Nya förslag på vägen mot världens första fossilfria välfärdsland

S har höga klimatambitioner

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har under denna mandatperiod lagt en lång rad skarpa förslag för att klara omställningen mot ett fossilfritt välfärdsland och nå de klimatmål som riksdagen beslutat om. Budgeten för miljö och klimat har fördubblats jämfört med alliansens sista budget 2014.

Men det är åtgärder som Moderaterna och SD hotar att avbryta. M och SD sätter skattesänkningar före investeringar för jobb och minskade klimatutsläpp. Eftersom M och SD inte föreslår andra åtgärder som kan minska utsläppen lika mycket kommer de att få svårt att klara klimatmålen och svårt att följa den nya klimatlagen.

Den nya klimatlagen kräver att regeringen varje mandatperiod presenterar en klimatplan för hur riksdagens klimatmål ska uppnås.

Våra förslag

Sverige kan påverka utvecklingen på två sätt: genom att driva på internationellt, och genom att gå före och visa att det går att kombinera lägre utsläpp med jobb och välfärd.

1. Driva på internationellt

• Skärpning av åtagandena i Parisavtalet. Sverige ska i EU arbeta för att möjligheten till uppdatering av ländernas nationella åtaganden som finns i Parisavtalet utlöses. Annars går vi mot en temperaturökning på 3 grader eftersom de åtaganden som länderna berättat att de ska göra inte räcker för att nå målen i avtalet.
  

2. En ambitiös klimatplan

Fortsatta klimatinvesteringar

• Säkerställa att industrin långsiktigt får fortsatt stöd från Industriklivet. Vi kommer att hålla det regeringen lovat kring det stora projektet Hybrit som kan ge fossilfri ståltillverkning och bli en global förebild. Moderaterna och Liberalerna vill i sina senaste budgetförslag ta bort det.
  
• Fortsätta Klimatinvesteringsprogrammet KLIV. Stödet har varit framgångsrikt och lett till att bl.a. 14 000 laddstolpar för elbilar har byggts. Om samma procentandel som hittills går till laddstolpar fortsätter gälla innebär det en satsning på 220 miljoner per år, dubbelt så mycket som Moderaterna föreslår.
  

Minskade utsläpp i transportsektorn

• Staka ut vägen framåt för reduktionsplikten/bränslebytet. Nu har vi ett kraftfullt redskap till stora utsläppsminskningar. Efter valet är det dags att använda det och då börja samtal med branschen för att ta fram en realistisk och ambitiös plan till 2030.
  
• Minska utsläppen från flyget. Flygskatten ska vara kvar. Vi ska se över möjligheten att införa styrmedel för fler gröna inflygningar, införa reduktionsplikt och inblandning av biobränsle även för flyget. Sverige ska fortsätta driva på i EU och internationellt för att flyget i högre utsträckning ska betala sin miljöpåverkan.
  
• Införa styrmedel för mer biogas. Ta fram en nationell plan för biogasen och skärp kraven på kommunerna för återvinning och insamling av olika material, däribland matavfall på ett sätt som gynnar biogas.
  
• Sätta ett tydligt nationellt mål för att minska matsvinnet. En handlingsplan och ett etappmål i miljömålssystemet för minskat matsvinn.
  
• Kraftigt öka de lokala klimatinvesteringarna: 60 procent mer redan nästa år (från 800 till 1,3 miljarder) 2019 och ytterligare en miljard 2020 (till 2,3 miljarder). Industriklivet 300 miljoner 2019 och 2020. Vi vill också fortsätta satsningarna på ökad kollektivtrafik och klimatsmart stadsplanering via stadsmiljöavtalen.
  
• Genomföra en elsatsning. Vi behöver bygga fler elvägar och fortsatt investera i laddstolpar i Sverige via Klimatkliv och stadsmiljöavtal. Elbilscentrum i Göteborg
  Förverkliga den största tågsatsningen i modern tid. Den investering som regeringen redan presenterat kan ge grund för ett kraftigt ökat resande med liten klimatpåverkan.
  
• Göra om reseavdragen. Vi vill att reseavdraget ska ges efter avstånd oavsett vilket fordon man använder. På så sätt gynnas kollektivtrafik och cykelpendling. Landsbygds-befolkningen ska slippa subventionera storstadsbornas pendling till jobbet.
  
• Fortsatt fokus på skogsbaserade nya drivmedel. Skogen kan bli vårt gröna guld om vi fortsätter att driva på den positiva utveckling där restprodukter från skogen utnyttjas till nya moderna drivmedel och material.
  

Satsning på hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi

• Inför mer pant. Pant på mobiltelefoner och andra elektroniska produkter.
  
• Krav på möjlighet till återvinning och cirkularitet. Skärpta krav på att förpackningar ska designas smartare, onödiga förpackningar ska undvikas. EU:s ekodesigndirektiv bör utökas med krav på producenterna för återbruk, reparerbarhet och återvinning.
  
• Ökad upphandling av återvunnet material. Ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att ta fram stöd för kommuner och regioner att kunna ställa krav på ökad andel återvunnet material t.ex. vid nybyggnation.
  
• Fasa ut onödig plast, minska nedskräpningen. Vi vill att alla plastflaskor ska gå att panta. Styrmedel för att minska användningen av engångsplast behöver tas fram, helst inom EU.
  
• Mäta och tydligare följa upp utsläpp från konsumtion. Se över hur statistik och klimatmärkning kan användas för att öka medvetenheten om de utsläpp som orsakas i produktens hela livscykel.
  
• Öka insamlingen och återvinningen av textilier. Se över hur ett system för insamling och återvinning av textiler kan utformas. Utgångspunkten ska vara att de ideella organisationer som samlar in idag kan fortsätta med det samtidigt som andelen textilier som återanvänds eller återvinns inom nya användningsområden måste öka.