Tal på TCO:s kongress
Det talade ordet gäller.
Eva,
Vänner,
Tack för inbjudan. Roligt att vara här och få tala om Sveriges viktigaste framtidsfråga - jobben - och att få göra det inför en växande fackföreningsrörelse.
Ni har visat att facket kan växa också i dag - och växa snabbt.
När fler får kunskap om det unika samarbetet på svensk arbetsmarknad, då går fler med i facket. Fler väljer att vara med och påverka villkoren och miljön på sin arbetsplats. Där börjar resan mot ett mer jämlikt och jämställt arbetsliv.
För ett par veckor sedan lämnade regeringen vårbudgeten till riksdagen. Vi har påbörjat resan mot ett starkare Sverige. Vi börjar leverera på det vi lovade i valrörelsen.
Vi har ett svårt läge, ett svårt parlamentariskt läge med många stora uppgifter framför oss. Vi har en viktig dagordning.
För att vända sjunkande resultat i skolan. För att minska arbetslösheten till Europas lägsta. För att sluta klyftorna i samhället.
Ni vet det och jag vet det - det kommer att krävas hårt arbete och breda samarbeten för att lyckas.
Och är det något som vi kan i Sverige så är det att samarbeta. Vi gör det i regeringen och brett i riksdagen genom decemberöverenskommelsen. Vi har pekat ut tre politiska områden för samarbete och samtal: försvars- och säkerhetspolitiken, pensionerna och energifrågan.
En överenskommelse om försvaret kunde vi leverera för drygt två veckor sedan. Jag ser gärna breda samarbeten på fler områden. Sverige är för litet för stora konflikter.
Samarbete - det är ett kännetecken för såväl svensk politik, som för den svenska arbetsmarknaden. Många har varit med och tagit ansvar för en bra utveckling för Sverige tidigare. Också vi tar oss an utmaningarna i bred samverkan. Vi gör det precis - like a Swede.
Överst på agendan står jobben. För med arbete kommer frihet, med arbete kommer utveckling, med arbete kommer välstånd både för individen och samhället. Detta jobbar jag med varje dag. Jag kallar det: Business like a Swedish statsminister.
I dag ligger arbetslösheten på runt åtta procent. Det innebär att 400 000 människor är utan jobb, utan inkomst och utan möjlighet att bidra till samhällets utveckling.
Det är slöseri på så många sätt. Slöseri med mänsklig förmåga och kraft. Slöseri med samhällets resurser. Vi behöver bara gå tillbaka tio år. Då ansågs sex procents arbetslöshet vara en helt oacceptabelt hög nivå. Ett tillfälligt undantag.
Men när samhället inte lyckas leverera lösningar och arbetslösheten biter sig fast, ja då smyger sig en normalisering på. Då kommer de dåliga förslagen - om att försämra villkor, om att luckra upp arbetsrätten, om att konkurrera med låga löner.
Det bygger på en föreställning om att alla människor inte passar för utbildning, att en del måste nöja sig, att en del måste lämnas efter.
Som socialdemokrat känner jag en djup avsky mot arbetslöshet och den ofrihet som den för med sig. Jag avvisar den politik som utnyttjar det svåra för att komma med enkla lösningar, som tittar bakåt hellre än framåt, som inte tror på människor. I förlängningen skapar det ett fattigare samhälle.
Detta kommer jag aldrig någonsin att acceptera. Därför har den här regeringen satt ett djärvt mål. 2020 ska Sverige ha lägst arbetslöshet i EU.
Vi har tagit fram en jobbagenda som bygger på tre pelare för att ta oss till målet. Grunden och förutsättningen är stabila statsfinanser. Vi önskar införa ett balansmål i statsbudgeten. Vi tar nu fram en investeringsplan.
Tre pelare som bygger Sverige starkt. Som investerar i idéer och innovation. Som utgår från att människor vill och kan. Som tar sikte på framtiden.
För det första, mer framtidsinvesteringar, för det andra, en aktiv näringspolitik, och för det tredje, reformer som rustar alla för arbetslivet.
Först har vi framtidsinvesteringarna. Vi rullar nu successivt ut reformer för att bygga bort bostadsbristen, skapa nya vägar och järnvägar att lita på, och genomföra klimatomställningen till fullo i Sverige. Det kommer att skapa förutsättningar för företagande. Det kommer att skapa jobb direkt.
En modern infrastruktur krävs för att Sverige ska stå sig i konkurrensen när företag väljer var de ska etablera sig. Det krävs också för att människor ska kunna ta sig till jobbet - kan det bli mer akut.
"Det går som tåget", brukade man säga. I dagens läge är det ett uttryck som fått en helt ny innebörd.
Lika stora behov ser vi på bostadsmarknaden. Bostadsbristen har blivit broms för Sveriges utveckling. Den försvårar människors möjlighet att flytta till jobb eller studier, och den hindrar unga människor från att påbörja sina vuxna liv. Samhället behöver kliva in och ta ett större ekonomiskt ansvar för att det byggs fler bostäder.
Jag var i Lund förra veckan och mötte studenter på en studentafton. En energikick. Där mötte jag unga tjejer och killar med enormt driv och talang - men som hoppar mellan andrahandskontrakt, bor i källare och på soffor, bor kvar hemma. De har samma drömmar som vi alla hade som unga - ett jobb, en bostad och möjlighet att förverkliga sina drömmar, slå världen med häpnad. Nu hålls de tillbaka redan i starten.
Från bostadsbrist i över hälften av Sveriges kommuner, går vi mot ökade bostadsinvesteringar, enklare byggregler, fler hyresrätter, som ger både nya byggjobb och fler unga som kan känna den där känslan av nycklarna till sin första lägenhet i fickan.
Vi investerar också grönt. Klimatförändringen är vår tids största utmaning och vårt största hot. Ingen tvekan om det. Men i den utmaningen ligger en möjlighet. Den som ställer om, den som investerar i klimatsmart teknik kommer inte bara att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser, den skapar fler jobb och långsiktig, stark konkurrenskraft.
Detta är de viktigaste investeringarna. Så bygger vi landet för framtiden.
Den andra pelaren är en aktiv närings- och innovationspolitik. Vi behöver stimulera kreativa miljöer som bidrar till innovationer. Vi vill öka samverkan, mellan forskningen, näringslivet, fackförbunden och de politiskt förtroendevalda.
Därför startade jag nyligen ett nationellt innovationsråd. Där har jag samlat ministrar, entreprenörer, forskare, företagsledare från olika delar av Sverige.
En sak vi vet om innovationer och det är att de trivs i miljöer där olikheter möts. De trivs i öppenhet. Kreativa processer gynnas av mångfald och variation. De hämmas av likformighet och homogenitet. Låt det bli en hälsning till Sverigedemokraterna.
Vi bygger vidare på en stolt tradition. Innovation har alltid haft en central roll för socialdemokratin och varit avgörande för våra vägval. Sverige ska konkurrera med kunskap och utveckling, inte sämre trygghet och lägre löner. Det är med idéer, uppfinningar och innovationer som vi skapar nya jobb. Det är vägen för att fortsätta att ligga i framkant i en global ekonomi.
Och när vi förbättrar jordmånen för idéer och innovation, så måste det följas av kapital. Så att den som har idéer vågar satsa, ta en risk och tillåts både lyckas och ibland också misslyckas.
Därför ska vi öka tillgången på riskkapital, inkubatorer, exportstöd - så att fler idéer kan bli till varor och tjänster som når nya globala marknader.
En aktiv näringspolitik innebär helt enkelt att vi som samhälle tar ansvar för att röja väg, så att kunskap kan transformeras till nya jobb. Som leder till att företag hittar nya produkter och nya marknader. Vi ökar efterfrågan på arbetskraft.
Det är en fråga om att bekämpa arbetslöshet, om framtidstro och optimism, om jämlikhet och rättvisa.
Och den tredje pelaren är utbildningsreformer som rustar alla för att ta de jobb som växer fram. En innovationsdriven utveckling är nyskapande till sin natur. Den måste matchas med utbildning och kompetensutveckling.
Idag har vi något av en motsatt situation. Samtidigt som 400 000 människor är arbetslösa är antalet lediga jobb på historiskt höga nivåer. Företag har svårt att hitta rätt kompetens.
Det är resultatet av en kortsiktig och bakåtsträvande politik. Detta är en utmaning som ingen skattesänkning i världen råder på. Detta kräver en aktiv politik.
Därför förbereder vi nu ett nytt kunskapslyft, stärker högre utbildning i hela landet, och skapar fler möjligheter till yrkesutbildning. Vi skapar fler platser på universitet, högskola, folkhögskolor, komvux och yrkesvux. Folkhögskolorna har en viktig roll, inte minst för de som inte har klarat gymnasiet.
Vi skapar fler vägar för att fortsätta utveckla sin kompetens hela livet. Det gör vi för att arbetsmarknaden kräver det, men också för att vi tror på människors vilja att fortsätta lära och utvecklas genom hela yrkeslivet.
Många av oss och de allra flesta av de som är unga idag kommer att byta jobb, kanske till och med yrke, många gånger i livet. Varje år försvinner tusentals jobb, medan nya tillkommer. Ny kompetens efterfrågas. Framtiden kräver en ny syn på omställning som en del av arbetslivet. Därför stärker vi arbetslöshetsförsäkringen.
På lite längre sikt har även socialdemokratin en tanke om en kompetensförsäkring för alla. Precis som arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen skyddar mot ekonomiska problem vid arbetslöshet eller sjukdom, skulle en kompetensförsäkring skydda dig mot kompetensbrist under ditt arbetsliv, och ge dig ekonomiska resurser till fortbildning.
Ständig utveckling är en naturlig del av det moderna arbetslivet. Den ger det livslånga lärandet ännu en dimension.
Vi gör särskilda satsningar på unga. Alldeles för många unga i Sverige i dag är arbetslösa och är arbetslösa länge. Det är fullständigt oacceptabelt. Ingen ung människa ska behöva börja sitt vuxenliv med långtidsarbetslöshet. Det är vårt viktigaste framtidslöfte.
Arbetslivet idag kräver utbildning. Jobben för dem utan en gymnasieutbildning blir färre och det går fort, inte bara i Sverige utan i hela EU. Hos unga i åldern 20-24 år utan fullbordad gymnasieexamen är arbetslösheten 40 procent.
Tillgången till utbildning - och bildning - är grunden för att barn ska växa upp till fria och jämlika människor. Mark Twain har sagt: "Bildning är det som finns kvar när den sista dollarn försvunnit."
Utbildning öppnar inte bara dörrar till nya världar och ny kunskap, den öppnar nya dörrar i arbetslivet. Den möjliggör klassresor. En jämlik och bra skola som vi en gång hade har gjort Sverige större än vi är.
Det har vi konkurrerat med. Inte genom att vara billigast. Inte genom att pressa löner och villkor. Utan med kunskap och kompetens brett - bra och likvärdig utbildning till alla. Därför är de sjunkande resultaten i skolan så allvarliga.
Vi investerar nu i utbildning - från förskolan till högskolan, och vidare. Och vi investerar i läraryrket. För barnens skull, för Sveriges skull, för framtiden börjar i skolan.
Unga ska inte gå arbetslösa. De ska jobba eller plugga, eller kombinera de två. Vi börjar successivt förverkliga löftet om att ingen ung ska vara utan arbete, praktik eller studier längre än 90 dagar.
Både utbildningskontrakt och traineejobb sänker trösklarna för ungdomar och gör det möjligt att förena arbete med en yrkesutbildning. Det ger också arbetslivserfarenhet, och det ger den utbildning som arbetsgivare efterfrågar.
Vi skapar fler vägar till jobb, fler vägar tillbaka till jobb, fler vägar framåt.
Sverige är ett invandringsland. Det ställer oss inför utmaningar på kort sikt. Men på längre sikt är det en möjlighet. Migrationen rymmer en stor utvecklingskraft. När människor rör sig, då möts idéer, då sprids kunskap och då sprids kontakter.
För oss är det också ett svar på stora behov som finns på arbetsmarknaden och som kommer att öka. De närmaste tio åren ska vi rekrytera över en halv miljon arbetstagare till välfärdssektorn när vi räknar in de pensionsavgångar som ligger framför oss. Och redan i dag skulle äldreomsorg och hemtjänst inte klara en enda dag utan alla medarbetare som invandrat till Sverige.
Idag lyckas vi inte få full utväxling på den utvecklingskraft som invandringen innebär. Steget från nyanländ till etablerad är för långt. Det tar för lång tid innan många börjar jobba.
Det är därför regeringen nu tar fram ett brett etableringspaket, som fokuserar på att nyanlända ska komma betydligt snabbare i jobb, genom språk, utbildning och validering.
Vi har bjudit in till trepartssamtal med arbetsmarknadens parter. Stort tack för ert konstruktiva bidrag i de samtalen. Er erfarenhet krävs för att vi ska landa i bra förslag som fungerar i verkligheten.
Vårt fokus i de här samtalen är hitta nya sätt att kombinera jobb och utbildning, möjliggöra arbetsplatsförlagd praktik och språkutbildning - allt för att korta vägen till jobb.
Bra exempel finns på yrkesinriktad sfi för akademiker; ingenjörer, jurister, pedagoger och arkitekter, bland annat här i Stockholm. Mentorskap i samarbete med facket har varit viktigt. Steget ut på svensk arbetsmarknad har för många blivit väldigt kort. En otrolig vinst för både individ och samhälle.
Vi kan tillsammans utveckla "snabbspår" genom att matcha befintlig kompetens med bristyrken och identifiera vilken kompletterande utbildning som kan behövas.
Detta gör vi i bred samverkan med arbetsgivare, fack, kommuner och landsting. Först då blir det bra.
Detta är vår jobbagenda. Framtidsinvesteringar, en aktiv näringspolitik och reformer som rustar alla för arbetslivet. Så möter vi framtiden offensivt.
Idag går det inte att prata om jobb och utveckling utan att sätta in det i ett europeiskt perspektiv. Vi är Europa. Och Europa är vi.
Regeringen har en hög ambition för arbetet inom EU. Vi vill se fler åtgärder för att skapa nya jobb och öka tillväxten i hela EU. Det om något är en framtidsfråga för Sverige.
Vi stödjer kommissionens investeringsplan, där vi vill att forskning och innovation prioriteras. Men vi vill också öka insatserna mot ungdomsarbetslösheten. Detta sammanfaller med prioriteringar på vår egen jobbagenda.
Vi vill ha en stark inre marknad som skapar de handelsvolymer som krävs för att företag ska kunna specialisera sig och växa. Så att bra idéer och innovationer kan nå en tillräckligt stor kundkrets för att löna sig.
Men en stark inre marknad får inte betyda att vi sluter oss mot omvärlden. EU ska vara öppet mot omvärlden. Vi står upp för en fri handel i världen. Jag är del av en arbetarrörelse, som tillsammans med liberalerna stridit för frihandel som ett utav världens främsta vapen mot fattigdom i över 100 år.
Vi vill stärka den fria rörligheten och samtidigt stå upp för arbetares rättigheter. Det behövs någon form av samlande grundläggande regelverk så att skillnader i arbetsvillkor, löner och arbetsmiljö inte blir brickor i ett spel där den som är sämst vinner. Detta har jag tagit upp i bilaterala samtal med rådets ordförande Tusk och kommissionens ordförande Juncker. Jag har som partiordförande startat en arbetsgrupp med Tyskland och Österrike för att få upp frågorna högre på dagordningen.
Här höjer vi Sveriges ambitionsnivå. Så som vi har arbetat sida vid sida, i social dialog, med fackföreningsrörelsen för att skapa bra villkor på den svenska arbetsmarknaden, nu ska vi göra det i EU. Business like a European.
Vi slog fast i regeringsförklaringen att vi ska vara en feministisk regering. Det förpliktigar.
Vi har kommit hyfsat långt i jämförelse med många andra länder. Men mycket arbete återstår. Det vet inte minst ni. Trots att tjejer har bättre resultat i skolan, att fler kvinnor än män studerar på högskola och universitet (och så har det varit sedan 70-talet) så är bara var fjärde professor kvinna. I näringslivstoppen ser det ännu sämre ut.
Lägg till det ett lönetapp på 3,6 miljoner kronor under ett yrkesliv för kvinnor, jämfört med män. Vi har fortfarande en lång väg kvar till ett jämställt arbetsliv.
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Lönekartläggningar är ett viktigt verktyg för att systematiskt kunna jämföra löner. Det ska göras årligen.
Heltid ska vara norm även i kvinnodominerade branscher. Det ska säkras i centrala kollektivavtal för alla kommuner och landsting.
Missbruket av visstidsanställningar ska stoppas. Där har vi fått draghjälp av er och EU-kommissionen.
Föräldraledigheten ska delas mer lika. Vi viker ytterligare en månad till vardera föräldern i föräldraförsäkringen. Det är ett viktigt steg på vägen mot ett mer jämställt arbetsliv och ett rikare familjeliv.
Vi ska inte ha en separat feministisk politik - utan göra all politik feministisk. En feministisk analys ska prägla allt vårt agerande, alla våra budgetprioriteringar, alla beslut vi fattar som regering.
Därför har vi dragit igång ett stort arbete. Varje statsråd ska identifiera ojämställdheten inom sina områden och föreslå de reformer som krävs. Det berör allt från arbetslivet, näringslivet, familjelivet, till skolan, sjukvården, kulturen och försvaret. Resultatet kommer att bli en bred feministisk agenda.
Vänner,
Jag ser på framtiden med stora förväntningar. Jag vet att kraften finns. Jag har rest mycket i Sverige och överallt möter jag människor med idéer och vilja att bidra till framtidens Sverige.
De finns bland entreprenörerna med idéer som kan skapa morgondagens Skype, Spotify eller Minecraft. De finns bland de ungdomar som kommit ensamma som flyktingar till Sverige. En drömmer om att bli VD en annan om att bli programmerare. De finns bland de som varje dag ser till att välfärden fungerar så att du och jag kan gå till jobbet. De finns bland de unga som behöver extra stöd och hjälp för att hitta sin plats i yrkeslivet. Vi ger inte upp om någon.
När alla ges möjligheter att utvecklas då utvecklas Sverige.
När vi satsar brett så får vi också spets.
När Sverige håller ihop då frigörs kraft.
Det är vår idé - för människors bästa och för samhällets utveckling.
Tack.
Uppdaterades senast: 25 april 2017
Uppdaterades senast: