Gå till innehåll

Markera en text för att lyssna och översätta vid avsnittet eller klicka direkt på lyssna.

Hur använder jag verktyget?

Lyssna

Klicka på "Lyssna" för att läsa upp sidans innehåll. Du kan även markera ett avsnitt för att få det uppläst.

Översätt

Översätt text och få den uppläst på ett annat språk. Markera texten och välj ”Översättning” vid avsnittet.

Hjälpmedel

Genom att aktivera vårt inbyggda hjälpmedel kan du:

  • Lyssna på hela sidor eller markera avsnitt
  • Översätt valda delar till olika språk

Säkerhetspolitik

Säkerhetspolitik för fred, stabilitet och självständighet

Svensk säkerhetspolitik ska vara fredsbevarande och krigsavhållande. Den ska innehålla: ett ökat samarbete i Norden, en aktiv Östersjöpolitik, ett stärkt Europasamarbete, ett starkare Förenta Nationerna (FN) och ett svenskt medlemskap i Nato.

Socialdemokraterna vill

  • att säkerhetspolitiken ska värna Sveriges självständighet
  • att säkerhetspolitiken ska vara stabil och långsiktig
  • att säkerhetspolitiken ska bidra till stabilitet i vårt närområde
  • att säkerhetspolitiken ska bidra till global fred, säkerhet och utveckling
  • att säkerhetspolitiken ska utvecklas för att stå emot de alltmer komplexa säkerhetshoten.

Sverige ska vara en stark röst för mer samarbete och gemensam säkerhet

Säkerhetspolitikens yttersta syfte är att garantera Sveriges oberoende och självständighet. Vi måste kunna värna vår suveränitet, svenska rättigheter och intressen, våra grundläggande värderingar och skydda svensk handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning. Säkerhetspolitiken är en del av samhällets samlade resurser för att möta hot och utmaningar mot vår säkerhet. Diplomati, handel, bistånd och totalförsvar är exempel på säkerhetspolitiska instrument för att hantera utmaningar såväl i närområdet som utanför närområdet.

Att fördjupa bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten är en viktig del av säkerhetspolitiken. Säkerhet bygger vi med andra och det är genom samarbete och informationsutbyte vi bäst kan möta samtidens hot.

Den militära alliansfriheten har varit ett fundament i Sveriges säkerhetspolitik. Den har tjänat oss väl historiskt och bidragit till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Vår ambition har varit att hålla ner spänningen i vår region och därmed säkra fred och stabilitet i vårt närområde. Den 24 februari 2022 valde Ryssland att invadera ett demokratiskt, fritt och självständigt land som inte på något sätt utgjorde ett hot. Sedan dess råder en helt ny verklighet där Ryssland totalt bryter mot den europeiska säkerhetsordningen och både uttrycker sig och uppträder på ett hotfullt sätt. Därför ansökte Sverige i maj 2022 om medlemskap i Nato.

Nato är en central aktör för europeisk säkerhet samt för internationell krishantering. Sverige deltar i vissa fredsbevarande operationer stödda av Förenta Nationerna (FN), som leds av Nato. FN ger ofta i uppdrag till Nato att utföra fredsoperationer eftersom organisationen har resurser att leda vissa komplicerade insatser. Vi stödjer ett svensk deltagande i Natos övningskoncept Nato Response Force (NRF).

FN:s verksamhet på det fredsbevarande området är viktig. Sverige bör fortsätta det aktiva engagemanget och deltagandet i internationella insatser inom ramen för FN, EU, Nato och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Kvinnors deltagande i konfliktförebyggande och krishantering före, under och efter en konflikt är en förutsättning för hållbar fred och utveckling. FN-resolutioner fördömer våldtäkt och sexualiserat våld i konflikter och slår fast att dessa handlingar utgör hot mot internationell säkerhet. Arbetet utifrån FN-resolutionerna 1325 och 1820 med flera måste intensifieras. Kvinnors rättigheter och perspektiv måste få bättre genomslag i arbetet för fred och säkerhet.

Det här har vi gjort

  • föreslagit att anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP.
  • avsatt resurser för att Sveriges försvarsförmåga kraftigt ska förstärkas och sett till att vi är mitt uppe i den största militära upprustningen sedan 1950-talet
  • återinfört värnplikten för att trygga tillgången till utbildad personal inom försvaret
  • sett till så att flera regementen har öppnat, att fler soldater utbildas och att nytt försvarsmateriel köps in och tillverkas inom den svenska försvarsindustrin.

Uppdaterades senast: