Gå till innehåll

NYHET

Stopp för brott och fusk i offentliga upphandlingar

Fusk och brottslighet på arbetsmarknaden – så kallad arbetslivskriminalitet – göder den organiserade brottsligheten och ska bekämpas med samhällets fulla styrka.

Den 3 juni 2022 presenterade S-regeringen därför ett förslag om hur offentlig upphandling kan bli ett kraftfullare verktyg i kampen mot den växande arbetlivskriminaliteten.

I Sverige genomförs varje år ca 18 000 upphandlingar till ett värde av över 800 miljarder kronor. Det är skattepengar och ska användas på ett ansvarsfullt sätt. Offentlig upphandling ska aldrig bidra till osund konkurrens eller till att dumpa villkoren på svensk arbetsmarknad. Regeringen fortsätter att vända på varje sten för att bekämpa kriminaliteten. Oseriösa leverantörer som har gjort sig skyldiga till brott eller inte betalat sina skatter eller andra avgifter ska inte kunna få offentliga kontrakt genom upphandlingar.

– Så enkelt borde det vara men tyvärr fattas det idag verktyg i myndigheternas och kommunernas verktygslåda för att säkerställa detta, sa civilminister och ansvarig minister för offentliga upphandlingar Ida Karkiainen när hon och bostads- och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson på fredagen presenterade en ny utredning som syftar till att skapa ordning och reda och sund konkurrens i den offentliga upphandlingen.

Ida Karkiainen och Johan Danielsson har under våren genomfört tre rundabordssamtal om hur oseriösa aktörer kan motverkas i offentliga upphandlingar. Samtalen var kopplade till tre fokusbranscher: bygg-, städ- och transportbranscherna.

Signalen var tydlig från ansvariga myndigheter men också från fack, arbetsgivare och akademi: Den offentliga upphandlingen är helt enkelt inte tillräckligt bra på att hindra oseriösa aktörer från att sko sig på offentliga kontrakt. Det handlar både om vem som får kontrakten och vem som utför arbetet.

Det saknas idag bland annat möjligheter för upphandlande myndigheter att på ett enkelt sätt kunna kontrollera leverantörer som har gjort sig skyldiga till brott eller har begått andra överträdelser mot gällande lagstiftning. Långa leverantörskedjor inom framför allt vissa branscher är en riskfaktor för att överenskomna avtalsvillkor inte uppfylls av samtliga underleverantörer.

– När jag är ute och reser i landet och pratar med byggnadsarbetare, lokalvårdare, målare, fackombud och företagare möts jag av en mörk bild av arbetslivskriminalitetens utbredning, sa Johan Danielsson.

Även civilministern berättade om historier från regionala skyddsombud och fackligt aktiva som beskriver hur anställda lämnar arbetsplatsen när de dyker upp. Det handlar om närmast omänskliga arbetsvillkor, människor i utsatt ställning som luras på löner och jag hör om livsfarliga arbetsplatser. Seriösa svenska företag som sköter sig, betalar svenska löner och har schyssta villkor berättar också om den påträngande rädslan att riskeras att konkurreras ut av de som fuskar.

Ida Karkiainen och Johan Danielsson budskap var tydligt: Kampen mot arbetslivskriminaliteten ska växlas upp. De som livnär sig på att utnyttja andra människor ska inte sova gott på nätterna. Vägen dit handlar om att motarbeta de affärsmodeller som driver på arbetslivskriminaliteten. Det ska vara svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad.

Därför tillsätter regeringen nu en utredning som får ett antal uppdrag som tillsammans syftar till ordning och reda och sund konkurrens i den offentliga upphandlingen.

Utredningen ska särskilt titta på en myndighetsfunktion som får ansvaret för att samla in och lämna ut information om de uppgifter som behövs för att kontrollera leverantörer. I dag måste varje enskild upphandlare själv kontrollera om leverantörens uppgifter stämmer. Det har visat sig vara varken effektivt eller praktiskt hållbart.

Utredningen ska även ta ställning till om reglerna för att utesluta leverantörer från att delta i valfrihetssystem är ändamålsenliga eller om de bör ändras, samt undersöka om det bör införas obligatoriska krav på arbetsrättsliga villkor vid icke-direktivstyrda upphandlingar. Det kan till exempel handla om krav på lön, semester och arbetstid.

Kort om utredningen:

Utredningen startar 1 september och uppdraget ska redovisas den 31 augusti 2023. Utredare blir Annika Brännström, tidigare generaldirektör för Bolagsverket och nu Leveransområdeschef för Tjänster och infrastruktur på DIGG, Myndigheten för digital förvaltning.

Utredaren ska:

  • föreslå ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll
  • ta ställning till om reglerna om uteslutning från deltagande i valfrihetssystem bör skärpas
  • utreda möjligheten att begränsa antalet underleverantörsled
  • bedöma möjligheterna för upphand­lande myndigheter och enheter att behandla personuppgifter vid avtalsuppföljning
  • ta ställning till om det bör införas obligatoriska krav på arbetsrättsliga villkor vid icke-direktivstyrda upphandlingar.

Uppdaterades senast: