Information om valet
Valdagen infallet alltid den andra söndagen i september. Då har du, tillsammans med andra väljare, möjlighet att bestämma vilka som ska representera dig i Sveriges riksdag, kommuner och regioner (tidigare landsting). Tillsammans bestämmer ni hur framtiden ska bli.
Din röst är viktig. Den är med och bestämmer hur samhället ska se ut. Hur skolan ska bli och hur mycket pengar vården ska få. Hur många poliser vi ska ha och hur vi ska snabba på klimatomställningen.
Det går att rösta på olika partier och kandidater i de olika valen. Efter ett rekordhögt valdeltagande 2018 (mer än 87 procent av alla röstberättigade svenskar röstade i riksdagsvalet 2018) så verkar valdeltagandet ha minskat något 2022. Trots det har Sverige fortfarande ett högt valdeltagande om man jämför internationellt.Här kan du läsa mer om valresultatet 2022 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
18 dagar före valet kommer ditt röstkort på posten. Röstkortet är personligt och skickas till din folkbokföringsadress. På röstkortet står det vilka val du har rösträtt till, vilket valdistrikt du tillhör samt adress och öppettider till din vallokal, som exempelvis kan vara en skola eller ett äldreboende.
Vallokalerna är öppna från klockan 8.00 till 20.00 på valdagen.
I vallokalerna finns valsedlar till de olika partierna och valkuvert som du tar med dig bakom en grön skärm. Valsedlarna är färgkodade för att visa vilket val de gäller för:
- Vit – val till kommunen
- Blå – val till regionen
- Gul – val till riksdagen
Du får ett kuvert till varje valsedel. Bakom skärmen gör du i ordning din röst utan att någon kan se dig. Kryssa för en politiker om du vill. Du behöver inte sätta för ett kryss, då går din röst till den som står överst på listan. Röstmottagaren prickar sedan av dig i röstlängden och lägger dina valkuvert i valurnorna. Du kan inte rösta digitalt eller med bank-id.
Till vallokalen ska du ta med dig:
- Id-handling/legitimation.
- Har du ingen id-handling kan en annan person intyga din identitet, men då måste den personen visa en id-handling.
- Ta gärna med röstkort. Det är inget krav men praktiskt.
Utlandssvenskar kan tidigast rösta på svenska ambassader och konsulat i utlandet ungefär tre veckor innan valdagen.
Om du har svårt att ta dig till din vallokal på valdagen kan du förtidsrösta i en röstningslokal var som helst i hela landet. Du kan förtidsrösta från 18 dagar före valdagen – och ända fram till valdagen. Du kan också rösta i din vallokal på själva valdagen. Röstkort och id-handling krävs för att du ska kunna förtidsrösta. Läs mer om förtidsröstning här.
Ungefär tre veckor innan valdagen startar budröstningen. Du som på grund av hög ålder, funktionshinder eller sjukdom kan rösta via bud. Det betyder att någon annan tar din röst till vallokalen.
Valmyndigheten ansvarar för att valet genomförs. Det är valnämnden i varje kommun som ansvarar för att rekrytera röstmottagare som ska arbeta med förtidsröstning eller röstning i vallokal på valdagen.
När du röstar gör du det först och främst på ett parti. Om du vill att någon särskild av partiets kandidater ska bli vald kan du personrösta. Att personrösta är din möjlighet att kunna påverka ordningsföljden mellan kandidaterna på valsedeln. Du kan bara kryssa för ett namn. Att stryka ett namn har ingen betydelse. Om du vill personrösta på den person som står överst på listan behöver du också kryssa. Information om vilka partiet och kandidater du kan rösta på hittar du här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Riksdagsvalet
Du har rätt att rösta i riksdagsvalet om du:
- är svensk medborgare
- har fyllt 18 år senast på valdagen
- är eller har varit folkbokförd i Sverige.
I riksdagen sitter 349 ledamöter som representerar olika partier. För att komma in i riksdagen måste ett parti få minst fyra procent av rösterna i hela landet eller tolv procent i en enskild valkrets. Hur många platser ett parti får i riksdagen beror på hur många röster partiet har fått. Det finns ingen övre eller undre gräns på hur många partier som får sitta i riksdagen.
Sedan 2014 finns åtta partier representerade i riksdagen:
Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet.
Av de 349 riksdagsledamöterna som valts in i Sveriges riksdag är 188 män (54 procent) och 161 kvinnor (46 procent). Den yngsta ledamoten är född 1999 och den äldsta 1946. Politikerna i riksdagen kommer från olika delar av landet.
Kommunvalet och regionvalet
För att få rösta i regionvalet och kommunvalet måste du vara:
- svensk medborgare och folkbokförd i regionen, kommunen eller medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare på Island eller i Norge och vara folkbokförd i regionen, kommunen eller
- medborgare i något annat land eller statslös, och ha varit folkbokförd i Sverige i tre år i följd före valdagen, samt vara folkbokförd i regionen eller kommunen.
Regionvalet
Det finns knappt 4 600 förtroendevalda i Sveriges 21 regioner.
Regionfullmäktige är det högsta beslutande organet på regional nivå. Fullmäktige representerar befolkningen och tar beslut i regionernas viktigaste frågor, bland annat sjukvården och kollektivtrafiken. I regionvalet måste ett parti få minst tre procent av rösterna för att få en plats i regionfullmäktige.
Kommunvalet
Det finns 290 kommuner i Sverige. Var fjärde år är det kommunval i Sverige. Då väljs de företrädare som representerar allmänheten i Kommunfullmäktige, som är kommunens högst beslutande organ och fungerar som kommunens riksdag. I kommunvalen finns en spärr på två procent om kommunen utgör en enda valkrets och tre procent om kommunen är indelad i flera valkretsar. Kommunen sköter en stor del av vår samhällsservice, som till exempel skola och omsorg, vägar, vatten och var det ska byggas hus och parker.
Uppdaterades senast: