• Hem
  • / Nyheter
  • / [2020-09-16] Satsningar på miljöteknik - för att nå utsläppsmålet för 2045

16 september 2020

Satsningar på miljöteknik - för att nå utsläppsmålet för 2045

Regeringen föreslår flera satsningar som kan bidra till att nå målet om nettonollutsläpp senast 2045 och negativa utsläpp därefter. Satsningar på industriklivet, gröna investeringar och fler kolsänkor är några av satsningarna som ska få Sverige att nå målet.

Nyindustrialisering - Socialdemokraterna villatt industrin fortsättningsvis ska vara viktig för svensk tillväxt

Regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

IPCEI

Industrin har en viktig roll i klimatomställningen och för att nå nettonollutsläpp.

Medverkan i samarbeten på EU-nivå i industriella ekosystem stärker näringslivets konkurrenskraft och bidrar till minskad klimatpåverkan genom teknikutveckling, innovation och export av svenska hållbara innovationer. Projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) är ett av flera relevanta verktyg som används för att stärka industrin i Europa.

För att säkerställa att Sverige kan delta i IPCEI-projekt och därigenom stärka industriella ekosystem som främjar en snabb omställning till ett hållbart samhälle föreslår regeringen en satsning på 200 miljoner kronor 2021. Regeringen beräknar 200 miljoner kronor 2022 och 70 miljoner kronor 2023-2027 för ändamålet.

Sverige deltar redan med elektromobilitetslaboratoriet för elektrifierade transporter och anmält deltagande med Northvolt Labs AB i Västerås för hållbar batteritillverkning. Andra industriella ekosystem som hittills pekats ut och kan komma att bli aktuella för gemensamma projekt är vätgas, koldioxidneutral industri, råmaterial samt rena, uppkopplade och autonoma fordon.

Avdrag för gröna investeringar

I syfte att underlätta klimatomställningen föreslås även ett avdrag för gröna investeringar som kan användas av privatpersoner som installerar grön teknik. Den nya skattereduktionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Genom ett nytt skatteavdrag för privatpersoner som gör gröna investeringar i ny teknik som till exempel solceller, energilagring och laddboxar, förenklar vi för människor att delta i klimatomställningen. En förenkling av den nuvarande modellen för gröna investeringar gör att privatpersoner vars investeringar uppfyller rätt kriterier blir garanterade att få ta del av subventionen och att det dessutom går snabbare.

Skattereduktion för installation av grön teknik föreslås ges med 15 procent av arbets- och materialkostnaderna för installation av solceller och med 50 procent av arbets- och materialkostnaderna för installation av lagring av egenproducerad elenergi och installation av laddningspunkt till elfordon. Skattereduktionen får för ett beskattningsår uppgå till högst 50 000 kronor.

Industriklivet – lagring av koldioxid från förnybara källor

Sedan 2018 har Industriklivet gett stöd till att utveckla lösningar för att minska de utsläpp inom industrin som är svårast att komma åt och sedan 2019 även tekniker för negativa utsläpp. Regeringen aviserar en kommande satsning på avskiljning och lagring av koldioxid från biogent ursprung (bio-CCS) genom ett driftstöd. Bio-CCS leder till negativa utsläpp och kan bidra till att nå nettonollutsläpp senast 2045 och negativa utsläpp därefter.

Energimyndigheten föreslås bli ett nationellt centrum för CCS och föreslås även tillföras medel för att ta fram ta fram ett system med omvända auktioner alternativt lagringspeng för avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor (bio-CCS). Regeringen beräknar 50 miljoner kronor 2022 och 200 miljoner kronor 2023 för detta. Avisering sker under Industriklivet.

Regeringen föreslår även en satsning på tre miljoner kronor 2021 för att Energimyndigheten ska bli ett nationellt centrum för avskiljning och lagring av koldioxid. Därefter beräknas myndigheten tillföras 5 miljoner kronor per år i samma syfte. I uppdraget ingår bland annat att främja tillämpning och kostnadssänkningar i tekniken. Myndigheten ska också samordna de offentliga insatser som krävs för att tekniken ska få spridning.

Uppdrag Skogsstyrelsen och Jordbruksverket om kolsänka

Skog kan ta upp och lagra växthusgaser och fungerar därför som kolsänka. För att klara Parisavtalets mål kommer negativa utsläpp behövas på global nivå för att nå 1,5-gradersmålet. I Sverige kan kompletterande åtgärder spela en roll för att nå de svenska etappmålen till 2030, 2040 och 2045 och kommer att vara nödvändiga för att nå negativa utsläpp efter 2045.

Skog kan ta upp och lagra växthusgaser och kan därför fungera som kolsänka. Därtill kan biobaserade produkter göra stor klimatnytta i att ersätta fossila resurser.

En möjlig kompletterande åtgärd är att minska utsläpp eller öka kolsänkor i landskapet. Detta är en viktig anledning till att regeringen, parallellt med detta uppdrag, föreslår en satsning på återvätning av våtmarker.

Regeringen föreslår att medel tillförs Statens jordbruksverk och Skogsstyrelsen för att, i samråd med bl.a. Naturvårdsverket och länsstyrelserna, utforma kriterier och utveckla metoder för att bedöma vilka marker som är lämpliga för åtgärder som åstadkommer negativa utsläpp av växthusgaser genom ökad kolsänka eller minskade utsläpp i skog och mark.

Uppdaterades senaste: 16 september 2020