Friskolor ska inte få pengar för ett ansvar de inte har

Samhället ska ta tillbaka kontrollen över skolan och där är likvärdigheten för huvudskolmän en central fråga. Om alla skolor ska vara bra skolor måste de ges förutsättningar för det.

Det var huvudbudskapet när statsminister Magdalena Andersson och skolminister Lina Axelsson Kihlblom under torsdagen presenterade en rad reformer som ska ge mer rättvisa och likvärdiga förutsättningar mellan kommunala och fristående huvudmän.

Idag får fristående huvudmän lika mycket pengar i grundbelopp som kommuner trots att de inte har samma ansvar. Kommuner har till exempel – till skillnad från friskolor – en lagstadgad skyldighet att se till så att alla barn i kommunen kan erbjudas en skolplats och ta emot nyinflyttade barn.

Kommuner måste också ha plats för att kunna ta emot elever om en friskola lägger ner och måste även till skillnad från fristående skolor hantera att elevkullarna varierar över tid. Även det kostar pengar.

Sammantaget innebär dagens ordning ett ineffektivt utnyttjande av skattemedel och får negativa effekter för likvärdigheten i skolan.

– I praktiken handlar om det om att vi idag riskerar en kollektiv bestraffning av barn som går i kommunala skolor, samtidigt som den som äger friskolor får en ekonomisk bonus, konstaterade Magdalena Andersson vid torsdagens pressträff.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och bestämmelserna om bidrag föreslås gälla från kalenderåret 2024. Regeringen planerar också att ge Skolverket i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur avdraget ska beräknas och kommunerna behöver ges möjlighet att i god tid förbereda genomförandet av förslagen.

Magdalena Andersson kunde också berätta att regeringen kommer gå fram med en skoloffensiv för att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över den svenska skolan.

– Resultatet av marknadiseringen är tydligt: ökad segregation och större klyftor mellan människor.