Frågor och svar om vinster i välfärden

Välfärden är ingen vanlig marknad. Den ska vara generell och öppen för alla. Skattebetalarnas pengar ska gå till vad de är avsedda för. Därför måste vinstjakten stoppas.

Detta har hänt:

Den socialdemokratiskt ledda regeringen lade ett förslag om att begränsa vinster i välfärden i riksdagen, som röstades ner av flera partier.


Lär mer om vad vi gjort och vad vi vill göra för att återta den demokratiska kontrollen över välfärden här>>

Frågor och svar på vad det kan innebära med att begränsa vinster i välfärden

Kommer företag att tvingas lägga ned?

De företag som finns i välfärden för att göra stora vinster kommer inte att finna det lika lönsamt om vårt förslag blir verklighet. Syftet med förslaget är just att resurser som investeras i välfärden ska komma elever och brukare till godo och inte plockas ut i vinst. Men vi hoppas så klart att de skolor som i dag drivs med vinstintresse ska välja att finnas kvar, anpassa sig till de nya reglerna och istället lägga mer pengar på verksamheten.

Vad händer med elever och brukare när välfärdsföretag lägger ned?

Kommunerna är alltid skyldiga att erbjuda motsvarande tjänster i egen regi. Ingen medborgare ska riskera att bli utan välfärd. Det är inte ovanligt att privata aktörer redan i dag går i konkurs eller väljer att lämna välfärden. Ett aktuellt exempel är Academedias beslut att lägga ned sin grundskola i Hammarby sjöstad i Stockholm på grund av bristande lönsamhet. Där gick kommunen snabbt in och hanterade situationen och driver nu skolan vidare i kommunal regi. Genom att säkerställa en god finansiering och minska förekomsten av kortsiktiga vinstintressen inom privat utförd välfärd minskar risken för framtida nedläggningar. I förlängningen kan därmed förutsebarheten i sektorn öka.

Ni vill begränsa valfriheten!

Tvärtom. Vi vill vi värna valfriheten och mångfalden i välfärden. När privatiseringarna av välfärden drevs igenom var motivet bl.a. ökad mångfald och effektivitet. Men verkligheten har blivit en annan. Nu ser vi en utveckling där småföretag, föräldrakooperativ och andra mindre aktörer köps upp av stora koncernbolag. Det riskerar att leda till en likriktning där företag med ett visst omsorgs- eller skolkoncept tar över allt större andelar av marknaden. Många länder, exempelvis Danmark, har en omfattande privat skolsektor, trots ett mer långtgående vinstförbud.

Räcker det inte med fler kvalitetskrav (som Moderaterna föreslår)?

Nej. Fler kvalitetskrav och mer tillsyn kommer bara att leda till mer administration och återrapporteringskrav som tar tid för personalen. Frågan är varför Moderaterna slåss för att försvara rätten att göra obegränsade vinster när vi vet att vinstintresset resulterar i lägre bemanning, lägre löner och högre andel obehörig personal?

Fakta om vinster i välfärden

  • Regeringen föreslår att det ska krävas ett särskilt tillstånd för att ta emot offentliga medel. För att få tillståndet ska rörelseresultatet begränsas. Det tillåtna rörelseresultatet ska beräknas som avkastningsränta på operativt kapital, dvs. det kapital som ägaren har investerat i verksamheten.
  • Kommunala skolor har högre lärartäthet, högre lärarlöner och fler behöriga lärare jämfört med fristående skolor.
  • Friskolor sätter högre betyg än kommunala skolor, samtidigt som eleverna har sämre resultat på nationella proven och klarar sig sämre på högskolan.
  • Kommunalt driven äldreomsorg har högre löner och en lägre andel deltidsanställda och tidsbegränsat anställda än privat driven äldreomsorg.