NYHET
Ny rapport: vinstjakt sänker lärartätheten och lärarlönerna
Vinstjakten i svensk skolan får stora konsekvenser. En ny RUT-rapport visar att friskolor har lägre lärartäthet, lägre lärarlöner och mindre utbildad personal än kommunala skolor.
Samtidigt som friskolor pressar sina personalkostnader för att öka vinstmarginalerna är skolpengen utformad på ett sätt som överkompenserar friskolor för kostnader de inte har. Bara det senaste året har de fyra största skolkoncernerna gjort överskott på drygt 1,3 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 2 200 lärare i grundskolan.
-– Ju längre tiden går, desto större konsekvenser får Sveriges extrema skolexperiment. Och desto svårare blir det att stoppa kaoset. När svenska folket nu går till valurnorna så kan det vara sista chansen att få bort marknadsskolan, säger skolminister Lina Axlesson Khilblom.
Skolministern höll under måndagen en pressbrief tillsammans med integrations- och migrationsminister Anders Ygeman om den nya RUT-rapporten.
Friskolornas marknadsandelar ökar år för år i svensk skola. Konsekvensen är ett guldregn över skolkoncernerna och ett slöseri med skattepengar. Resurser som skulle gå till våra barns utbildning försvinner i stället i vinstjakt.
– För varje dag som går så ser vi exempel på hur vinstjakten i skolan leder helt fel. Målet måste vara att elever ska lära sig det som behövs, inte att skapa vinst åt utländska riskkapitalister, säger integrations och migrationsminister Anders Ygeman.
Nya RUT- rapporten ”Skolstatistik” visar att:
- Friskolor har generellt lägre lärartäthet än kommunala skolor. I kommunala gymnasieskolor gick det förra året 11,5 elever per lärare, i fristående gymnasieskolor 14,5 elever per lärare. Och gapet ökar över tid.
- Friskolor har kraftigt lägre andel lärare eller personal med pedagogisk högskoleexamen. Exempelvis hade kommunala grundskolor 85 procent lärare förra året en pedagogisk examen, jämfört med fristående grundskolor där bara 71 procent hade det, en 14 procentenheter lägre andel.
- Friskolor i privat sektor har generellt lägre löner än kommunala skolor, och skillnaderna ökar. Gymnasielärare i privat sektor hade exempelvis förra året 1800 kronor lägre lön varje månad jämfört med sina kollegor inom offentlig sektor.
- Friskolorna ökar sina marknadsandelar i både förskola och grundskola och växer kraftigt inom gymnasieskolan. Valet 2022 handlar om Sverige ska maximera elevers kunskap eller låta stora skolkoncerner maximera sin vinst.
Socialdemokraterna vill ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan från marknaden och förbjuda vinstuttag ur skolan. Partiet vill göra om skolpengen i grunden så att resursfördelningen bidrar till ökad kunskap och likvärdighet – i stället för att överkompensera vinstdrivande friskolekoncerner. Socialdemokraterna anser att offentlighetsprincipen ska gälla även friskolor, så att information om offentligt finansierad skolverksamhet inte göms undan som affärshemligheter.
Uppdaterades senast: