Gå till innehåll

Markera en text för att lyssna och översätta vid avsnittet eller klicka direkt på lyssna.

Hur använder jag verktyget?

Lyssna

Klicka på "Lyssna" för att läsa upp sidans innehåll. Du kan även markera ett avsnitt för att få det uppläst.

Översätt

Översätt text och få den uppläst på ett annat språk. Markera texten och välj ”Översättning” vid avsnittet.

Hjälpmedel

Genom att aktivera vårt inbyggda hjälpmedel kan du:

  • Lyssna på hela sidor eller markera avsnitt
  • Översätt valda delar till olika språk

NYHET

Högermajoritet röstade nej till mer likvärdig skolpeng

Det blir inget mer rättvist skolpengssystem.

En högermajoritet med M och SD i spetsen röstade på onsdagen nej till regeringens förslag om att förändra skolpengen så att kommunala skolor bättre kompenseras för deras större ansvar.

placeholder

Socialdemokraterna går till val på att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Det handlar om sjukvården, det handlar om pensionerna och det handlar inte minst om skolan.

– Det har gjorts stora satsningar på kunskapsskolan och resultaten har vänt uppåt de senaste åren, men vi har stora och allvarliga och uppenbara systemfel i den svenska skolan. Sverige är bland annat ensamma i världen om att tillåta obegränsade vinstuttag på den offentligt finansierade skolan. Vi socialdemokrater menar på att våra skattepengar ska gå till lärarna, till deras löner och villkor och till eleverna och inte försvinna i väg till riskkapitalisternas egna fickor, sa Tobias Baudin på en pressträff tillsammans med Lina Axelsson Kihlblom bara timmarna före riksdagsbeslutet.

Därför har S-regeringen bland annat lagt ett förslag om att förändra bestämmelserna om hur kommunerna ska räkna ut hur stor skolpeng en friskola ska få. Med förslaget skulle kommunala skolorna kunna få mer pengar än friskolorna som kompensation för att de kommunala skolorna har ett mer omfattande ansvar.

Idag får kommunala skolor och friskolor lika mycket i grundbelopp, trots att de har helt olika ansvar. Kommuner har till skillnad till de fristående huvudmännen en lagstadgad skyldighet att se till att alla barn i kommunen kan erbjudas en skolplats. En kommun kan inte välja att endast ta emot elever som är mest ekonomiskt lönsamma utan är skyldiga att ta emot alla elever. Kommunen måste även ha plats för elever som är nyinflyttade och ta emot elever om en friskola läggs ner.

Detta större ansvar innebär merkostnader för kommunerna. Det är kostnader som friskolorna inte har men som de ändå får en ersättning för.

– Det är inte rimligt att vi ersätter friskolor för ett ansvar de inte har. Det är ett systemfel och ett slöseri med skattemedel och att det får negativa konsekvenser för likvärdigheten i skolsystemet. När kommunerna inte ersätts för deras större ansvar får det negativa konsekvenser för möjligheterna att ge alla barn tillgång till en likvärdig utbildning, sa skolminister Lina Axelsson Kihlblom i debatten inför riksdagsbeslutet.

Överkompensationen för friskolor leder till att kostnaderna för det kommunala skolväsendet drivs upp och får som konsekvens att de kommunala skolorna undermineras.

Det är barnen som går i de kommunala skolorna som blir lidande när kommunernas kostnader ökar på grund av överkompensation till de stora friskolekoncernerna.

Det enda sättet för kommunerna att hantera de ökande kostnaderna är att skära ned och lägga ned skolor för att hantera de ekonomiska underskott som uppstår på grund av överkompensationen till fristående skolor.

– Skolan är en samhällsinstitution och nationell angelägenhet. Den angår oss alla. Att vi har en väl fungerande skola för alla barn, oavsett om barnen går i en kommunal eller fristående skola, är allas vårt intresse som medborgare. Men i dag har vi ett system som dränerar de kommunala skolorna på resurser samtidigt som de stora friskolekoncernerna kan tillgodogöra sig stora ekonomiska belopp som kompensation för ett ansvar de inte har. Vad är rättvist i det? Och jag undrar: Vad får vi för detta? sa Lina Axelsson Kihlbom.

Regeringens förslag har fått starkt stöd från remissinstanserna och gick igenom Lagrådet utan anmärkning men röstade nu alltså ner av en riksdagsmajoritet bestående av M, SD, KD, L och C med 173 röster mot 125.

– Det finns två tydliga alternativ nu: det är vår skola, en socialdemokratisk skola, fri från stök, med fokus på kunskap och lärande. En skola som sätter fokus på eleverna, på lärare och den andra så viktiga skolpersonalen. Och så finns det den högerkonservativa framtiden för skolan, en marknadsskola som verkligen är till för riskkapitalisterna och de stora skolkoncernerna, sa Tobias Baudin på pressträffen.

Uppdaterades senast: