Regeringen vill ha statlig e-legitimation

Antalet bedrägerier ökar kraftigt, något som göder den organiserade brottsligheten.

Det konstaterar S-regeringen och presenterar nu flera åtgärder för att stävja problemet. Bland annat ska en statlig e-legitimation utredas.

Varje år anmäls ungefär 200 000 bedrägerier, där äldre är en särskilt sårbar grupp. Men mörkertalet tros vara stort. Bedrägerier mot enskilda personer genererar också cirka tre miljarder kronor i brottsvinster varje år. Summan uppskattas ha ökat med 49 procent på ett år.

Regeringen har redan vidtagit kraftfulla åtgärder för att bekämpa bedrägerier, bland annat har man infört ett krav på tvåfaktorsautentisering vid köp på nätet, en ny penningtvättslag, samt inrättat ett register över verkliga huvudmän. Regeringen genomför också den största satsningen på Polismyndigheten någonsin.

Nu växlar man upp kampen mot bedrägerierna ytterligare och tillsätter en rad utredningar som ska överväga flera olika förslag.

Bland annat om det ska införas ett nytt krav på att e-legitimationstjänster, till exempel BankID, samt clearingorganisationer, till exempel Bankgirot, ska vara skyldiga att lämna uppgifter om penningtvätt eller misstänkt penningtvätt till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Det ska även utredas om fler typer av företag, till exempel försäkringsbolag eller betaltjänstleverantörer, ska få delta i samverkan mot penningtvätt.

Vikten av en robust och säker e-legitimation

I det alltmer digitaliserade samhället blir det också svårare att klara sig utan tillgång till e-legitimation. Det är därför viktigt att det finns en robust och säker e-legitimation som fungerar även i höjd beredskap och i tider av kris.

Mot den bakgrunden har S-regeringen gett Myndigheten för digital förvaltning, Digg, i uppdrag att analysera kostnader för att ta fram en statlig e-legitimation. Dessutom får Post- och telestyrelsen i uppdrag att främja användning av betrodda tjänster, till exempel elektroniska underskrifter, i kommuner och regioner.

De nya utredningsuppdragen presenterades vid en pressträff torsdagen den 16 juni 2022 av finansmarknadsminister Max Elger och energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar.

Utredningarna ska redovisa sina uppdrag senast den 31 maj 2023 respektive i augusti 2024.