Andelen som arbetar heltid inom vård och omsorg har ökat
  • Infört närmare tre tillgänglighetsmiljarder som går direkt till regionernas arbete med att korta väntetider i vården och tillsatt Sveriges första nationella delegation för ökad tillgänglighet i sjukvården.
  • Inrättat Sveriges första nationella vårdkompetensråd för att stärka arbetet med att det ska finnas tillräckligt med vårdpersonal med rätt kompetens.
  • Riktat över tre miljarder kronor till primärvården, bland annat så att fler ska kunna få en fast läkarkontakt på sin vård- eller hälsocentral.
  • Finansierat Sveriges största vaccinationsprogram någonsin, det mot covid-19.
  • Moderniserat läkarutbildningen så att fler läkare snabbare ska kunna bli färdiga specialister och avsatt särskilda resurser för att fler sjuksköterskor ska kunna utbilda sig till specialistsjuksköterska med lön under utbildningen
  • Inlett en nationell satsning på ambulanssjukvården med 250 miljoner kronor
  • Höjt det statliga stödet till psykiatrin och psykisk hälsa till de högsta nivåerna någonsin, över 2 miljarder kronor
  • Underhållsstödet har höjts. En höjning som kommer särskilt ensamstående kvinnor med barn till del.
  • Påbörjat införandet av familjeveckan som innebär att arbetande föräldrar kan vara lediga när barnen inte kan vara i skolan. En familj med två föräldrar kan vara lediga under sex dagar per år, fördelat på dem båda – tre dagar var – och en förälder som har ensam vårdnad om barn kan vara ledig högst sex dagar per år.
  • Den nya konsumentköplagen stärker skyddet för alla svenska konsumenter och är det största som har hänt på det konsumenträttsliga området på 15–20 år. Lagen förlänger den så kallade omvända bevisbördan, i praktiken en lagstadgad garanti, från 6 månader till två år. Den nya konsumentköplagen ställer också krav på att den som tillhandahåller digitalt innehåll är skyldig att göra uppdateringar under en viss tid efter köpet för att säkerställa att innehållet fungerar.
  • Ett moderniserat konsumentskydd. Lagändringen innebär en modernisering och anpassning till den ökade digitaliseringen på konsumentskyddsområdet. Förslaget sätter bland annat stopp för s.k. ”fulrea”, det vill säga när en försäljare höjer priset och sedan sänker det för att kalla det rea. Det införs även förbud mot vidareförsäljning av biljetter till evenemang om näringsidkaren har köpt biljetterna genom användning av automatiserade medel.
  • Infört meddelarskydd för de som arbetar i en privat verksamhet inom vård, skola och omsorg som är helt eller delvis skattefinansierad.
  • Tagit ett avgörande steg för att ta bort skatteklyftan för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Det högerkonservativa blockets ändring i budgeten för 2022 gjorde att klyftan inte helt slöts.
  • Gjort skatten mer rättvis mellan svenska löntagare och personal som hyrs in från utlandet

