Så bygger vi Sverige starkt med en hållbar infrastruktur

Största järnvägssatsningen i modern tid

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har nu fattat beslut om en nationell plan för infrastrukturen för åren 2018–2029. Det är en satsning på totalt 700 miljarder kronor och den största järnvägssatsningen i modern tid.

Planen omfattar stora satsningar på såväl nybyggnation som upprustning och modernisering av befintlig infrastruktur. Beslutet innehåller också flera viktiga satsningar på sjöfart och väg. Totalt satsar vi 100 miljarder kronor mer än vad den förra borgerliga regeringen gjorde.

Den nya nationella planen är en viktig del i vårt starka samhälle, och innebär att vi tar ett betydande steg för att möjliggöra omställningen till ett fossilfritt välfärdsland, ett ökat bostadsbyggande och förbättrade förutsättningar för näringslivet i hela landet.

Satsningarna i korthet

Namngivna objekt
Planen innehåller stora satsningar på att utveckla järnvägssystemet och öka kapaciteten. Bland annat kan nämnas Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå som påbörjas under planperioden, men också att regeringen nu ser till att Sydostlänken mellan Älmhult och Blekinge kustbana, väster om Karlshamn, kan byggas ut och rustas upp. Regeringen utökar också satsningarna på dubbelspårsutbyggnaden längs Ostkustbanan, mellan Gävle och Kringlan.

Regeringen flerdubblar satsningarna på investeringar i farleder och slussar jämfört med föregående plan och avsätter nu medel för den viktiga farledsfördjupningen in till Göteborgs hamn.

Mötesseparering av vägar med låg säkerhetsstandard ger stor trafiksäkerhetsnytta, som innebär att hastighetsgränsen normalt kan bibehållas och att tillgänglighet och framkomlighet därmed säkras. Några exempel på större investeringar för att förbättra säkerheten på det nationella vägnätet är mötesseparering av flertalet av återstående sträckor på E4 mellan Hudiksvall och Luleå samt på E20 mellan Örebro och Göteborg och även flera delsträckor på bland annat E10 i Norrbotten.

Drift och underhåll av statliga järnvägar
Anslaget till drift och underhåll av järnvägen ökar med hela 47 procent kommande planperiod jämfört med föregående plan, något som kommer att ge en stor effekt på nuvarande järnvägsanläggningars status.

Bland de större reinvesteringarna på järnväg kan särskilt nämnas Sävenäs rangerbangård i Göteborg, Getingmidjan i Stockholm samt åtgärder på Värmlandsbanan mellan Laxå och Kil och Viskadalsbanan mellan Borås och Varberg.

Drift och underhåll av vägar
Att vi har fungerande vägtransporter i hela landet som främjar den regionala tillväxten och goda levnadsvillkor är en viktig fråga för regeringen. Regeringen har därför ökat anslaget till vägunderhåll i kommande plan och har sedan tidigare genomfört riktade satsningar på vägunderhåll i landsbygd.

Fortsatta driftbidrag till enskilda vägar kommer att vara ytterligare en viktig åtgärd för att även kunna upprätthålla en god framkomlighet i det lågtrafikerade vägnätet. För att trygga och förbättra framkomligheten även för den tyngre trafiken kommer anslaget till bärighet och tjälsäkring att öka. Åtgärder kommer att påbörjas för att kunna inviga ett vägnät med bärighetsklass 4.

Bland de större reinvesteringar och underhållsåtgärder på det statliga vägnätet kan särskilt nämnas åtgärder på broar, bl.a. väg 137 över Ölandsbron, E6.20 över Tjörnbron, väg 222 över Skurubroarna i Nacka och bro över Kalix älv vid Kalix.

Storstadsavtalen (Sverigeförhandlingen)
Regeringen har avsatt drygt 4 miljarder kronor i nationell plan för medfinansiering av de åtgärder under planperioden som Sverigeförhandlingen ingått överenskommelser om med berörda kommuner och regioner. Det är flera olika kollektivtrafikobjekt i de tre storstadsregionerna, på bl.a. spårväg, järnväg, tunnelbana, linbana och BRT (Buss Rapid Transit) och en stor mängd nya cykelbanor.

Stadsmiljöavtalen
Regeringen har avsatt totalt 12 miljarder kronor under planperioden till stadsmiljöavtalen. Det innebär att staten medfinansierar kommunala och regionala investeringar i infrastruktur för kollektivtrafik och cykel. Det finns ingen bestämd fördelning mellan trafikslagen, men det kan nämnas att i förra sökomgången gick nästan hälften av de utdelade medlen till cykelåtgärder och hälften till kollektivtrafikåtgärder.

Nya stambanor för höghastighetståg
Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer med korta restider som främjar en tydlig överflyttning av resor från flyg till tåg. En utbyggnad ska ske i en takt som ekonomin tillåter och på ett kostnadseffektivt sätt.

Utbyggnaden ska utgå från var och en av de tre ändpunkterna. I den nationella planen för 2018–2029 ingår sträckorna Järna-Linköping (Ostlänken), Lund-Hässleholm samt utöver Trafikverkets förslag även Göteborg-Borås med 3,7 miljarder kronor.

Gränsöverskridande transporter
Regeringen har för avsikt att ta initiativ till en dialog med den norska regeringen kring utvecklingen av de gränsöverskridande stråk som Trafikverket beskriver Stockholm-Oslo, Göteborg- Oslo och Malmbanan/Ofotenbanan. Regeringen ser ett särskilt behov av att länderna gemensamt utreder hur järnvägsförbindelserna i de nämnda stråken kan stärkas.

Sverigeförhandlingen har föreslagit att ett fortsatt bilateralt samarbete mellan Danmark och Sverige ska ske genom att en strategisk analys för en ny fast förbindelse över Öresund mellan Helsingborg och Helsingör tas fram, och att regeringen ska anslå ett belopp motsvarande 5 miljoner danska kronor för genomförandet av analysen under perioden 2018–2020.

Regeringen anser att en strategisk analys förbättrar kunskapsläget inför framtiden och fördelar medel motsvarande 5 miljoner danska kronor, för ändamålet under perioden 2018–2020.