• Hem
  • / Nyheter
  • / [2020-09-10] Läsfrämjande insatser i höstbudgeten

10 september 2020

Läsfrämjande insatser i höstbudgeten

Regeringen föreslår en rad läsfrämjande insatser i höstbudgeten. Omkring 200 miljoner årligen satsas på läsfrämjande genom att stärka föräldrar, skola och bibliotek.

Anna ekström

Stärkta bibliotek

Biblioteket är en fristad, ett rum öppet för alla, som ger fri tillgång till litteratur och information. Här kan var och en, oavsett bakgrund, ta del av kulturupplevelser och söka kunskap. Allas möjlighet till delaktighet i samhällslivet och fri åsiktsbildning är grunden för vår demokrati. Det är också grunden för bibliotekens verksamhet.

När krisen hotar kulturen märker vi hur mycket kulturen betyder. Folkbibliotek runt om i landet har en stor betydelse för människor genom att de tillhandahåller litteratur och fungerar som mötesplats. Biblioteken är också den viktigaste läsfrämjande aktören utanför skolan. Att stärka biblioteken innebär också en satsning på ökat läsande.

Biblioteken ska finnas tillgängliga för alla. Satsningen Stärkta bibliotek, som syftar till att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet, ska därför fortsätta även 2021 och framåt. Därför investeras 150 miljoner kronor under 2021, och därefter 75 miljoner kronor årligen 2022-2023 som en fortsättning på satsningen.

Hur kommer medlen att fördelas?
Det är Statens kulturråd som ansvar för fördelningen. Syftet med stödet är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. Över 90 procent av landets 290 kommuner har sökt och beviljats bidrag inom ramen för stärkta bibliotek under 2018-2020.

Kommer någon del av satsningen fördelas via kultursamverkansmodellen?
Satsningen kommer att ske via Kulturrådet. Regionerna kan även inom ramen för kultursamverkansmodellen fördela medel till regional biblioteksverksamhet och till litteratur- och läsfrämjande.

Fortsatt satsning på att stärka alla elevers läsförmåga

Alla elever ska lära sig mer. Att skolan rustar alla elever med en grundläggande läsförståelse är avgörande för att barn och unga ska klara sina studier och kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Men det finns i dag stora skillnader mellan grupper vad gäller såväl läsförståelse som läsintresse. Därför föreslås 25 miljoner kronor avsättas årligen fram till och med 2023 för att främja alla elevers läsförmåga.

Varför behövs fortsatta satsningar på läsning?

Betydelsen av läsförståelse och förmåga att tillgodogöra sig skriftlig information kan inte överskattas. Ska kunskapsresultaten fortsätta öka behöver vi fortsätta satsa på varje årskull svenska elevers läs- och skrivförmåga. Dessutom är möjligheten för alla som växer upp i Sverige att utveckla en grundläggande läsförmåga en demokratisk rättighet. Att satsa på läsning är helt enkelt att satsa på framtiden.

Bakgrund

Syftet med satsningen är att fortsatt stärka varje elevs läsförmåga. En grundläggande läsförmåga är grundläggande för fortsatt lärande och utbildning generellt samt för individens möjligheter i framtida arbetsliv. Även om PISA-resultaten pekar i rätt riktning – kunskapsresultaten är tillbaka på samma nivå som 2006 och Sverige är nu bättre än OECD-genomsnittet har vi en ojämlikhet att brottas med. Det finns i dag stora skillnader mellan grupper vad gäller såväl läsförståelse som läsintresse, skillnader främst relaterade till kön och socioekonomisk bakgrund. Vi måste fortsatt satsa på att alla elever oavsett kön ska få en grundläggande läsförmåga oavsett vilka föräldrar de har, i vilken skola de går eller var i landet de bor.

Genomförande av läsdelegationens förslag

Läsdelegationen (utredning från 2018) hade i uppdrag att lämna förslag om hur alla barn och unga kan få likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. Nu ska läsdelegationens förslag genomföras i enlighet med vad som är överenskommet i Januariavtalet. Det innebär att vi satsar på en lång rad läsfrämjande insatser:

  • Ett läsråd, som bland annat ska samla läsfrämjande aktörer från olika delar av samhället, inrättas för att mobilisera samhällets kraft för en stärkt läsförmåga för alla barn och unga. Läsrådet bör ges möjlighet att ge synpunkter på hur det läsfrämjande arbetet utformas.
  • Satsningen Bokstart byggs ut. Bokstart är en satsning på små barns språk- och läsutveckling. Med ökade ambitioner och stärkt finansiering kan fler barn få tillgång till läsningen, böckernas och litteraturens värld.
  • Vidare stärks finansieringen för Kulturrådets läsfrämjande arbete, projekt som bidrar till att fler i alla åldrar kan ta del av litteratur och lockas till läsning, som t.ex. uppläsningar, sagostunder, poesisalonger, läsfrämjande i skolan, på loven och på arbetsplatser, läsande vuxna förebilder och mycket mer.
  • Ett läsfrämjande lyft för folkbibliotekarier införs, som syftar till kompetensutveckling inom litteraturförmedling och läsfrämjande med ett särskilt fokus på barns och ungas läsning.

Detta är ett paket för att stärka samhällets insatser för en stärkt läsförmåga, och för att samla samhällets aktörer i en kraftsamling för att stärka ungas läsförmåga. Hela paketet uppgår till 55 miljoner kronor för 2021, och därefter 75 miljoner per år under 2022–2023. Fr.om 2024 avsätts 45 miljoner konor årligen.

Uppdaterades senaste: 10 september 2020