VÄLFÄRD - Skola och utbildning

2018 och framåt 

  • Fler barn i förskolan. Från och med 1 juli 2023 blir varje kommun skyldig att ta kontakt med vårdnadshavare till de barn som inte har en plats i förskolan. Från hösten det år barnet fyller tre år ska alla erbjudas förskoleplats med möjlighet att tacka nej.
  • Satsningar för mindre barngrupper i förskolan. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har gjort stora resurstillskott till förskolan, inte minst för att minska barngruppernas storlek.
  • Stora resurstillskott och 38 000 fler anställda i skolan. Vi har gjort stora resurstillskott till skolan och elevhälsan som kunnat användas bland annat för att anställda fler lärare och annan skolpersonal. Bland annat har vi sedan 2018 infört ett stort Likvärdighetsbidrag (6,5 miljarder kr år 2022) för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet som viktas socioekonomiskt så att mest resurser går dit de behövs bäst. 38 000 fler arbetar i dag i skolan jämfört med 2014.
  • Mer tid för lärande för alla elever. Skolplikten har förlängts till 10 år i och med att förskoleklassen från och med 2018 är obligatorisk och alla elever i årskurs 4–9 garanteras från och med höstterminen 2022 minst 2 timmars extra studietid per vecka. Alla elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet ska numera erbjudas lovskola i årskurs 8 och 9.
  • Ökat statligt ansvarstagande för skolans likvärdighet. Staten har steg för steg tagit ett större ansvar för att säkra likvärdigheten i hela landet, bland annat genom:
    • Samverkan för bästa skola, staten (Skolverket) ger riktat stöd och råd till skolor med låga resultat.
    • Likvärdighetsbidraget, där mest resurser går dit de behövs bäst.
    • Särskild satsning på skolor i socioekonomiskt utsatta områden, omfattar cirka 150 skolor.
    • Karriärtjänster i utsatta områden, 10 000 kr mer i månaden till erfarna lärare på de skolor där behoven är som störst.
    • Regional närvaro från staten och kvalitetsdialoger med skolhuvudmännen. Skolverket ska finnas på regional nivå och erbjuda alla huvudmän kvalitetsdialoger för att höja kunskapsresultaten och öka jämlikheten.
  • Rätt stöd i tid till elever som behöver det. En rad satsningar har gjorts för att förbättra skolans stöd till elever som behöver det. En Läsa-Skriva-Räkna-garanti har införts i förskoleklassen och lågstadiet. Fler speciallärare och specialpedagoger har utbildats och kunnat anställas. Tiotusentals lärare har genomgått den stora statliga fortbildningsinsatsen Specialpedagogik för lärande för att höja sin specialpedagogiska kompetens. Elevhälsan har fått mer statliga resurser och ett tydligare uppdrag. Möjligheterna för såväl kommunala som fristående resursskolor att kunna starta och bedriva verksamhet har förbättrats.
  • Dubblerat antalet utbildningsplatser i yrkeshögskolan
  • Satsat på lärcentrum för att utbildning ska finnas i hela landet
    År 2014 initierade den S-ledda regeringen kunskapslyftet för att utbilda för framtidens arbetsmarknad vilket innebar en utbyggnad av permanenta utbildningsplatser, inklusive studiestöd, inom komvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan. Totalt tillfördes medel som 2022 beräknas motsvara över 160 000 utbildningsplatser över hela landet, varav cirka 42 000 utbildningsplatser (helårsstudenter) tillfördes högskolan 2022.
  • Mälardalens högskola blev universitet 2022
  • Höjd åldersgräns för studiemedel. Den S-ledda regeringen höjde åldersgränserna för rätt till studiemedel och studiestartsstöd från den 1 januari 2022 för att bland annat anpassas till en förändrad arbetsmarknad och justerade pensionsrelaterade åldersgränser.
  • Infört ett studiestartsstöd för arbetslösa med stort utbildningsbehov
  • Körkortslån för ungdomar. För att öka andelen behöriga till bristyrken införde regeringen i september 2018 möjligheten för arbetssökande att via CSN ta lån till körkortsutbildning för att lättare kunna få ett jobb.
  • Höjt bidragsdelen i studiemedlet med 300 kronor
  • Infört ett nytt studiestöd för kompetensutveckling och omställning. Omställningsstudiestödet som yrkesverksamma kan ansöka om från den 1 oktober 2022 för studier som börjar under 2023 ger möjlighet till kompetensutveckling eller omställning till ett nytt yrke eller bransch. Det kommer att ge de flesta ett studiestöd upp till 80 procent av lönen och möjliggöra omställning till ett bristyrke ekonomiskt möjligt för personer mitt i livet.
  • Historiskt stora satsningar på forskning. Den S-ledda regeringen har gjorde en nivåhöjning av de statliga medlen till forskning med 3,75 mdkr under perioden 2021–2024. Mandatperiodens forsknings- och innovationsproposition innehöll satsningar på forskning inom klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle.
  • Kunskapslyft för kompetensförsörjning och bättre möjlighet till utbildning i hela landet
  • Satsat på kombinationsutbildningar för bättre integration
  • Tredubblat finansieringen till yrkesutbildningar i komvux (yrkesvux), som avgörande för klimatomställningen och integrationen i Sverige.
  • Trygghet och studiero. Skolpersonal har från och med höstterminen 2022 tydligare befogenheter att ingripa för att säkra trygghet och studiero och rektor har ökade möjligheter att omplacera och stänga av elever som hotat andra eller varit våldsamma. Ett mobilförbud på lektionstid, med möjlighet för lärare att tillåta mobiler om det anses lämpligt, och möjligheten för rektor att besluta om mobilfria skoldagar i grundskolan har införts.
  • Ökat kunskapsfokus i läroplanerna. Vi tog krafttag mot de otydliga och flummiga kunskapskraven som den Moderatledda Alliansen införde. Läroplanerna har förbättrats i såväl skolan som grundskolan med mer fokus på faktakunskap och tydligare betygskriterier.
  • Ta tillbaka kontrollen över skolan från marknaden. 2019 införde vi en ägar- och ledningsprövning så att olämpliga aktörer inte ska kunna driva skola. Skolinspektionen kan från och med 1 juli 2022 lättare och snabbare stänga skolor med stora brister. Skärpta regler för konfessionella friskolor och förskolor börjar gälla 2023. Vi har lagt fram förslag om att begränsa vinsterna i välfärden, införa ett mer rättvist skolval och en med likvärdig skolpeng men dessa har alla röstats ned av en riksdagsmajoritet till höger.
  • Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tog initiativ för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i pedagogisk omsorg. Det har bland annat införts krav på att en enskild huvudman ska godkännas av kommunen så att olämpliga aktörer förhindras att utöva verksamheten och kommunen ska lättare kunna återkalla godkännandet om kraven inte uppfylls.

TRYGGHET FRÅN BROTT

2018 och framåt

  • Polisutbildning på två nya orter: Borås och Malmö.
  • Mer än halvvägs till målet om tio tusen nya polisanställda. Rekordmånga poliser i riket – fler än 21 000 stycken.
  • Polisen har fått nya verktyg som exempelvis förbättrade möjligheter att använda hemlig dataavläsning som gör att man lättare kommer åt kriminellas krypterade information.
  • Kriminalvården får cirka 4,6 miljarder kronor för utökad platskapacitet och ökad beläggning perioden 2019-2023. Ny anstalt i Kalmar aviseras.
  • Straffrabatt för unga slopas för 18-20-åringar för brott med minimistraff ett års fängelse eller mer.
  • Vi har återinfört möjligheterna till datalagring och kamerabevakningen har byggts ut kraftigt i Sverige.
  • Fler än 60 straffskärpningar sedan 2014 till exempel relaterade till den organiserade brottsligheten.

Några exempel:

  • skärpt straff för mord.
  • samröre med en terroristorganisation kriminaliserat.
  • skärpt straff för grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott.
  • Uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram.
  • Center mot våldsbejakande extremism har inrättats.

Fler poliser

  • Vi är mer än halvvägs till målet om 10 000 fler polisanställda till 2024.
  • Vi har nu fler poliser än någonsin, nästan 22 000 i januari 2022.
  • Två nya polisutbildningar har startats, i Borås och Malmö.
  • Polisens budget har ökats med 12,7 miljarder kronor, eller 60 procent, sedan omorganisationen 2015. Till 2024 ska den ökas med 17,4 miljarder kronor, eller 82 procent, räknat från 2015.
  • Nytt mål för polisen, 50 000 polisanställda till 2032, varav minst 34 000 ska vara poliser.
  • Förstärkt medarbetarskydd för polisen.
  • Genomfört åtgärder för att förhindra och försvåra skattefusk och felaktig folkbokföring, inte minst genom förstärkta resurser till Skatteverket.
  •  

Höjda straff

  • Höjt ett 80-tal straff och kriminaliserat ett 30 tal nya gärningar. Nedan finns ett urval:
  • Infört samtyckeslagen, inklusive oaktsam våldtäkt och skärpta straff för sexualbrott.
  • Höjt straff för övergrepp i rättssak.
  • Höjt straff för mened.
  • Höjt straff för skyddande av brottsling.
  • Höjda straff för flertalet sexualbrott, inklusive sexualbrott mot barn.
  • Skärpta straff för knivbrott
  • Straffrabatten för unga har avskaffats för allvarlig brottslighet.
  • Ny påföljd, ungdomsövervakning, för att på ett bättre sätt se till att ungdomar inte fortsätter att begå brott.
  • Nytt brott, blåljussabotage, med livstids fängelse i straffskalan.
  • Förändrat straff för mord så att fler ska dömas till livstid.
  • Höjda straff för vapenbrott. Minimistraffet för grovt vapenbrott höjdes till två år vilket innebär obligatorisk häktning.
  • Höjt minimistraff för grov misshandel.
  • Höjt minimistraff grovt olaga tvång.
  • Höjt minimistraff för grovt olaga hot.
  • Höjt minimistraff för grovt rån.
  • Höjt minimistraff för köp av sexuell tjänst
  • Försök, förberedelse och stämpling till allvarliga brott har kriminaliserats i större utsträckning än tidigare, och straffen har höjts.
  • Den som har ett avgörande inflytande i ett gäng och låter blir att förhindra brott kan nu dömas för det.
  • Skärpta straff och förbättrade regler för kontaktförbud.
  • De omständigheter som gör att ett brott ska betraktas som grovt har utökats.
  • Synnerligen grovt narkotikabrott har införts i brottsbalken.
  • Höjt maxstraff för grovt bidragsbrott.
  • Skärpt straff för grov kvinnofridskränkning.
  • Det är nu olagligt att låta barn bevittna våld.
  • Förslag om ytterligare skärpta straff för brott som är vanliga i kriminella nätverk, bland annat narkotikaförsäljning, grov utpressning och grovt olaga hot.
  • Förslag om skärpt minimistraff för rån.
  • Förslag om en ny form av straffskärpningsregel för konflikter i kriminella miljöer.
  • Förslag om att brottet människoexploatering ska utvidgas till att också omfatta den som utnyttjar annan i brottslig verksamhet, även ungdomar.
  • En ny straffbestämmelse införs som kriminaliserar att involvera personer under 18 år i brottslig verksamhet.
  • Förslag om att utöka förutsättningarna för att skärpa straffet för den som återfaller i brott.
  • Förslag om att gränsen för obligatorisk häktning ska sänkas så att den omfattar även brott med
  • ett minimistraff på ett år och sex månader. I dag krävs ett minimistraff på två år.
  • Utredning om höjda straff för flerfaldig brottslighet.
  • Preskriptionstiden för bidragsbrott har förlängts.
  • En utredning om förbud av oskuldsintyg, oskuldsoperationer och omvändelseterapi har tillsatts.
  • En utredning har sett över reglerna för preskription, såväl för brott som för påföljd.
  • Flerbrottsutredningen har tillsatts. Den ska ta fram åtgärder för att skärpa synen på flerfaldig brottslighet.
  • Förslag om att återfall i brott i ökad utsträckning ska leda till strängare straff.
  • Förslag om förbättrade regler för att kunna utvisa den som begår brott i Sverige.
  • Förslag om skärpt straff för försäljning av narkotika och för befattning med narkotika som är avsedd att säljas.
  • Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av vad det skulle innebära att den som säljer sex ses som målsägande.
  • Förslag om att kriminalisera psykiskt våld har tagits fram.

Nya verktyg till polisen och övriga rättsväsendet

Polisen och Åklagarmyndigheten

  • Bättre möjligheter att samarbeta med polismyndigheter i andra länder.
  • Avskaffat förbud att läsa meddelande som skickats mellan närstående.
  • Infört ett nytt tvångsmedel – genomsökning på distans – som innebär att polisen kommer åt sådan som ligger i till exempel molntjänster.
  • Infört skyldighet för enskilda att öppna till exempel sin telefon med hjälp av fingeravtryck.
  • För att ge polisen bättre tillgång till exempelvis information på mobiltelefoner är det krav på registrering av kontantkort.
  • Avlyssning i förebyggande syfte, preventiv avlyssning, utreds.
  • Polisen har fått en ny befogenhet att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen och andra farliga föremål i vissa utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus.
  • Arbete pågår med förslag om polisen ska ha rätt att göra husrannsakan och kroppsvisitera barn under 15 år.
  • System med kronvittnen har införts. Den som hjälper till att klara upp brott genom att vittna ska kunna få ett lindrigare straff.
  • Snabbare lagföring har införts för att korta tiden mellan brott och straff.
  • Infört möjlighet att använda tidiga förhör i rättegång.
  • En utredning ser över om hemliga tvångsmedel ska få användas i större utsträckning, bland annat vid misstanke om flera brott som var för sig inte har ett tillräckligt högt straffvärde för att man ska kunna avlyssna, men som om de räknas ihop ändå når upp till gränsen.
  • Förändrade regler om kameraövervakning så att det blivit lättare att sätta upp kameror.
  • Förslag om att kommuner ska kunna sätta upp kameror utan tillstånd.
  • Infört hemlig dataavläsning som innebär att polisen kan läsa misstänktas mail och meddelanden.
  • Utredning om utökad användning av biometriska uppgifter, till exempel dna, fingeravtryck och ansiktsavläsning, i brottsbekämpningen.
  • Förslag om förbättrad kontroll i gränsnära områden, till exempel genom kameraövervakning.
  • Förstärkt säkerheten i domstolarna bland annat genom utökat fotoförbud, större möjligheter att utvisa personer från rättssalen och begränsning av rätten att använda tekniska hjälpmedel i rättssalen.
  • Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har fått återrapporteringskrav för att säkerställa tillräckligt med resurser och kompetens i hanteringen av brott i parrelation, brott mot barn, våldtäkt mot vuxna samt köp av sexuella tjänster för att fortsatt förstärka utredningsförmågan på området.
  • Förstärkt säkerheten för vittnen bland annat genom att utöka rätten att vittna via video från en okänd plats.
  • Utredning om vistelseförbud för gängkriminella.
  • Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att göra en fördjupad kvalitetsgranskning av anmälda misshandelsbrott för åren 2019–2021.

Kriminalvården

  • För att snabbare kunna ingripa mot den som bryter mot villkoren för skyddstillsyn eller villkorlig frigivning får Kriminalvården, istället för övervakningsnämnden, rätt att tillfälligt göra ett omhändertagande.
  • Reglerna för skyddstillsyn och villkorlig dom har skärpts.
  • Högre krav på att den som sitter i fängelse deltar i de återfallsförebyggande programmen som finns inom kriminalvården med tydligare koppling till den villkorliga frigivningen.
  • Möjlighet att utfärda vistelseförbud för den som är inne i straffsystemet.
  • Förbättrade möjligheter att se till att utländska medborgare som dömts till fängelse i Sverige avtjänar straffet i hemlandet.
  • Utredning om förlängd prövotid för villkorligt frigivna.

Vapen och sprängmedel

  • Samarbetsavtal med länder på Balkan bland annat för att stoppa införsel av vapen.
  • Uppdrag till polisen om insatser mot illegala vapen och explosiva varor.
  • För den som vill hoppa av ett kriminellt gäng krävs många och omfattande insatser. Därför har flera myndigheter fått i uppdrag att tillsammans förbättra avhopparprogrammen.

Unga

  • Säkerheten och kvaliteten på SIS-hemmen förbättras. På SIS-hemmen placeras bland annat ungdomar som begått brott.
  • Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att utreda hur barn och unga involveras i och utnyttjas av kriminella nätverk.
  • Tagit fram det första brottsförebyggande programmet på 20 år.
  • 250 miljoner kronor per år i en treårig satsning på sociala insatser i utsatta områden.
  • Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har i uppdrag att ta fram en handlingsplan för brottsförebyggande föräldraskapsstöd.
  • Satsning på sommarjobb.

Skolan

  • Garanti för tidiga stödinsatser i förskola och skola.
  • Likvärdighetsbidrag där mest resurser går dit de behövs bäst.
  • Utredning om hur fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning.
  • Utredning om ytterligare åtgärder för att förebygga att bolag utnyttjas av den grova organiserade brottsligheten.
  • Utredning för att inrätta Utbetalningsmyndigheten. Myndigheten ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt betala ut förmåner från de statliga välfärdssystemen.Utredning för att stävja missbruk av folkbokföring och samordningsnummer.
  • Utökad möjlighet till informationsutbyte mellan ett flertal myndigheter.
  • Uppdrag till ett stort antal myndigheter att samverka mot grov organiserad brottslighet. Bland annat för att komma åt näringsverksamhet som är kopplad till organiserad brottslighet, och för att ta hand om bilar, smycken, kontanter och annat som tillhör personer med skulder eller som kommer från brottsvinster.
  • Uppdrag till ett antal myndigheter att kontrollera att näringsverksamhet kopplad till organiserad brottslighet följer de lagar och regler som gäller för verksamheten.
  • Uppdrag till ett antal myndigheter att kartlägga grov organiserad brottslighets påtryckningar, hot och trakasserier mot näringsidkare.
  • Uppdrag till polisen att öka arbetet med att bekämpa narkotika.
  • Utredning om ytterligare möjligheter att säga upp hyreskontrakt för kriminella.
  • Ändrade sekretessregler för att underlätta för myndigheter att dela uppgifter med varandra.
  • Återinfört folkbokföringsbrottet bland annat för att förhindra handel med folkbokföringsadresser.
  • Bättre möjligheter att ta brottsvinster från kriminella, genom att ändra reglerna för förverkande.
  • Flertalet förändringar i systemet med arbetskraftsinvandring, för att stävja fusk och utnyttjande av arbetskraft.
  • Högre krav på den som vill driva till exempel skolor och äldreboenden samtidigt som tillståndsmyndigheterna fått fler verktyg för att avvisa oseriösa aktörer.
  • Uppdrag till myndigheter att kartlägga omfattningen av fusk med felaktiga utbetalningar.
  • Utredning om hur man ska kunna hindra fusk med statligt stöd till företag.

Gå på pengarna

  • Särskilda satsningar på skolor i områden med socioekonomiska utmaningar.
  • Extra pengar till läxhjälp och lovskola.
  • För att fler barn ska få tillgång till verksamheten i skola och förskola har förskoleklass gjorts obligatorisk.
  • Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av brott i nära relationer.
  • Förslag om så kallat mellantvång som gör att socialtjänsten kan ingripa även om föräldrarna motsätter sig åtgärderna, utan att man behöver gå så långt som att tvångsomhänderta barnet.
  • Skolverket och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att rikta särskilda satsningar mot barn och unga i socialt utsatta områden som riskerar att hamna i kriminalitet.
  • Förberett ett förslag om att kommunerna ska få ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande.

Brottsförebyggande

  • Förslag om mellantvång, alltså att socialtjänsten ska kunna ingripa även utan föräldrarnas samtycke, utan att gå så långt som ett omhändertagande enligt LVU.
  • För att förhindra att unga dras in i kriminalitet har möjligheterna att omhänderta ungdomar enligt LVU förbättrats, genom att staten tar en del av kostnaden.
  • Polisen, Kriminalvården och Brottförebyggande rådet har fått i uppdrag att sprida metoden Sluta skjut till fler delar av landet.

Avhoppare

  • För att få bättre kontroll över hanteringen av sprängmedel har reglerna för tillstånd, och straffet för brott mot tillståndsplikten, skärpts.
  • Utökade befogenheter för Tullen att förhindra införsel av vapen.

2014-2018

  • Ökat stöd till brottsoffer.
  • Mål om tio tusen fler polisanställda till 2024 tillsammans med historiskt stora satsningar på polisen. Mer än fördubblat antal som utbildas till polis.
  • Skärpt straffet för grovt vapenbrott.
  • Utökat möjligheten att beslagta brottsvinster från kriminella
  • Höjt minimistraff för vissa allvarliga våldsbrott.
  • Förenklat och förbättrat möjligheterna till kamerabevakning till exempel på brottsutsatta platser och där narkotika säljs.
  • Kriminaliserat försök, förberedelse och stämpling till grova olaga hot och vapenbrott.
  • Tillskjutit medel till Statens Institutionsstyrelse, SiS.
  • Förhandlat fram två blocköverskridande överenskommelser mot terrorism. Förstärkningar av Säkerhetspolisen.

MIGRATION, FÖRSVAR, UTRIKES, EU

2018 och framåt

  • Den politiska processen för fred i Jemen tog ett avgörande steg med Stockholmsöverenskommelsen i december 2018.
  • Under 2020 presenterade s-regeringen en förnyad svensk Arktisstrategi.
  • 2021 var Sverige ordförande i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) igen efter 28 år.
  • 12-13 oktober 2021 stod dåvarande statsminister Stefan Löfven värd för Internationellt Forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism i Malmö, som endel i att stärka arbetet mot antisemitism.
  • Under 2021 bidrog Sverige med 200 miljoner kronor och deltog i arbetet för att stärka Covax möjlighet att få tillgång till vaccin.
  • Under våren 2021 beslutade regeringen om nya strategier för utvecklingssamarbetet i Latinamerika.
  • Sveriges nedrustningspolitik ska även i framtiden vila på en stark kunskapsbas därför inrättades på regeringens initiativ ett kunskapscentrum för kärnvapennedrustning - Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning - vid Uppsala universitet 2021.
  • Den 16 maj 2022 fattade den socialdemokratiska regeringen, med ett brett stöd i riksdagen, beslut om att ansöka om medlemskap i Nato.
  • S-regeringen ökade det humanitära biståndet till Ukraina från 34,98 miljoner år 2021 till 515 miljoner år 2022.
  • S-regeringens demokratisatsning, Drive for Democracy, har nått över en miljon över hela världen. Insatser under Corona-pandemin har bidragit till att stärka demokratiska krafter där demokratin och mänskliga rättigheter utmanas — inte minst fackligt förtroendevalda.
  • Regeringen har beslutat om den största satsningen på civilt försvar i modern tid. Sammanlagt förstärks det civila försvaret med 4,2 miljarder kronor fram till 2025.
  • Försvarspropositionen 2021-2025 innebär den största höjningen av anslagen på 70 år. Mellan 2015 och 2020 har nivån på anslagen till det militära försvaret ökat med 25 procent och under perioden 2021 till 2025 ökar nivån på anslagen med ytterligare ca 45 procent.
  • S-regeringen föreslår ett nytt amfibieregemente i Göteborg, en flygflottilj i Uppsala och nya regementen i Arvidsjaur, Kristinehamn, Falun och Sollefteå med ett utbildningsdetachement i Östersund.
  • 2020 var antalet asylsökande det lägsta på tjugo år.
  • Ny migrationslagstiftning på plats där tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel. Med den nya lagen får Sverige nu en långsiktigt hållbar migrationslagstiftning, som upprätthåller asylrätten och befrämjar integration.
  • Införandet av en rättsstatsmekanism som villkorar stöd från EU:s budget med efterlevnad av rättsstatens principer.
  • Stärkt arbetet för kärnvapennedrustning igenom Stockholmsinitiativet.
  • S-regeringen tillsatte ett särskilt sändebud mot organiserad brottslighet.

2014-2018

  • Sverige erkände Palestina 2014. Sverige invalt i FNs Säkerhetsråd 2017-2018 med stor majoritet.
  • 2018 höjdes biståndet till 1 procent av BNI.
  • Gräns- och id-kontroller, den tillfälliga lagen, återvändandeavtal med Afghanistan. Migrationsverkets förvarsplatser har ökat med drygt 100 procent, från 257 till ca 520 platser.
  • Återaktivering av värnplikten och växande kullar av värnpliktiga. Återupprättad militär närvaro på Gotland. Överenskommelser om ca 26 miljarder kronor på försvaret 2016-2020.
  • Feministisk utrikespolitik införs.
  • Förbättrat utstationeringsdirektiv Länk till annan webbplats. som bättre upprätthåller principen om lika lön för lika arbete – det går inte längre att i samma utsträckning konkurrera med osunda villkor eller dumpade löner.

HELA LANDET SKA VÄXA OCH LEVA

2014-2018

  • 21 beslut om att flytta ut hela eller delar av statliga myndigheter från huvudstaden, vilket hittills inneburit att knappt tusen tjänster har omlokaliserats till andra delar av landet.
  • Stora tillskott har gjorts för att rusta och bygga nya vägar och järnvägar, i hela landet.
  • En livsmedelsstrategi Länk till annan webbplats. har sjösatts. Ett särskilt driftstöd har införts för att öka tillgången till livsmedelsbutiker i glesbygd.
  • Cirka 5,5 miljarder kronor har satsats på bredbandsstöd och tusentals företag och hushåll har fått tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.

2018 och framåt

  • Driftstödet, ett stöd till livsmedelsbutiker på landsbygden, fördubblas under 2018-2022. Cirka 270 butiker omfattades 2019.
  • Regeringen har presenterat den största ekonomiska ramen någonsin för infrastruktursatsningar. Totalt närmare 900 miljarder kronor för perioden 2022-2033.
  • Fler statliga servicekontor i hela landet. Idag finns över 120 servicekontor runt om i Sverige.
  • Mindre kommuner får bättre förutsättningar genom förändrat utjämningssystem. Regeringen fortsätter att avsätta särskilda medel för riktade insatser i kommuner och områden med socioekonomiska utmaningar.
  • Nationell bredbandssatsning om totalt 2,85 miljarder kronor (2020-2025) samt cirka 1 miljard kronor 2019-2020 inom landsbygdsprogrammet.
  • Regeringen har presenterat den största ekonomiska ramen någonsin för infrastruktursatsningar. Totalt närmare 900 miljarder kronor för perioden 2022-2033. (Ungefär 876 miljarder).

JÄMSTÄLLDHET

2014-2018

  • En tredje reserverad (pappa-)månad i föräldraförsäkringen infördes.
  • Ny samtyckeslagstiftning, höjda straffa för grov våldtäkt och grov misshandel, stärk skydd mot trakasserier. Skärpta påföljder för överträdelse av kontaktförbud, nya bestämmelser för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap.
  • Regeringen gör också stora satsningar på att bekämpa hedersvåld- och förtryck Länk till annan webbplats. med bland annat 100 miljoner kronor 2018 för att bekämpa hedersförtryck.
  • En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor tas fram.

2018 och framåt

  • Statsbudgeten för 2021 ger mer till kvinnor än till män och mer till vanligt folk där de tiondelar av befolkningen som har minst (decil 1-3) får den största procentuella höjningen av ekonomisk standard.
  • En samlad, flerårig satsning för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Omfattar åtgärder 57 miljoner kronor årligen 2019-2020.
  • Regeringen har beslutat att avsätta 100 miljoner kronor årligen 2020-2021 för att stärka de ideella kvinno- och tjejjourernas arbete.
  • Familjerätten har moderniserats. Vi har bedrivit ett arbete för att – med utgångspunkt i barnets bästa – modernisera den familjerättsliga lagstiftningen. Vi har stärkt skyddet för barn i vårdnadstvister, moderniserat reglerna för bekräftelse av föräldraskap samt faderskapsutredningar, skärpt lagstiftningen om utländska månggiften, moderniserat reglerna för assisterad befruktning och infört jämlika regler för föräldraskapspresumtion.
  • Regeringen intensifierade arbetet med mäns vål mot kvinnor och presenterar ett historiskt omfattande åtgärdspaket med 40 punkter uppdelade i fyra områden:
    • Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld
    • Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn.
    • Effektivare brottsbekämpning.
    • Förbättrad kundskap och metodutveckling.

KLIMAT

2014-2018

  • Sverige antog världens mest ambitiösa klimatmål. Vi införde ett klimatpolitiskt ramverk med klimatlag och klimatmål för att bli världens första fossilfria välfärdsland och 2045 inte längre ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
  • Vi drev på för snabbare utsläppsminskningar globalt och i EU.
    • Vi stod på oss för ett ambitiöst och bindande Parisavtal med sikte på att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grader.
    • Vi har fått med USA och Indien för att minska industriutsläppen (genom initiativitet LeadIT).
    • Vi reformerade EU:s utsläppshandel med ett svenskt förslag som gjort utsläppsrätterna många gånger dyrare och nu stänger ned Europas kolkraft i en takt som ingen hade kunnat föreställa sig för bara fem år sedan.
  • Industriklivet infördes och snabbade på industrins omställning för att pressa utsläppen och nå nya exportframgångar och skapa nya jobb.
  • Miljöbudgeten fördubblades.
  • Den största tågsatsningen i modern tid presenterades.
  • Klimatklivet för investeringar i förnybar el, laddstolpar och biogas i hela landet lanserades.
  • Fossilfritt Sverige startas för att öka takten i klimatomställningen. Målet är att bygga en stark industri och skapa fler jobb och exportmöjligheter genom att bli fossilfria.

2018 och framåt

  • Sverige visar att det går att skapa nya jobb och sänka utsläppen på samma gång. Våra växthusgasutsläpp har minskat med 40 procent sedan 1990. Vi har klarat etappmålet för 2020.
  • Vi drev på så att EU kom överens om en ny klimatlag på EU-nivå med målet om en nettominskning av EU:s utsläpp på minst 55% till 2030 jämfört med 1990.
  • Med en tydlig politisk styrning mot fossilfrihet, generösa stöd och framåtlutade företag skapas nu tiotusentals nya jobb när Sverige nyindustrialiseras med enorma investeringar i klimatvänlig tillverkning av batterier och fossilfritt stål.
    • Stora industriinvesteringar görs över hela landet men nyindustrialiseringen i norra Sverige är unik. Närmare 1 000 miljarder bedöms investeras för gröna produkter och fler jobb. Trycket i Norr- och Västerbotten är så stort att en samordnare utses.
  • Svensk export av klimateffektiv teknik pressar ned utsläppen i andra länder med motsvarande halva Sveriges nationella utsläpp.
  • Inför kvotplikt som ökar inblandningen av förnybart i all bensin och diesel så att alla bilförare, oavsett var man bor eller vilken bil man har, kan bidra till omställningen.
  • Genomför de största investeringarna i miljö- och klimat i Sverige någonsin.
  • Kräver förnybart i flygbränslen – för vi ska inte sluta resa, bara sluta släppa ut.
  • Inför gröna obligationer och styrt om de allmänna pensionsfonderna mot hållbara investeringar.
  • Ett riktat miljardstöd på 6 miljarder till kollektivtrafiken.

Läs mer om politik vi gjort och vill göra